Minns ni hur snabbt regeringen stoppade...
... utvecklingen av Idre genom att stoppa projekt Tre Toppar?
Dom ville visa handlingskraft och fick också omedelbart beröm för hur dom visade att dom tog klimathotet på allvar. Om ni minns.
Jag minns det tydligt. Det var första gången som den nya Alliansregeringen fick beröm efter valet.
Trots att det inte handlade ett dugg om klimat. Men klimatförändringar och klimathot var liksom på tapeten då. Och före valet hade Alliansen en låg profil när det gällde miljö och klimat. Då handlade det bara om en "Arbetslinje" som skulle sänka skatten för de som jobbade och öka intresset för att jobba hos arbetslösa och sjukskrivna...
Men efter ett tvärnej till liftar på Städjan så blev Alliansen plötsligt trovärdiga när det gällde åtgärder mot klimatet.
Åtgärder som senare visat sig både omöjliga och löjliga. Och inför det kommande valet pratar man inte ett smack om klimat från det hållet trots att det varit ett rackarns hallå från samma håll i tre år.
Politiskt smart för karriären? Javisst!
Bra för oss och landet? Nej!
Och jag väntar fortfarande på svar från Göran Greider när han då applåderade regeringens beslut om nej till sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen.
Greider skrev att "den orörda naturen ska visa sig bli vår största tillgång"...
Och jag frågade några gånger:
- När då?
- Hur då?
- För vilka?
Men han har ännu inte svarat och förklarat hur han menade då. Trots att han berömde ett beslut av en regering som han knappast gillade när det gällde andra frågor...
Hade de nästan poetiska helsidorna i DN så stor betydelse trots att de skrevs av en kompis till Göran Greider med ekonomiska intressen i området? Om ni minns.
Dom ville visa handlingskraft och fick också omedelbart beröm för hur dom visade att dom tog klimathotet på allvar. Om ni minns.
Jag minns det tydligt. Det var första gången som den nya Alliansregeringen fick beröm efter valet.
Trots att det inte handlade ett dugg om klimat. Men klimatförändringar och klimathot var liksom på tapeten då. Och före valet hade Alliansen en låg profil när det gällde miljö och klimat. Då handlade det bara om en "Arbetslinje" som skulle sänka skatten för de som jobbade och öka intresset för att jobba hos arbetslösa och sjukskrivna...
Men efter ett tvärnej till liftar på Städjan så blev Alliansen plötsligt trovärdiga när det gällde åtgärder mot klimatet.
Åtgärder som senare visat sig både omöjliga och löjliga. Och inför det kommande valet pratar man inte ett smack om klimat från det hållet trots att det varit ett rackarns hallå från samma håll i tre år.
Politiskt smart för karriären? Javisst!
Bra för oss och landet? Nej!
Och jag väntar fortfarande på svar från Göran Greider när han då applåderade regeringens beslut om nej till sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen.
Greider skrev att "den orörda naturen ska visa sig bli vår största tillgång"...
Och jag frågade några gånger:
- När då?
- Hur då?
- För vilka?
Men han har ännu inte svarat och förklarat hur han menade då. Trots att han berömde ett beslut av en regering som han knappast gillade när det gällde andra frågor...
Hade de nästan poetiska helsidorna i DN så stor betydelse trots att de skrevs av en kompis till Göran Greider med ekonomiska intressen i området? Om ni minns.
Jag har inte kunnat svara på hur många...
... golfrundor det blivit för mig i år.
Min statistik var bara uppdaterad fram till första veckan i Augusti, men nu har jag gått igenom bloggen och uppdaterat statistiken.
93 artonhålsrundor så här långt (92,9 för att vara exakt, Jag summerar hur många hål jag spelat och dividerar med 18)... varav 91 i Idre, 1 i Trysil och 1 i Funäsdalen.
Eventuellt blir det en runda i Klövsjö på fredag när Ann och Jan är på väg tillbaka från sin tripp till Åre.
Min statistik var bara uppdaterad fram till första veckan i Augusti, men nu har jag gått igenom bloggen och uppdaterat statistiken.
93 artonhålsrundor så här långt (92,9 för att vara exakt, Jag summerar hur många hål jag spelat och dividerar med 18)... varav 91 i Idre, 1 i Trysil och 1 i Funäsdalen.
Eventuellt blir det en runda i Klövsjö på fredag när Ann och Jan är på väg tillbaka från sin tripp till Åre.
Golfledig idag...
... men jag hade nog spelat om jag hittat någon att spela med på eftermiddagen.
Leksandsgänget gick ut tidigare idag och fick bestämma takten på banan. Tre timmar för de första nio hålen såg jag.
Birger och Kjell och Lena med enarmssvingande Lars-Inge hamnade i kön bakom, men var glada ändå.
Birgers drive fungerar suveränt bra trots att den såg annorlunda ut och fungerade ännu bättre efter lektionen med Fredrik för några veckor sedan.
Kjell tog en djärv linje, men såvitt jag kunde se blev det perfekt.
Lars-Inge svingar med en arm trots att han också har två. Och han gör det bra efter många års träning.
Det finns ett par roliga kommentarer om Lars-Inges deltagande i tävlingen. Han hade ingen plats och fick hoppa in som reserv tillsammans med mig i det fall Nigel inte skulle kunna spela.
När Nigel kunde spela så höll Lars-Inge på att bli spelpartner med Jarle som också spelar med enarmssving. Det kunde ha blivit ett intressant team.
Så blev det inte, men både Jarle och Lars-Inge kunde ändå delta i tävlingen.
Beträffande långsamt spel så hörde jag en kommentar från någon i Leksandsgänget: "Vi är ju här för att spela golf, inte för att skynda oss hem".
Så sant, men man kan spela golf snabbare än sex timmar utan att skynda sig.
Man behöver varken röra sig fortare på banan eller leta mindre i skogen. Det räcker med bättre rutiner på tee och green och hur man uppsöker sin boll på fairway. Och att man naturligtvis plockar upp bollen när slagen är slut och placerar bagen på rätt sida om green innan man börjar putta.
Det senare sparar också massor av meter med promenad bakåt i onödan.
Om en fyrboll sparar en minut på varje hål från tee och fram och ytterligare en minut kring green så blir det sammanlagt nästan fyrtio minuter sparad tid på en runda... utan jäkt. Om man lägger till en mnut sparad tid på fairway på långa hål, genom att alla är beredda att slå sin boll i tid, så sparar man sammanlagt en timme...
Faktum är att en Bogeyspelar i praktiken bara ägnar mellan 40 och 50 minuter till golf under en runda oavsett hur lång tid rundan tar. Resten är en lugn promenad i naturen med trevligt sällskap.
Leksandsgänget gick ut tidigare idag och fick bestämma takten på banan. Tre timmar för de första nio hålen såg jag.
Birger och Kjell och Lena med enarmssvingande Lars-Inge hamnade i kön bakom, men var glada ändå.
Birgers drive fungerar suveränt bra trots att den såg annorlunda ut och fungerade ännu bättre efter lektionen med Fredrik för några veckor sedan.
Kjell tog en djärv linje, men såvitt jag kunde se blev det perfekt.
Lars-Inge svingar med en arm trots att han också har två. Och han gör det bra efter många års träning.
Det finns ett par roliga kommentarer om Lars-Inges deltagande i tävlingen. Han hade ingen plats och fick hoppa in som reserv tillsammans med mig i det fall Nigel inte skulle kunna spela.
När Nigel kunde spela så höll Lars-Inge på att bli spelpartner med Jarle som också spelar med enarmssving. Det kunde ha blivit ett intressant team.
Så blev det inte, men både Jarle och Lars-Inge kunde ändå delta i tävlingen.
Beträffande långsamt spel så hörde jag en kommentar från någon i Leksandsgänget: "Vi är ju här för att spela golf, inte för att skynda oss hem".
Så sant, men man kan spela golf snabbare än sex timmar utan att skynda sig.
Man behöver varken röra sig fortare på banan eller leta mindre i skogen. Det räcker med bättre rutiner på tee och green och hur man uppsöker sin boll på fairway. Och att man naturligtvis plockar upp bollen när slagen är slut och placerar bagen på rätt sida om green innan man börjar putta.
Det senare sparar också massor av meter med promenad bakåt i onödan.
Om en fyrboll sparar en minut på varje hål från tee och fram och ytterligare en minut kring green så blir det sammanlagt nästan fyrtio minuter sparad tid på en runda... utan jäkt. Om man lägger till en mnut sparad tid på fairway på långa hål, genom att alla är beredda att slå sin boll i tid, så sparar man sammanlagt en timme...
Faktum är att en Bogeyspelar i praktiken bara ägnar mellan 40 och 50 minuter till golf under en runda oavsett hur lång tid rundan tar. Resten är en lugn promenad i naturen med trevligt sällskap.
Härlig golfdag med Nigel...
... men det är svårt att behålla fokus om man ska spela golf i uppemot 6 timmar.
Vi gick första nio på två timmar utan att jäkta eftersom vi var en tvåboll, men därefter fick vi ta det lugnt. Fyrbollen som hade gått ut en halvtimme före oss satt fortfarande och fikade när vi kom in, men visade inga tecken på att resa sig och spela vidare.
Nigel och jag tog också en paus och fyrbollen satt kvar ända tills vår fikatid var över, och vi tog för givet att dom tänkte föreslå oss att gå ut före på hål 10. Men man ska inte ta något för givet. Precis när vi var redo att spela vidare reste dom sig och vandrade iväg till tionde tee.
Så Nigel och jag satt kvar i ytterligare tio minuter för att slippa stå och stirra på dom på varenda tee under den sista halvan.
Jag hade flyt och hade 20 poäng efter nio hål. Allt kändes lätt. Mycket på grund av vädret, men mycket berodde också på Nigels coaching när han såg att jag hade en bra dag.
På hål 8 missade jag utslaget och skickade en hög och kort boll bakom träden på hål 4. Järnåttan över träden blev lite sned, och hamnade på mossa i skogskanten till vänster med ungefär 135 meter till flaggan. Men med träd i vägen var jag tvungen att försöka slå en Draw (lätthook) runt träden.
Jag startade bollen mot högra greenbunkern och hoppades på den vänsterskruv som jag ibland kan få till. Och det lyckades. Ni ser bollen dra iväg på bilden som Nigel tog...
... och den svängde vackert in mot green och stannade fem eller sex meter kort om flaggan.
Vilken lycka! Att Parputten blev lite för kort och vek höger gjorde ingenting eftersom det blev en Bogey och 3 poäng på hålet.
Vi hade som sagt ett härligt golfväder och då och då bra golfslag. Nigels drive på hål 10 var lysande och inspelet var också vackert men lite höger och otur med studs i landningen.
Jag fick en hygglig träff på hål 12, men svingade runt och fick en lätt högerskruv på bollen.
Ser ni var bollen är efter tillslaget?
Här är den mitt i bild. Nigel knäppte precis i rätt ögonblick. Bollen startade rakt men landade på gräs kort om högra fairwaybunkern.
Nigel fick lite mycket draw på första utslaget och slog en provisorisk boll spikrakt mot högra fairwaybunkern. Ser ni bollen?
Nu ser ni den...
Nigel kunde spela vidare på sin första boll och räddade en Bogey. Jag hade ett dåligt andraslag men tredje låg på green. Par för mig och Bogey för Nigel alltså.
När vi skulle ut på hål 15 började den långa golfrundan på grund av långsamt spel framför oss att ta ut sin rätt. Men vi hade ju fint väder och kunde koppla av och njuta av naturen.
Nigel njuter i solen efter ett snyggt Par på hål 14.
Sol, ingen vind och lagom höstkänsla. Perfekt för golf helt enkelt.
Och visst har vi en mycket vacker golfbana att tillgå. Och puttandet är väl inte hela golfupplevelsen.
Efter att vi spelat hål 15 från en ovanligt snäll placering av tee så hade jag 35 poäng!
Om jag hade avbrutit där på grund av åska eller ovanligt långsamt och segt spel framför, så kunde jag ha lagt till 2 poäng per ospelat hål och registrerat 41 poäng...
Efter väntan på hål 16 så tappade jag fokus och hade otur med en vänsterstuds i snudd på ospelbart läge vid en tall.
Men, men, det var två hål kvar. Räddade en Bogey på hål 17 och hade nu 37 poäng.
Det känns så fjuttigt att sänka sig efter 37 poäng så jag försökte spela klokt på hål 18 efter ett utslag upp mot infarten till "Ulf Hill". Fattar inte varför jag ofta får värsta slicen på det hålet... beror nog på att det är äckligare att ligga kort i skogen till vänster... och att man tar i...
Duff från ruffen på andra. Tur med studs ut från skogen till vänster på tredje. Otur med en liten ynklig trädtopp på fjärde trots att det var lätt att nå green från 145 meter. Sandwedge kvar för att tvåputta för en poäng. Jag siktade lite "safe" mellan bunkrarna men hade 2 meter otur så bollen studsade fram och vänster och backade ner i bunkern...
Nåja, 37 poäng innebär i alla fall att jag nu har 17,5 i hcp. Men det är trist att behöva hålla på i fem timmar och fyrtio minuter när det inte finns någon som helst kö på banan.
Efter oss gick det ut ett helt gäng äldre golfare från Leksand. Så dom var inte ivägen för oss, men jag kan tänka mig att dom tog tid på sig i det vackra vädret.
Att bollen framför oss spelade på cirka sex timmar är däremot svårt att begripa.
Några bilder från rondellen när Leksingarna samlades.
En hel busslast från Leksand som ska spela banan i två dagar.
Och varenda golfbil var uthyrd. Vi borde nog skaffa fler golfbilar på något sätt. Det lär gå att säsongshyra golfbilar på ett lönsamt sätt har jag hört.
Men på det stora hela så hade Nigel och jag en härlig golfdag.
Vi gick första nio på två timmar utan att jäkta eftersom vi var en tvåboll, men därefter fick vi ta det lugnt. Fyrbollen som hade gått ut en halvtimme före oss satt fortfarande och fikade när vi kom in, men visade inga tecken på att resa sig och spela vidare.
Nigel och jag tog också en paus och fyrbollen satt kvar ända tills vår fikatid var över, och vi tog för givet att dom tänkte föreslå oss att gå ut före på hål 10. Men man ska inte ta något för givet. Precis när vi var redo att spela vidare reste dom sig och vandrade iväg till tionde tee.
Så Nigel och jag satt kvar i ytterligare tio minuter för att slippa stå och stirra på dom på varenda tee under den sista halvan.
Jag hade flyt och hade 20 poäng efter nio hål. Allt kändes lätt. Mycket på grund av vädret, men mycket berodde också på Nigels coaching när han såg att jag hade en bra dag.
På hål 8 missade jag utslaget och skickade en hög och kort boll bakom träden på hål 4. Järnåttan över träden blev lite sned, och hamnade på mossa i skogskanten till vänster med ungefär 135 meter till flaggan. Men med träd i vägen var jag tvungen att försöka slå en Draw (lätthook) runt träden.
Jag startade bollen mot högra greenbunkern och hoppades på den vänsterskruv som jag ibland kan få till. Och det lyckades. Ni ser bollen dra iväg på bilden som Nigel tog...
... och den svängde vackert in mot green och stannade fem eller sex meter kort om flaggan.
Vilken lycka! Att Parputten blev lite för kort och vek höger gjorde ingenting eftersom det blev en Bogey och 3 poäng på hålet.
Vi hade som sagt ett härligt golfväder och då och då bra golfslag. Nigels drive på hål 10 var lysande och inspelet var också vackert men lite höger och otur med studs i landningen.
Jag fick en hygglig träff på hål 12, men svingade runt och fick en lätt högerskruv på bollen.
Ser ni var bollen är efter tillslaget?
Här är den mitt i bild. Nigel knäppte precis i rätt ögonblick. Bollen startade rakt men landade på gräs kort om högra fairwaybunkern.
Nigel fick lite mycket draw på första utslaget och slog en provisorisk boll spikrakt mot högra fairwaybunkern. Ser ni bollen?
Nu ser ni den...
Nigel kunde spela vidare på sin första boll och räddade en Bogey. Jag hade ett dåligt andraslag men tredje låg på green. Par för mig och Bogey för Nigel alltså.
När vi skulle ut på hål 15 började den långa golfrundan på grund av långsamt spel framför oss att ta ut sin rätt. Men vi hade ju fint väder och kunde koppla av och njuta av naturen.
Nigel njuter i solen efter ett snyggt Par på hål 14.
Sol, ingen vind och lagom höstkänsla. Perfekt för golf helt enkelt.
Och visst har vi en mycket vacker golfbana att tillgå. Och puttandet är väl inte hela golfupplevelsen.
Efter att vi spelat hål 15 från en ovanligt snäll placering av tee så hade jag 35 poäng!
Om jag hade avbrutit där på grund av åska eller ovanligt långsamt och segt spel framför, så kunde jag ha lagt till 2 poäng per ospelat hål och registrerat 41 poäng...
Efter väntan på hål 16 så tappade jag fokus och hade otur med en vänsterstuds i snudd på ospelbart läge vid en tall.
Men, men, det var två hål kvar. Räddade en Bogey på hål 17 och hade nu 37 poäng.
Det känns så fjuttigt att sänka sig efter 37 poäng så jag försökte spela klokt på hål 18 efter ett utslag upp mot infarten till "Ulf Hill". Fattar inte varför jag ofta får värsta slicen på det hålet... beror nog på att det är äckligare att ligga kort i skogen till vänster... och att man tar i...
Duff från ruffen på andra. Tur med studs ut från skogen till vänster på tredje. Otur med en liten ynklig trädtopp på fjärde trots att det var lätt att nå green från 145 meter. Sandwedge kvar för att tvåputta för en poäng. Jag siktade lite "safe" mellan bunkrarna men hade 2 meter otur så bollen studsade fram och vänster och backade ner i bunkern...
Nåja, 37 poäng innebär i alla fall att jag nu har 17,5 i hcp. Men det är trist att behöva hålla på i fem timmar och fyrtio minuter när det inte finns någon som helst kö på banan.
Efter oss gick det ut ett helt gäng äldre golfare från Leksand. Så dom var inte ivägen för oss, men jag kan tänka mig att dom tog tid på sig i det vackra vädret.
Att bollen framför oss spelade på cirka sex timmar är däremot svårt att begripa.
Några bilder från rondellen när Leksingarna samlades.
En hel busslast från Leksand som ska spela banan i två dagar.
Och varenda golfbil var uthyrd. Vi borde nog skaffa fler golfbilar på något sätt. Det lär gå att säsongshyra golfbilar på ett lönsamt sätt har jag hört.
Men på det stora hela så hade Nigel och jag en härlig golfdag.
Andra dagen och final i Spa-tävlingen...
... Nigle och jag fick nu spela i samma boll som Jocke och Björn. Golfpro Jocke och pappa Björn.
Härligt med en gratis golflektion även om Jocka inte bjöd på några tips om hu vi skulle förbättra vår sving eller putt, men vi fick ju se hur han svingade en golfklubba i 18 hål.
Bara det var ju värt priset för maten igår kväll.
Vi startade på hål 12 och sprang kvickt uppför "Mördarbacken" efter två spelade hål.
Det var lite kyligt men vi slapp regn.
Här ett par bilder på gänget vid sjuttons tee.
Och Nigel tog också en bild. Luvan på Jockes huvud åkte av så småningom eftersom vi också fick sol.
Nigel och jag landade på 39 poäng vilket var en förbättring från gårdagens 36 poäng.
Peter och Johan från Lexö som driver en del restauranger på Idre Fjäll hade 37 poäng igår och låg alltså 1 poäng före oss från gårdagen.
Här visar Johan var flaggan finns på hål 10 innan Peter ska slå ut...
Om jag inte fattat fel så var det Peter som spelade bra första halvan idag, och Johan som räddade andra halvan.
Nigel kunde inte stanna till prisutdelningen på grund av gäster på Knappgården, men han ville vänta in Ann och Jan för att säga hej då. Här berättar Ann att dom gjorde 42 poäng idag efter att ha legat 1 poäng efter oss igår... kul!
Jocke redovisar vår score för Pål och han visar att vi spöade Pron och farsan..
Många var vi som väntade på prisutdelning. Här är tjejhörnan med grabben Lars.
Fler bilder utan kommentarer. Alla väntade för att applådera eller hämta pris.
Men så blev det samling och prisutdelning vid "Rondellen".
Fredrik och Mats hanterade prisutdelningen.
Nårmast hål på hål 3 var Stefan. Jocke i vår boll var drygt 7 meter från hål uppskattade Jocke, så vi mätte aldrig.
Jag var cirka 4 meter från hål men 4 millimeter från green eftersom den rullade ut i foregreen.
Jocke slog en bra drive på hål 7 och fick flytta fram skylten.
Kul att få vara med och se. Men den var bara drygt 260 meter...
Mari vann damernas Long Drive - igen. (201 meter tror jag att Fredrik sa)
Och Jockes drive var längst. Jag tror att Peter var längre men en bit ut i ruffen...
Och så blev det dags för den "riktiga" prisutdelningen.
Gubbarna som ledde stort igår och höll undan. Dom vann alltså.
Herr Westergård höll ett trösterikt tal om banans skick med hopp om en lyckad framtid med nya teen, nya greener och nio nya hål.
Andra plats togs av två duktiga herrar.
Och Ta-Da-- Ann och Jan knep den sista pallplatsen med 42 poäng för dagen.
Snyggast klädde golfspelaren Peter kom tillsamman med Johan fyra.
Peters drive på hål 7 var längre än Jockes, men inte på fairway.
Herr och fru Bryngelsson kom på femte plats med samma poäng som jag och Nigel, men i omvänd ordning och med lägre hcp. Dom hade 39/36 och vi hade 36/39.
Tack för en kul tävling Nigel.
Vi vann fritt spel en torsdag till söndag på Idrefjällens GK nästa år. Och om vi ringer Idre Turism så kan dom även ordna boende...
Jag funderar på att ringa kommunen och konvertera priset till något annat som handlar om golf. Dels för att bidra till en större upplevelse för Nigel och mig, och kanske till och med sparade pengar för kommunen, men också för att bidra till lite marknadsföring av kommunen och golfbanan.
Nu när det behövs som mest.
OCH APPROPÅ Marknadsföring (och Gutgolfen):
Jag har talat med några gutar om finalen i gutgolfen. Med tanke på de otursamma greenerna i år så känns det fel att ha en final med en stor prispott. Bätte att skjuta på den till början av nästa år när banan är mer rättvis.
Och tjejerna har ett bra förslag. Avslutning på tjej- och gutgolfen med hälp av en gemensam buss till Trysil. Det låter kul! Men vi kan ju ändå spara merparten av prispengarna ( helst alla tycker jag) från i år till en final nästa år.
Sprid vidare och kom med synpunkter om ni har avvikande argument. Jag ska försöka spika upp en informatin om de nya idéerna på klubbens anslagstavla när jag upppdaterat läget i Gutgolfen och räknat pengarna.
Härligt med en gratis golflektion även om Jocka inte bjöd på några tips om hu vi skulle förbättra vår sving eller putt, men vi fick ju se hur han svingade en golfklubba i 18 hål.
Bara det var ju värt priset för maten igår kväll.
Vi startade på hål 12 och sprang kvickt uppför "Mördarbacken" efter två spelade hål.
Det var lite kyligt men vi slapp regn.
Här ett par bilder på gänget vid sjuttons tee.
Och Nigel tog också en bild. Luvan på Jockes huvud åkte av så småningom eftersom vi också fick sol.
Nigel och jag landade på 39 poäng vilket var en förbättring från gårdagens 36 poäng.
Peter och Johan från Lexö som driver en del restauranger på Idre Fjäll hade 37 poäng igår och låg alltså 1 poäng före oss från gårdagen.
Här visar Johan var flaggan finns på hål 10 innan Peter ska slå ut...
Om jag inte fattat fel så var det Peter som spelade bra första halvan idag, och Johan som räddade andra halvan.
Nigel kunde inte stanna till prisutdelningen på grund av gäster på Knappgården, men han ville vänta in Ann och Jan för att säga hej då. Här berättar Ann att dom gjorde 42 poäng idag efter att ha legat 1 poäng efter oss igår... kul!
Jocke redovisar vår score för Pål och han visar att vi spöade Pron och farsan..
Många var vi som väntade på prisutdelning. Här är tjejhörnan med grabben Lars.
Fler bilder utan kommentarer. Alla väntade för att applådera eller hämta pris.
Men så blev det samling och prisutdelning vid "Rondellen".
Fredrik och Mats hanterade prisutdelningen.
Nårmast hål på hål 3 var Stefan. Jocke i vår boll var drygt 7 meter från hål uppskattade Jocke, så vi mätte aldrig.
Jag var cirka 4 meter från hål men 4 millimeter från green eftersom den rullade ut i foregreen.
Jocke slog en bra drive på hål 7 och fick flytta fram skylten.
Kul att få vara med och se. Men den var bara drygt 260 meter...
Mari vann damernas Long Drive - igen. (201 meter tror jag att Fredrik sa)
Och Jockes drive var längst. Jag tror att Peter var längre men en bit ut i ruffen...
Och så blev det dags för den "riktiga" prisutdelningen.
Gubbarna som ledde stort igår och höll undan. Dom vann alltså.
Herr Westergård höll ett trösterikt tal om banans skick med hopp om en lyckad framtid med nya teen, nya greener och nio nya hål.
Andra plats togs av två duktiga herrar.
Och Ta-Da-- Ann och Jan knep den sista pallplatsen med 42 poäng för dagen.
Snyggast klädde golfspelaren Peter kom tillsamman med Johan fyra.
Peters drive på hål 7 var längre än Jockes, men inte på fairway.
Herr och fru Bryngelsson kom på femte plats med samma poäng som jag och Nigel, men i omvänd ordning och med lägre hcp. Dom hade 39/36 och vi hade 36/39.
Tack för en kul tävling Nigel.
Vi vann fritt spel en torsdag till söndag på Idrefjällens GK nästa år. Och om vi ringer Idre Turism så kan dom även ordna boende...
Jag funderar på att ringa kommunen och konvertera priset till något annat som handlar om golf. Dels för att bidra till en större upplevelse för Nigel och mig, och kanske till och med sparade pengar för kommunen, men också för att bidra till lite marknadsföring av kommunen och golfbanan.
Nu när det behövs som mest.
OCH APPROPÅ Marknadsföring (och Gutgolfen):
Jag har talat med några gutar om finalen i gutgolfen. Med tanke på de otursamma greenerna i år så känns det fel att ha en final med en stor prispott. Bätte att skjuta på den till början av nästa år när banan är mer rättvis.
Och tjejerna har ett bra förslag. Avslutning på tjej- och gutgolfen med hälp av en gemensam buss till Trysil. Det låter kul! Men vi kan ju ändå spara merparten av prispengarna ( helst alla tycker jag) från i år till en final nästa år.
Sprid vidare och kom med synpunkter om ni har avvikande argument. Jag ska försöka spika upp en informatin om de nya idéerna på klubbens anslagstavla när jag upppdaterat läget i Gutgolfen och räknat pengarna.
Golffest med musik och god mat...
Det var många deltagare i golftävlingen och alla trivdes trots stundtals knepigt väder.
Och musikerna kollar in utrustningen med glada miner.
Fredrik har snygga blå kryckor efter nya korsband och en skidvurpa i vintras.
Och efter en dusch och ombyte hemma så gick det buss från Idrefjäll med hållplats vid bland annat Njalla för den som inte ville köra bil eller gå till golfbanan.
Jag ringde Idrefällens Buss & Taxi i förväg för att berätta att jag var på plats för skjuts från Njalla.
Eftersom jag var där i god tid så fick jag en pratstund med Peter och Johan från Lexö på IdreFjäll som gjorde 37 poäng idag. Och när vi pratade ringde Anki och meddelade att bussen var på väg nedför backarna. Bra service!
Och där kom bussen...
... nästan fullsatt av glada golfare och/eller partajsugna matgäster.
Partytältet var mer än fullsatt.
Många fler bilder tog jag, men kameran behöver en hårtork för att fungera i fuktigt väder...
Staffan var där och hade bland annat samtal med Stig-Arne.
Kul och bra musik hade vi också.
Jag hade gärna stannat kvar och dansat lite med en hel skrälldus av trevliga tjejer till den musiken.
Men man har ju jobbet att tänka på... ;-)
... och kanske kan jag göra något sevärt av alla de immiga bilder jag tog i dag, men jag tvivlar.
Måste köra hårtorken på kameran en sista gång imorgon, därefter blir det nog en ny kamera...
Rond 1 av Idre Golf, Ski & Spa Challenge...
Lite tjurigt väder med en del regn till och från, men ändå hyfsad golf med många glada deltagare.
Här skiner dock solen över Tore och Björn som spelade i lag. Nigel spelade tillsammans med mig och ville se hur mitt inspel fungerade innan han slog.
Vår boll startade på hål 10 och lyckades få en fin start med Par på både hål 10 och hål 11.
Lisbeth, Göril och två andra tjejer gick i bollen före oss...
...och dom fick spela från en roligare röd tee på hål 16.
Här är vi på hål 16 och Nigel ser nöjd ut medan Tore och Björn verkar mer sammanbitna.
Nigel tog också en bild så att jag fick vara med. Jag beundrar Tores keps som har skärmen i ett mer fotovänligt läge...
Ann och Jan deltog, men startade på hål 18.
Dom hade hyfsade 35 poäng efter dagens runda.
Hur det gick i tävlingen vet vi först imorgon eftersom det här var första rundan av två.
Nigel och jag skrapade ihop 36 poäng.
Men det var fler som hade 36 poäng, och 37 poäng, och 38, och 40, och 42... mer vet jag inte.
Här dukas det spännande och vackert inför kvällens musik och mat.
Hög tid att duscha och byta om för att hinna med bussen till festen...
Här skiner dock solen över Tore och Björn som spelade i lag. Nigel spelade tillsammans med mig och ville se hur mitt inspel fungerade innan han slog.
Vår boll startade på hål 10 och lyckades få en fin start med Par på både hål 10 och hål 11.
Lisbeth, Göril och två andra tjejer gick i bollen före oss...
...och dom fick spela från en roligare röd tee på hål 16.
Här är vi på hål 16 och Nigel ser nöjd ut medan Tore och Björn verkar mer sammanbitna.
Nigel tog också en bild så att jag fick vara med. Jag beundrar Tores keps som har skärmen i ett mer fotovänligt läge...
Ann och Jan deltog, men startade på hål 18.
Dom hade hyfsade 35 poäng efter dagens runda.
Hur det gick i tävlingen vet vi först imorgon eftersom det här var första rundan av två.
Nigel och jag skrapade ihop 36 poäng.
Men det var fler som hade 36 poäng, och 37 poäng, och 38, och 40, och 42... mer vet jag inte.
Här dukas det spännande och vackert inför kvällens musik och mat.
Hög tid att duscha och byta om för att hinna med bussen till festen...
Hemmagolf och utflykt idag
Spelade in mig på hemmabanan inför morgondagens tävling tillsammans med Ann och Jan.
Vi hade lite regn på några hål men senare hade vi en het sol som lyste över oss.
Bild på Ann som spelade stabilt idag - som vanligt. En känd Eva från Fulufjällsbyn i bakgrunden.
Eva ska spela med Putte i tävlingen imorgon. Ann spelar i lag med Jan, och jag spelar antingen med Nigel eller med Lars-Inge som ställt upp som reserv.
Jag startar på hål 10, och Ann och Jan får spela sluthålet som starthål. Dom får börja på hål 18, och därefter spela banan i rätt ordning.
Mats hade hjälp av barnarbetare för att få partytältet efter morgondagens tävling på plats.
Det ska bli kul att äta läckert och lyssna på kul musik efter första halvan av golftävlingen. Den fortsätter ju på söndag.
Efter golfen fick jag en liten tur med Ann och Jan i en rejäl bil för att kika på de olika projekten i Idre. Tomterna vid golfbanan, tomterna och den första skidliften i projekt Himmelfjäll, och en sväng genom Fjällbäckens tomtområde.
Jan och Ann vid Jarles snygga skylt högt uppe i tomtområdet vid golfbanan.
Torvtaket är inte på plats än, men det skulle kanske gå att fixa snabbt genom att samla torvor som golfspelare struntar i att lägga tillbaka på golfbanan...
Grunden till Jarles hus är på gång. Snart får vi se huset mer än på bild.
Och bakom huset finns en liten tjärn med en porlande bäck som fyller på efter det som rinner vidare.
Vi tog sedan en tur upp mot Idrefjäll för att kika på Fjällbäckens tomtområde och Dernings Himmelfjällsprojekt.
Vid Fjällbäcksområdet hade det vuxit upp många hus sedan jag var där senast och fler var på gång.
Men jag plockade inte fram kameran innan vi hade åkt en bit upp mot Topphedens område A i Himmelfjällsatsningen.
Vid tomt A11 hittade jag den här skylten. Lite Samestuk över den...
Och där fanns faktiskt det första lilla men tillfälliga huset. Och grunder till tre hus kunde vi se.
Den första skidbacken kunde vi också ana.
Där uppe börjar den...
... och där nere slutar den. Inte brant, men med bra preparering och åkning på skär så kan den säkert bli njutbar. Och den skrämmer ingen nybörjare.
Nyss fick jag veta att det är definitivt att jag spelar tävlingen med Nigel.
Vi hade lite regn på några hål men senare hade vi en het sol som lyste över oss.
Bild på Ann som spelade stabilt idag - som vanligt. En känd Eva från Fulufjällsbyn i bakgrunden.
Eva ska spela med Putte i tävlingen imorgon. Ann spelar i lag med Jan, och jag spelar antingen med Nigel eller med Lars-Inge som ställt upp som reserv.
Jag startar på hål 10, och Ann och Jan får spela sluthålet som starthål. Dom får börja på hål 18, och därefter spela banan i rätt ordning.
Mats hade hjälp av barnarbetare för att få partytältet efter morgondagens tävling på plats.
Det ska bli kul att äta läckert och lyssna på kul musik efter första halvan av golftävlingen. Den fortsätter ju på söndag.
Efter golfen fick jag en liten tur med Ann och Jan i en rejäl bil för att kika på de olika projekten i Idre. Tomterna vid golfbanan, tomterna och den första skidliften i projekt Himmelfjäll, och en sväng genom Fjällbäckens tomtområde.
Jan och Ann vid Jarles snygga skylt högt uppe i tomtområdet vid golfbanan.
Torvtaket är inte på plats än, men det skulle kanske gå att fixa snabbt genom att samla torvor som golfspelare struntar i att lägga tillbaka på golfbanan...
Grunden till Jarles hus är på gång. Snart får vi se huset mer än på bild.
Och bakom huset finns en liten tjärn med en porlande bäck som fyller på efter det som rinner vidare.
Vi tog sedan en tur upp mot Idrefjäll för att kika på Fjällbäckens tomtområde och Dernings Himmelfjällsprojekt.
Vid Fjällbäcksområdet hade det vuxit upp många hus sedan jag var där senast och fler var på gång.
Men jag plockade inte fram kameran innan vi hade åkt en bit upp mot Topphedens område A i Himmelfjällsatsningen.
Vid tomt A11 hittade jag den här skylten. Lite Samestuk över den...
Och där fanns faktiskt det första lilla men tillfälliga huset. Och grunder till tre hus kunde vi se.
Den första skidbacken kunde vi också ana.
Där uppe börjar den...
... och där nere slutar den. Inte brant, men med bra preparering och åkning på skär så kan den säkert bli njutbar. Och den skrämmer ingen nybörjare.
Nyss fick jag veta att det är definitivt att jag spelar tävlingen med Nigel.
Glömde visa den märkliga tallen...
Cirka 8 mil från Idre efter väg 311 mot Funäsdalen finns en kul tall.
Den har satt sig att vila på en stor sten.
En gång var det här en pytteliten tallplanta ovanpå en stor sten. Men det var en seg liten rackare tydligen. Den skickade iväg en rot till vänster och en till höger och hittade näring för ett långt liv.
Den har satt sig att vila på en stor sten.
En gång var det här en pytteliten tallplanta ovanpå en stor sten. Men det var en seg liten rackare tydligen. Den skickade iväg en rot till vänster och en till höger och hittade näring för ett långt liv.
Några fler bilder från Golfresan 2
Jag var ute och åt en läcker Marinarapizza hos Ahmed när jag fick mail med fler bilder från Ann...
Grabbarna som vann tillsammans med damen som kom tvåa i den individuella tävlingen...
Martins snygga sving med järn-3 skickar upp bollen mitt i fairway.
Jag har en hukande sving och inte samma fart på klubban. Men jag nådde nästan fairway. Och jag tror att jag räddade en Bogey på hålet.
En liten kommentar om greener i jämförelse med Trysil.
Greenerna i Ljusnedal hade ett gräs som mer liknade det vi vanligtvis har i Idre. Inte så tunt och tätt som i Trysil, men mer rättvist på grund av hårdare greener.
I Trysil var greenerna förrädiskt enkla och härliga att putta på. Men dom var lite för mjuka upptäckte vi när solen stod lågt.
Osynliga fotspår styrde puttarna konstiga vägar ibland.
Grabbarna som vann tillsammans med damen som kom tvåa i den individuella tävlingen...
Martins snygga sving med järn-3 skickar upp bollen mitt i fairway.
Jag har en hukande sving och inte samma fart på klubban. Men jag nådde nästan fairway. Och jag tror att jag räddade en Bogey på hålet.
En liten kommentar om greener i jämförelse med Trysil.
Greenerna i Ljusnedal hade ett gräs som mer liknade det vi vanligtvis har i Idre. Inte så tunt och tätt som i Trysil, men mer rättvist på grund av hårdare greener.
I Trysil var greenerna förrädiskt enkla och härliga att putta på. Men dom var lite för mjuka upptäckte vi när solen stod lågt.
Osynliga fotspår styrde puttarna konstiga vägar ibland.
Golfresan 2
Det blev ingen Banvärdsresa till Hofors, så jag åkte med Ann, Jan och Martin till Funäsdalens GK i Ljusnedal.
Det var lite kyligt i början, men vi hade tur med vädret och slapp regn. Vi fick till och med sol så småningom.
Martin och jag spelade Bästboll Match mot Ann och Jan.
Jag fick problem redan på hål 1 och spelade därefter uselt. Men vad gjorde det när Martin började närma sig toppformen.
På hål 2 fick Martin ett knepigt läge på en sten eller berghäll.
Men det löser nog min lagkamrat bra.
Snygg sving och klubban är hel. Visserligen nådde Martin inte green, men vi delade hålet tack vare Martin.
Fikahuset med självservering var flyttad från platsen efter hål 9 till ett fiffigt läge efter hål 7.
Där passerar man ju även efter hål 14, så vi kunde fika två gånger och släppa igenom två tvåbollar.
Hål 12 är ett knepigt doglegghål där jag aldrig har lyckats få poäng de fem eller sex gånger som jag spelat banan i Ljusnedal. Men nu vet jag hur man ska spela hålet. Jag gjorde Par. Dagens enda, och dagens enda bidrag till laget i Matchen (jag kanske hjälpte till att dela ett eller två hål, men annars var det Martin som förde matchen i vår riktning).
Nu börjar de roliga sjöhålen. Hål 13 väntar.
Härligt gäng på tee för ytterligare ett kul sjöhål. Min stabile lagkamrat Martin i mitten.
Vackert väder och en vacker bana.
Funäsdalsberget med slalombackarna i bakgrunden och Ljusnedals kyrka vid hål 18 som lyser i solen.
Martin och jag vann matchen med 4/3. Martin gjorde 32 poäng och Ann kom tvåa.
Striden om sistaplatsen var hård mellan Jan och mig. Jag slapp bli sist med en halv bollrull...
Ann tog också bilder, så det kanske kommer ett kompletterande inlägg.
Och en kul golfresa var det.
Det var lite kyligt i början, men vi hade tur med vädret och slapp regn. Vi fick till och med sol så småningom.
Martin och jag spelade Bästboll Match mot Ann och Jan.
Jag fick problem redan på hål 1 och spelade därefter uselt. Men vad gjorde det när Martin började närma sig toppformen.
På hål 2 fick Martin ett knepigt läge på en sten eller berghäll.
Men det löser nog min lagkamrat bra.
Snygg sving och klubban är hel. Visserligen nådde Martin inte green, men vi delade hålet tack vare Martin.
Fikahuset med självservering var flyttad från platsen efter hål 9 till ett fiffigt läge efter hål 7.
Där passerar man ju även efter hål 14, så vi kunde fika två gånger och släppa igenom två tvåbollar.
Hål 12 är ett knepigt doglegghål där jag aldrig har lyckats få poäng de fem eller sex gånger som jag spelat banan i Ljusnedal. Men nu vet jag hur man ska spela hålet. Jag gjorde Par. Dagens enda, och dagens enda bidrag till laget i Matchen (jag kanske hjälpte till att dela ett eller två hål, men annars var det Martin som förde matchen i vår riktning).
Nu börjar de roliga sjöhålen. Hål 13 väntar.
Härligt gäng på tee för ytterligare ett kul sjöhål. Min stabile lagkamrat Martin i mitten.
Vackert väder och en vacker bana.
Funäsdalsberget med slalombackarna i bakgrunden och Ljusnedals kyrka vid hål 18 som lyser i solen.
Martin och jag vann matchen med 4/3. Martin gjorde 32 poäng och Ann kom tvåa.
Striden om sistaplatsen var hård mellan Jan och mig. Jag slapp bli sist med en halv bollrull...
Ann tog också bilder, så det kanske kommer ett kompletterande inlägg.
Och en kul golfresa var det.
Dagen började med regn, häftigt regn...
... men i lagom tid innan jag skulle ut för att spela golf i Idre med Ann, Jan och sonen Martin så upphörde regnet.
Nu blev det Bästboll Match och en Bästboll. Lagen bestod av grabbarna Martin och Ulf mot paret Ann och Jan.
Martin spelar bara någon enstaka runda per år, men han vet hur man svingar ett järn för att skicka iväg en golfboll. Kul att se.
På hål 8 fick jag ett knepigt bunkerläge som krävde en del funderande.
Det gick inte att slå mot flaggan. Det gick inte ens att få plats med bladet på en gofklubba för att valla upp bollen via torvkanten.
Så jag gick lite närmare för att kunna valla upp bollen med hjälp av tån på klubban...
Och det fungerade, studs i torvkanten och upp på green. Även om bollen hamnade en cm utanför foregreen på andra sidan så var jag nöjd med lösningen.
Jan på hål 9 med Ann som åskådare.
Efter nio spelade hål var ställningen den att Matchen var "All square" och i Bästbollen var vi också lika. Individuellt ledde Jan 1 poäng före Ann och Ulf som delade andraplatsen. En "ringrostig" Martin som spelade sin första runda för året bevakade fjärdeplatsen, men var på gång.
Jan hade en rolig kommentar efter att Martins utslag på hål 12 hamnat i högra fairwaybunkern, men jag missade det roliga.
Men det blev roligt senare för mig.
Jag gjorde Birdie på hål 12 och här firar vi med 2 cl Jägermeister delat på fyra.
Under vårt firande var det lika bra att släppa fram Tor-Arne och Per som hunnit i fatt.
Men vi slog ut tillsammans och hade alltså ytterligare trevligt sällskap fram till en tufsig green.
En snygg golfsving av Martin på hål 13. Kul att se ynglingar svinga en golfklubba. Men borde inte även vi som kraftfullt hugger på bollen kunna svinga lika lätt och elegant?
När vi var framme vid hål 18 så var Matchen Dormy. 1 upp till grabbarna med ett hål kvar att spela.
Ann och Jan vann hål 18 och Matchen slutade alltså oavgjord. Men Martin och jag vann Bästbollen!
Individuellt räknade vi naturligtvis också, men där vet jag bara att Jan vann 1 poäng före mig...
Resan till Hofors med Banvärdarna imorgon blev inställd, så nu åker Ann, Jan, Martin och jag till Funäsdalens GK för en avgörande Match imorgon.
Det ska bli rackarns kul. Att spela hem efter sjön med ett utslag som numera fungerar och går spikrakt... ;-) Och jag har ju sett hur Martin visat hur en golfsving ska se ut när den är rätt genomförd.
Nu blev det Bästboll Match och en Bästboll. Lagen bestod av grabbarna Martin och Ulf mot paret Ann och Jan.
Martin spelar bara någon enstaka runda per år, men han vet hur man svingar ett järn för att skicka iväg en golfboll. Kul att se.
På hål 8 fick jag ett knepigt bunkerläge som krävde en del funderande.
Det gick inte att slå mot flaggan. Det gick inte ens att få plats med bladet på en gofklubba för att valla upp bollen via torvkanten.
Så jag gick lite närmare för att kunna valla upp bollen med hjälp av tån på klubban...
Och det fungerade, studs i torvkanten och upp på green. Även om bollen hamnade en cm utanför foregreen på andra sidan så var jag nöjd med lösningen.
Jan på hål 9 med Ann som åskådare.
Efter nio spelade hål var ställningen den att Matchen var "All square" och i Bästbollen var vi också lika. Individuellt ledde Jan 1 poäng före Ann och Ulf som delade andraplatsen. En "ringrostig" Martin som spelade sin första runda för året bevakade fjärdeplatsen, men var på gång.
Jan hade en rolig kommentar efter att Martins utslag på hål 12 hamnat i högra fairwaybunkern, men jag missade det roliga.
Men det blev roligt senare för mig.
Jag gjorde Birdie på hål 12 och här firar vi med 2 cl Jägermeister delat på fyra.
Under vårt firande var det lika bra att släppa fram Tor-Arne och Per som hunnit i fatt.
Men vi slog ut tillsammans och hade alltså ytterligare trevligt sällskap fram till en tufsig green.
En snygg golfsving av Martin på hål 13. Kul att se ynglingar svinga en golfklubba. Men borde inte även vi som kraftfullt hugger på bollen kunna svinga lika lätt och elegant?
När vi var framme vid hål 18 så var Matchen Dormy. 1 upp till grabbarna med ett hål kvar att spela.
Ann och Jan vann hål 18 och Matchen slutade alltså oavgjord. Men Martin och jag vann Bästbollen!
Individuellt räknade vi naturligtvis också, men där vet jag bara att Jan vann 1 poäng före mig...
Resan till Hofors med Banvärdarna imorgon blev inställd, så nu åker Ann, Jan, Martin och jag till Funäsdalens GK för en avgörande Match imorgon.
Det ska bli rackarns kul. Att spela hem efter sjön med ett utslag som numera fungerar och går spikrakt... ;-) Och jag har ju sett hur Martin visat hur en golfsving ska se ut när den är rätt genomförd.
Regn och blåst och golfledigt idag...
Det blev en god lunch på Njalla, lite bokläsning, en hyrfilm och en balkongbild över det trista vädret.
Men det finns ju bra regnkläder och paraply, så med en riktig golfbana i närheten så hade det nog blivit en runda trots vädret.
Jag tog faktiskt en tur till banan och träffade några gäster som var här för första gången efter alla lovord som banan fått genom åren. Dom hade otur med vädret, men det värsta var nog att dom aldrig någonsin spelat en golfbana i sämre skick. Tror ni att dom återkommer om banan är i toppskick nästa år? Tror ni att dom rekommendera andra att resa hela vägen hit nästa år även om banan då är i toppskick? Tror ni att dom kunde njuta av det unika med vår golfbana och förstå varför vi fått alla utmärkelser?
Jag har hört antydningar om att klubbens medlemmar är mer undrande över sakernas tillstånd än våra gäster. Och det är ju inte så konstigt eftersom vi haft en närmare kontakt med hur banan sett ut genom åren och hur engagemanget har varierat.
Gäster som spelade banan tidigare i år var nöjda och fick spela billigt på annorlunda greener. Man såg tydligt hur tuff vintern hade varit mot banan och det kunde man acceptera. Det var rentav kul att få prova på greener med proffsfart på rullet.
Men att putta bland grästofsar är inte golf. Roligare att putta på en nyklippt fairway med gräs hela vägen och från alla riktningar.
Men nu ser jag fram mot en resa till Hofors på torsdag med några av banvärdarna. Jag har kikat lite på banguiden för Hofors GK, och det verkar vara en intressant bana.
Men det finns ju bra regnkläder och paraply, så med en riktig golfbana i närheten så hade det nog blivit en runda trots vädret.
Jag tog faktiskt en tur till banan och träffade några gäster som var här för första gången efter alla lovord som banan fått genom åren. Dom hade otur med vädret, men det värsta var nog att dom aldrig någonsin spelat en golfbana i sämre skick. Tror ni att dom återkommer om banan är i toppskick nästa år? Tror ni att dom rekommendera andra att resa hela vägen hit nästa år även om banan då är i toppskick? Tror ni att dom kunde njuta av det unika med vår golfbana och förstå varför vi fått alla utmärkelser?
Jag har hört antydningar om att klubbens medlemmar är mer undrande över sakernas tillstånd än våra gäster. Och det är ju inte så konstigt eftersom vi haft en närmare kontakt med hur banan sett ut genom åren och hur engagemanget har varierat.
Gäster som spelade banan tidigare i år var nöjda och fick spela billigt på annorlunda greener. Man såg tydligt hur tuff vintern hade varit mot banan och det kunde man acceptera. Det var rentav kul att få prova på greener med proffsfart på rullet.
Men att putta bland grästofsar är inte golf. Roligare att putta på en nyklippt fairway med gräs hela vägen och från alla riktningar.
Men nu ser jag fram mot en resa till Hofors på torsdag med några av banvärdarna. Jag har kikat lite på banguiden för Hofors GK, och det verkar vara en intressant bana.
Härlig golfresa till Trysil idag.
Ann ringde mig straxt efter nio och föreslog en resa till Trysil vid elvatiden.
Och jag som inte varit där på många år och dessutom spelade usel golf den gången.
Jag slog bland annat bort nio bollar på de första nio hålen...
Men jag tackade ja eftersom vädret enligt yr.no såg ut att bli bra.
Den första roliga överraskningen var att dom hade vänt banan så att vi nu startade på hål 10.
Min dåliga vibbar från min förra runda försvann i ett nafs.
Den andra roliga överraskningen var vädret. När jag först vaknade i morse var det plus 3 grader, och när vi checkade in på banan så trodde kansliet att det kunde bli regn...
De andra trevliga överraskningarna var att fairways var helt underbara, och den långhåriga och bollslukande ruff som fanns för många år sedan var ersatt med kort semiruff och hanterbar ruff.
Och härliga greener med kort och smalbladigt gräs...
Jag tog några bilder och Ann tog några bilder som jag fick via mail direkt efter hemkomsten.
Här kommer några bilder. Vilka hål det handlar om minns jag inte.
Jan på ett tidigt hål med Doglegg höger. Jan gick snävt höger och hamnade i kanten av skogen. Men vi hittade bollen spelbar och han kunde spela vidare mot green.
Jag på samma hål. Jag hamnade i fairwaybunkern eftersom jag förra gången jag spelade hålet låg ohanterlig i skogen till höger.
Jan slår ut på ett härligt hål. Hål 7 är det och det är 535 meter långt.
Ulf på samma hål. Jag nådde precis fram till fairway som började precis inom räckhåll för en bra drive från mig.
Ann spelade från röd tee och fick ibland vandra en bra bit fram för att hitta röd tee.
Det har ibland diskuterats att vi i Sverige har för liten skillnad mellan gul och röd tee.
Här var det skillnad.
Men bilden ovan är från fairway och inte från utslaget på det långa hålet.
Sa jag tidigare att det var en upplevelse att få putta på golfgreener...
Jan hade en putt från ungefär fyra eller sex meter på sista hålet, och jag gav mig sjutton på att jag skulle ta en bild på hur bollen tippade i. Och även om den blev lite suddig så lyckades jag.
Och golfen gick ju bra. Ann hade 32 poäng och Jan och jag nästan 30....
Härlig golfbana i Trysil. Och innan vi åkte hem åt vi lite på ett Café och Gatukjökken i Trysil.
Tack Ann och Jan. Tack för att ni ringde och jag fick följa med, och tack för maten.
16 poäng på sista nio - det är nog mer än vad jag hade efter en hel runda förra gången jag var där.
Det gav verkligen mersmak. Man kanske skulle flytta till Norge?
Nej jag skojar. Jag har nog i så fall mer förnuftiga planer på att flytta en liten bir söderöver (närmare till barn, barnbarn, syster och mamma) om det fortsätter att gå rasande snabbt utför med golfupplevelserna i närområdet.
Tillfälligt dåliga greener på grund av en olycklig vinter med is är väl en sak, men att låta tuvorna växa utan att det klipps ned på de greener som består av minst femtio procent torr jord fattar jag inte.
OK att det kan vara ett tips från någon expert på gräs, men i så fall handlar det om en åtgärd inför kommande år. Och då lär det dröja många år innan banan får några utmärkelser och gott rykte igen.
Jag tror att mitt förslag tidigt i år hade varit en bättre åtgärd för att rädda golfupplevelsen och banans rykte. Mitt förslag var att jobba vidare med gräslösa och proffsigt snabba greener den här säsongen.
Ett alternativ hade varit att klippa upp och dressa betydligt fler provisoriska greener och försökt återskapa gräs på de ordinarie. Att bara ha två provisoriska på grund av att en runda inte blir handikappgrundande om det är fler än två provisoriska är ju löjligt!
Vem bryr sig när det kostar halva priset att spela banan? Och vem åker hit för att justera sitt handikapp?
Någonting konstigt har hänt med Idrefjällens GK. Hur stiftelsen Idrefjällens golfbana agerar har jag noll insyn i, men där verkar det också saknas engagemang för framtiden.
Men det är förhoppningsvis övergående.
Och jag som inte varit där på många år och dessutom spelade usel golf den gången.
Jag slog bland annat bort nio bollar på de första nio hålen...
Men jag tackade ja eftersom vädret enligt yr.no såg ut att bli bra.
Den första roliga överraskningen var att dom hade vänt banan så att vi nu startade på hål 10.
Min dåliga vibbar från min förra runda försvann i ett nafs.
Den andra roliga överraskningen var vädret. När jag först vaknade i morse var det plus 3 grader, och när vi checkade in på banan så trodde kansliet att det kunde bli regn...
De andra trevliga överraskningarna var att fairways var helt underbara, och den långhåriga och bollslukande ruff som fanns för många år sedan var ersatt med kort semiruff och hanterbar ruff.
Och härliga greener med kort och smalbladigt gräs...
Jag tog några bilder och Ann tog några bilder som jag fick via mail direkt efter hemkomsten.
Här kommer några bilder. Vilka hål det handlar om minns jag inte.
Jan på ett tidigt hål med Doglegg höger. Jan gick snävt höger och hamnade i kanten av skogen. Men vi hittade bollen spelbar och han kunde spela vidare mot green.
Jag på samma hål. Jag hamnade i fairwaybunkern eftersom jag förra gången jag spelade hålet låg ohanterlig i skogen till höger.
Jan slår ut på ett härligt hål. Hål 7 är det och det är 535 meter långt.
Ulf på samma hål. Jag nådde precis fram till fairway som började precis inom räckhåll för en bra drive från mig.
Ann spelade från röd tee och fick ibland vandra en bra bit fram för att hitta röd tee.
Det har ibland diskuterats att vi i Sverige har för liten skillnad mellan gul och röd tee.
Här var det skillnad.
Men bilden ovan är från fairway och inte från utslaget på det långa hålet.
Sa jag tidigare att det var en upplevelse att få putta på golfgreener...
Jan hade en putt från ungefär fyra eller sex meter på sista hålet, och jag gav mig sjutton på att jag skulle ta en bild på hur bollen tippade i. Och även om den blev lite suddig så lyckades jag.
Och golfen gick ju bra. Ann hade 32 poäng och Jan och jag nästan 30....
Härlig golfbana i Trysil. Och innan vi åkte hem åt vi lite på ett Café och Gatukjökken i Trysil.
Tack Ann och Jan. Tack för att ni ringde och jag fick följa med, och tack för maten.
16 poäng på sista nio - det är nog mer än vad jag hade efter en hel runda förra gången jag var där.
Det gav verkligen mersmak. Man kanske skulle flytta till Norge?
Nej jag skojar. Jag har nog i så fall mer förnuftiga planer på att flytta en liten bir söderöver (närmare till barn, barnbarn, syster och mamma) om det fortsätter att gå rasande snabbt utför med golfupplevelserna i närområdet.
Tillfälligt dåliga greener på grund av en olycklig vinter med is är väl en sak, men att låta tuvorna växa utan att det klipps ned på de greener som består av minst femtio procent torr jord fattar jag inte.
OK att det kan vara ett tips från någon expert på gräs, men i så fall handlar det om en åtgärd inför kommande år. Och då lär det dröja många år innan banan får några utmärkelser och gott rykte igen.
Jag tror att mitt förslag tidigt i år hade varit en bättre åtgärd för att rädda golfupplevelsen och banans rykte. Mitt förslag var att jobba vidare med gräslösa och proffsigt snabba greener den här säsongen.
Ett alternativ hade varit att klippa upp och dressa betydligt fler provisoriska greener och försökt återskapa gräs på de ordinarie. Att bara ha två provisoriska på grund av att en runda inte blir handikappgrundande om det är fler än två provisoriska är ju löjligt!
Vem bryr sig när det kostar halva priset att spela banan? Och vem åker hit för att justera sitt handikapp?
Någonting konstigt har hänt med Idrefjällens GK. Hur stiftelsen Idrefjällens golfbana agerar har jag noll insyn i, men där verkar det också saknas engagemang för framtiden.
Men det är förhoppningsvis övergående.
Mörkare kvällar...
En färsk balkongbild med en suddig fullmåne...
21:40 i Idre. Så här dags var det dagsljus för en månad sedan...
21:40 i Idre. Så här dags var det dagsljus för en månad sedan...
Golf, Njallamat och rundtur på byn...
Vi spelade först en match mellan hemmalaget Nigel och Ulf mot bortalaget Ann och Jan.
Nigel startade med ett suveränt utslag på hål 1.
En Sandwedge kvar till flaggan...
Vi vann hålet, men efter fyra hål var bortalaget 1 upp i matchen.
Hemmalaget vann hål 5 och därefter delade vi fem hål i rad. Rekord i antal delade hål i följd tror jag.
Min golfsving fick ett lyft från och med utslaget på hål 7. Jag kom på hur jag skulle svinga igenom på ett bättre sätt, och den nya svingen fungerade under resten av dagen.
Efter nio hål var lagen lika och jag hade 19 poäng i scorekortet.
Efter ett bra utslag på hål 10 hamnade inspelet tre decimeter nedanför stupet till vänster om green bland en massa blomstjälkar. Efter fyra försök att träffa bollen, trots att jag knappt såg den, så kom den upp. Men det blev ett streck i protokollet för mig. Men Nigel ordnade delning av hålet.
Efter hål 12 var vi fortfarande lika efter att hemmalaget vunnit hål 11 och bortalaget vunnit hål 12.
Vi hade tur med vädret. Mörka moln tornade upp sig över fjällen i tre väderstreck, men vi slapp regn.
Ann hade som vanligt ett bra utslag på hål 13. Men vi låg alla på fairway vilket är lite ovanligt.
Men hemmalaget vann hålet och delade hål 14.
Jag gjorde ett Par på hål 15 och plötsligt var hemmalaget 2 upp med 3 kvar att spela...
Hål 16 vann Jan åt bortalaget, så nu var det fråga om ett avgörande på hål 17 eller på sista hålet.
Jag gjorde ett Par på hål 17 och hemmalaget stod som segrare med 2/1.
På sista hålet spelade vi en extratävling om bollar. Vinnaren av hålet skulle få de övrigas bollar som pris.
Nigel hade ett riktigt långt och rakt utslag, men hålet svänger lite vänster om man slår så långt, så bollen låg några meter ut i skogen.
Mitt andraslag låg mitt i fairway med ungefär 120 meter kvar till flaggan. Och bakom green hade vi publik. Det var Alf som stod där.
Härligt med publik tänkte jag och försökte se ut som att jag kan svinga en golfklubba. Spikrakt mot flaggan och greenträff, men med en lång uppförsputt för Birdie på en hoppig green. Men det blev Par och jag vann tre golfbollar. Varav en Ordovicium klargul. Den blir bra under skumma höstkvällar.
Och 37 poäng och sänkning av hcp blev det för mig (med 2 streckade hål).
Efter golfen åt Ann, Jan och jag god mat på Njalla och jag guidade därefter en tur i byn som passagerare. Och jag fick lära mig mycket om vilka delar av byn som byggts under olika tidsepoker eftersom Jan var duktig på att se byggnadsstilar från tiden före och efter gruvtiden i Idre.
Vi besökte nog varenda vägstump på den här sidan Idresjön. Kul och intressant!
Och det hotande regnet kom bara under tiden vi satt och åt läcker mat på Njalla.
En liten kul detalj var att jag körde hem bilen före Njallabesöket och tänkte promenera den lilla biten, men jag fick lift med Alf som tankat på Shell, och var på plats innan Ann och Jan hade stigit ur bilen.
Nigel startade med ett suveränt utslag på hål 1.
En Sandwedge kvar till flaggan...
Vi vann hålet, men efter fyra hål var bortalaget 1 upp i matchen.
Hemmalaget vann hål 5 och därefter delade vi fem hål i rad. Rekord i antal delade hål i följd tror jag.
Min golfsving fick ett lyft från och med utslaget på hål 7. Jag kom på hur jag skulle svinga igenom på ett bättre sätt, och den nya svingen fungerade under resten av dagen.
Efter nio hål var lagen lika och jag hade 19 poäng i scorekortet.
Efter ett bra utslag på hål 10 hamnade inspelet tre decimeter nedanför stupet till vänster om green bland en massa blomstjälkar. Efter fyra försök att träffa bollen, trots att jag knappt såg den, så kom den upp. Men det blev ett streck i protokollet för mig. Men Nigel ordnade delning av hålet.
Efter hål 12 var vi fortfarande lika efter att hemmalaget vunnit hål 11 och bortalaget vunnit hål 12.
Vi hade tur med vädret. Mörka moln tornade upp sig över fjällen i tre väderstreck, men vi slapp regn.
Ann hade som vanligt ett bra utslag på hål 13. Men vi låg alla på fairway vilket är lite ovanligt.
Men hemmalaget vann hålet och delade hål 14.
Jag gjorde ett Par på hål 15 och plötsligt var hemmalaget 2 upp med 3 kvar att spela...
Hål 16 vann Jan åt bortalaget, så nu var det fråga om ett avgörande på hål 17 eller på sista hålet.
Jag gjorde ett Par på hål 17 och hemmalaget stod som segrare med 2/1.
På sista hålet spelade vi en extratävling om bollar. Vinnaren av hålet skulle få de övrigas bollar som pris.
Nigel hade ett riktigt långt och rakt utslag, men hålet svänger lite vänster om man slår så långt, så bollen låg några meter ut i skogen.
Mitt andraslag låg mitt i fairway med ungefär 120 meter kvar till flaggan. Och bakom green hade vi publik. Det var Alf som stod där.
Härligt med publik tänkte jag och försökte se ut som att jag kan svinga en golfklubba. Spikrakt mot flaggan och greenträff, men med en lång uppförsputt för Birdie på en hoppig green. Men det blev Par och jag vann tre golfbollar. Varav en Ordovicium klargul. Den blir bra under skumma höstkvällar.
Och 37 poäng och sänkning av hcp blev det för mig (med 2 streckade hål).
Efter golfen åt Ann, Jan och jag god mat på Njalla och jag guidade därefter en tur i byn som passagerare. Och jag fick lära mig mycket om vilka delar av byn som byggts under olika tidsepoker eftersom Jan var duktig på att se byggnadsstilar från tiden före och efter gruvtiden i Idre.
Vi besökte nog varenda vägstump på den här sidan Idresjön. Kul och intressant!
Och det hotande regnet kom bara under tiden vi satt och åt läcker mat på Njalla.
En liten kul detalj var att jag körde hem bilen före Njallabesöket och tänkte promenera den lilla biten, men jag fick lift med Alf som tankat på Shell, och var på plats innan Ann och Jan hade stigit ur bilen.
Dalarna - Uppland 3/1...
3 upp med 1 kvar att spela alltså...
Dalarna representerades av Birger i toppform och Ulf i rostigt läge efter fyra dagars vila från golfen.
Uppland representerades av Ann och Jan. Ann var i nysänkt form och Jan i halvbra form.
Men fokusen på tävlingen tog lite skada av att vi också hade fokus på ett kul firande av Birgers "Hole in One" tidigare i sommar.
Efter sju spelade hål tog vi en paus och knallade upp i huset vid Knappgårdens tee på hål 16 och firade det vi inte kunde fira när det hände.
Birger hade långt tidigare överlämnat en flaska Champagne, men att dela på en helflaska och spela golf och köra bil efteråt fungerar ju inte. Så jag hade köpt en pytteliten flaska och ett par goda bröd från Mora Kaffestuga igår.
Tack Birger!
Vi släppte förbi några bollar på hål 8 innan vi fortsatte vår match.
När vi var redo att fortsätta kom Any och Helge upp från hål 7, och vi fick en liten pratstund.
Men det var lugnt bakom så vi fick fortsätta medan Any och Helge vilade lite på bänken.
Efter nio spelade hål var Dalarna 4 upp i matchen.
Efter tio hål var vi 5 upp.
Jag fick ett knepigt läge nära den rufsiga gräskanten på bunkern vid hål 11.
Jag provade med att stänga klubban och skicka upp bollen på en pelare av sand.
Jag fick upp sanden, men inte bollen. Men Birger vann hålet för Dalarna och vi var 6 upp...
Därefter spjärnade Uppland emot bra och inför hål 17 var vi bara 2 upp.
Det såg ut att bli ett avgörande på hål 18 som vanligt, men så blev det inte.
Vi vann matchen genom mitt Par på hål 17.
Birger spelade suveränt bra och gjorde 38 poäng och fick uppleva en sänkning.
Ann gjorde 34 poäng.
Dalarna representerades av Birger i toppform och Ulf i rostigt läge efter fyra dagars vila från golfen.
Uppland representerades av Ann och Jan. Ann var i nysänkt form och Jan i halvbra form.
Men fokusen på tävlingen tog lite skada av att vi också hade fokus på ett kul firande av Birgers "Hole in One" tidigare i sommar.
Efter sju spelade hål tog vi en paus och knallade upp i huset vid Knappgårdens tee på hål 16 och firade det vi inte kunde fira när det hände.
Birger hade långt tidigare överlämnat en flaska Champagne, men att dela på en helflaska och spela golf och köra bil efteråt fungerar ju inte. Så jag hade köpt en pytteliten flaska och ett par goda bröd från Mora Kaffestuga igår.
Tack Birger!
Vi släppte förbi några bollar på hål 8 innan vi fortsatte vår match.
När vi var redo att fortsätta kom Any och Helge upp från hål 7, och vi fick en liten pratstund.
Men det var lugnt bakom så vi fick fortsätta medan Any och Helge vilade lite på bänken.
Efter nio spelade hål var Dalarna 4 upp i matchen.
Efter tio hål var vi 5 upp.
Jag fick ett knepigt läge nära den rufsiga gräskanten på bunkern vid hål 11.
Jag provade med att stänga klubban och skicka upp bollen på en pelare av sand.
Jag fick upp sanden, men inte bollen. Men Birger vann hålet för Dalarna och vi var 6 upp...
Därefter spjärnade Uppland emot bra och inför hål 17 var vi bara 2 upp.
Det såg ut att bli ett avgörande på hål 18 som vanligt, men så blev det inte.
Vi vann matchen genom mitt Par på hål 17.
Birger spelade suveränt bra och gjorde 38 poäng och fick uppleva en sänkning.
Ann gjorde 34 poäng.
Fick en bild via mail...
Ann, Jan, Alf och Nigel spelade golf när jag var på resa.
Jan gjorde en Birdie på hål 13...
Ann tog en bild på herrarna när dom laddar inför hål 14.
Men jag vet inte hur det gick i matchen...
Jan gjorde en Birdie på hål 13...
Ann tog en bild på herrarna när dom laddar inför hål 14.
Men jag vet inte hur det gick i matchen...
Glömde att nämna en bok...
... Ann och Jan tipsade om Jonas Jonassons bok "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann".
Jag köpte 2 ex på vägen ner. Ett till mig och ett till Per.
Anna har redan ett ex eftersom hennes sambo Johan har läst den med storbehållning.
Jag har själv läst snart 200 sidor i sängen under resan.
Den kan rekommenderas! Stor underhållning.
Jag berättade lite om inledningi boken för min mamma som är nästan 100 år, och hon skrattade gott. Men tyvärr finns den nog inte med stor stil, annars läser hon en hel del från biblioteket i Oxelösund.
Jag köpte 2 ex på vägen ner. Ett till mig och ett till Per.
Anna har redan ett ex eftersom hennes sambo Johan har läst den med storbehållning.
Jag har själv läst snart 200 sidor i sängen under resan.
Den kan rekommenderas! Stor underhållning.
Jag berättade lite om inledningi boken för min mamma som är nästan 100 år, och hon skrattade gott. Men tyvärr finns den nog inte med stor stil, annars läser hon en hel del från biblioteket i Oxelösund.
Turné utan golfklubbor.
Jag hälsade på hos syster, mamma, barn och barnbarn. Och jag fick bilen besiktigad i Örebro.
Resan började spännande i tisdags. Jag hade visserligen tid bokad för besiktning dagen efter i Lillån utanför Örebro, men man har ju bara tillstånd att åka till närmaste besiktning... och den närmaste som fanns just nu var Lillån...
Utanför Idre hackade bilen till några gånger, men bara lätt, och inget oroväckande eftersom motorn spinner som en katt i övrigt.
I Särna blev jag invinkad till en magnifik poliskontroll. Visa körkort och blåsa och en liten promenad av ett par poliser runt bilen. Men jag hade en bra förklaring i beredskap till varför jag måste åka till besiktning ända till Örebro dagen före.
-"Det saknas lyse här." Sa en av poliserna.
Jag vred på lysvredet och då fungerade det.
- "Baklyset syns lite dåligt. Har du mörkat ner glasen?
Nej svarade jag.
- "Nej det är nog orginal" sa polisen.
- "Kör försiktigt" sa polisen.
Ja svarade jag och körde vidare. Och jag behövde inte använda min fiffiga förklaring till varför jag måste åka så långt med en obesiktigad bil.
Besiktningen i Lillån gick bra. Jag behöver bara justera handbromsen som inte tog på vänster bakhjul.
Natten mellan tisdag och onsdag sov jag på Dammvik. Min barndoms sommarnöje som syrran har tagit över och förvaltat väl.
Och byggt till på ett suveränt snyggt sätt med hjälp av en lokal snickare som visste vad han gjorde när han byggde en utbyggnad på ett litet torp.
Utbyggnaden till höger med utsikt över sjön är ny.
Det "nya Dammvik" sett från backen ner mot sjön.
Och där lever flytbryggan fortfarande. Bryggan som jag byggde i tryckimpregnerat virke för drygt 30 år sedan. Den är i fem delar med frigolit som flythjälp.
De första åren plockades den upp på land efter varje semester, men betongfunadamentet vid stranden gav upp efter några år, och numera är det omgjutet och bryggan ligger i året om. Eftersom den nyttjas mer än tre veckor mitt i sommaren. Men syster och svåger har plockat upp och bytt frigolit ett par gånger.
Därefter hälsade jag på i Strängnäs.
Lite golf med Linus och plastbollar i trädgården.
Mamma Anna hoppade runt med Alva på familjens studsmatta.
Senare var det fotbollsträning för Linus och ett gäng andra 7-åringar. Väldigt kul att se. Dom hade en duktig tränare som hade fullt sjå att få de små att lyssna, men han fick igång några kul övningar.
I bakgrunden syns rangen till Strängnäs GK.
Linus pangar mest på med högerdojan, men här passade vänstern bäst.
Det var många i farten och många föräldrar som hade skjutsat och var publik.
Jag tog en promenad till golfbanan när det var taktikprat på fotbollsplanen. Där pågick golfintoduktion för de unga.
På puttinggreen hade man ett kul arrangeman med en låg sarg bakom varje hål. Så att de olika grupperna slapp störa varandra med stenhårda puttar...
Det blommade upp en del vackra moln i bakgrunden, men vi slapp regn.
Dagen efter åkte jag tillsammans med Per och hälsade på mamma (och farmor) i Oxelösund.
Och hon blev glad och vi hade kul. Nu när bilen är i ordning så blir det fler besök hos mamma och Per och Anna och Maud. Men inte den här sortens snabbvisit där alla ska hälsas på samtidigt bara för att det är så långt att åka...
Resan började spännande i tisdags. Jag hade visserligen tid bokad för besiktning dagen efter i Lillån utanför Örebro, men man har ju bara tillstånd att åka till närmaste besiktning... och den närmaste som fanns just nu var Lillån...
Utanför Idre hackade bilen till några gånger, men bara lätt, och inget oroväckande eftersom motorn spinner som en katt i övrigt.
I Särna blev jag invinkad till en magnifik poliskontroll. Visa körkort och blåsa och en liten promenad av ett par poliser runt bilen. Men jag hade en bra förklaring i beredskap till varför jag måste åka till besiktning ända till Örebro dagen före.
-"Det saknas lyse här." Sa en av poliserna.
Jag vred på lysvredet och då fungerade det.
- "Baklyset syns lite dåligt. Har du mörkat ner glasen?
Nej svarade jag.
- "Nej det är nog orginal" sa polisen.
- "Kör försiktigt" sa polisen.
Ja svarade jag och körde vidare. Och jag behövde inte använda min fiffiga förklaring till varför jag måste åka så långt med en obesiktigad bil.
Besiktningen i Lillån gick bra. Jag behöver bara justera handbromsen som inte tog på vänster bakhjul.
Natten mellan tisdag och onsdag sov jag på Dammvik. Min barndoms sommarnöje som syrran har tagit över och förvaltat väl.
Och byggt till på ett suveränt snyggt sätt med hjälp av en lokal snickare som visste vad han gjorde när han byggde en utbyggnad på ett litet torp.
Utbyggnaden till höger med utsikt över sjön är ny.
Det "nya Dammvik" sett från backen ner mot sjön.
Och där lever flytbryggan fortfarande. Bryggan som jag byggde i tryckimpregnerat virke för drygt 30 år sedan. Den är i fem delar med frigolit som flythjälp.
De första åren plockades den upp på land efter varje semester, men betongfunadamentet vid stranden gav upp efter några år, och numera är det omgjutet och bryggan ligger i året om. Eftersom den nyttjas mer än tre veckor mitt i sommaren. Men syster och svåger har plockat upp och bytt frigolit ett par gånger.
Därefter hälsade jag på i Strängnäs.
Lite golf med Linus och plastbollar i trädgården.
Mamma Anna hoppade runt med Alva på familjens studsmatta.
Senare var det fotbollsträning för Linus och ett gäng andra 7-åringar. Väldigt kul att se. Dom hade en duktig tränare som hade fullt sjå att få de små att lyssna, men han fick igång några kul övningar.
I bakgrunden syns rangen till Strängnäs GK.
Linus pangar mest på med högerdojan, men här passade vänstern bäst.
Det var många i farten och många föräldrar som hade skjutsat och var publik.
Jag tog en promenad till golfbanan när det var taktikprat på fotbollsplanen. Där pågick golfintoduktion för de unga.
På puttinggreen hade man ett kul arrangeman med en låg sarg bakom varje hål. Så att de olika grupperna slapp störa varandra med stenhårda puttar...
Det blommade upp en del vackra moln i bakgrunden, men vi slapp regn.
Dagen efter åkte jag tillsammans med Per och hälsade på mamma (och farmor) i Oxelösund.
Och hon blev glad och vi hade kul. Nu när bilen är i ordning så blir det fler besök hos mamma och Per och Anna och Maud. Men inte den här sortens snabbvisit där alla ska hälsas på samtidigt bara för att det är så långt att åka...
Nigel och Ulf var hemmalag idag.
Bra spel av Nigel i hemmalaget, och bra spel även i bortalaget.
Ann och Jan fick naturilgtvis agera bortalag.
Vi hade perfekt väder för golf.
Efter nio hål var det jämnt i Matchen, men hemmalaget var 2 poäng bättre i Bästbollen.
Ann laddar för andraslaget på hål 10.
Nigel hade en riktig "Monsterdrive" på hål 10. Inspelet landad till höger om bunkern, men på green.
Bollen ser ut att vara på väg mot flaggan, men den vek mot höger.
På hål 11 gjorde Nigel ett enkelt Par och vi var nu 1 upp i Matchen.
Och det höll sig till hål 14 där Ann gjorde en Birdie från c:a 8 meter!
2 cl Jägermeister dök genast upp ut bagen.
Nigel gjorde Par och fick den första halvcentilitern.
Och en bild på mig och Ann.
Och när Nigel ändå hade kameran i sin hand så tog han en bild på Jan´s utslag på hål 15.
Jan´s boll drar iväg. Minns inte om det var den som försvann i skogen eller om den kom ut på gräs...
Glittret i vattnet vid hål 15 var lättare att fotografera idag.
Ann gjorde en Bogey på hål 15 för vinst av hålet.
Bortalaget var nu 1 upp i Matchen, men vi höll ställningen till sista hålet.
I Bästbollen låg vi lika i Bästbollen på 41 poäng i vardera laget.
Och Nigel vann hål 18 efter en kort men hoppig parputt som slank förbi.
Men Bogey räckte för vinst av hålet och Matchen slutade alltså "Even" eftersom vi inte hade tid att spela särspel. Nigel hade matgäster och jag hade tvättstugan som väntade.
Bästbollen vann hemmateamet på 43 poäng, 1 poäng före bortalaget.
Individuellt vann Nigel på 35 poäng, 2 poäng före Ann som var 1 poäng före Jan.
Stundtals mycket bra golf alltså i ett perfekt golfväder.
Ann och Jan fick naturilgtvis agera bortalag.
Vi hade perfekt väder för golf.
Efter nio hål var det jämnt i Matchen, men hemmalaget var 2 poäng bättre i Bästbollen.
Ann laddar för andraslaget på hål 10.
Nigel hade en riktig "Monsterdrive" på hål 10. Inspelet landad till höger om bunkern, men på green.
Bollen ser ut att vara på väg mot flaggan, men den vek mot höger.
På hål 11 gjorde Nigel ett enkelt Par och vi var nu 1 upp i Matchen.
Och det höll sig till hål 14 där Ann gjorde en Birdie från c:a 8 meter!
2 cl Jägermeister dök genast upp ut bagen.
Nigel gjorde Par och fick den första halvcentilitern.
Och en bild på mig och Ann.
Och när Nigel ändå hade kameran i sin hand så tog han en bild på Jan´s utslag på hål 15.
Jan´s boll drar iväg. Minns inte om det var den som försvann i skogen eller om den kom ut på gräs...
Glittret i vattnet vid hål 15 var lättare att fotografera idag.
Ann gjorde en Bogey på hål 15 för vinst av hålet.
Bortalaget var nu 1 upp i Matchen, men vi höll ställningen till sista hålet.
I Bästbollen låg vi lika i Bästbollen på 41 poäng i vardera laget.
Och Nigel vann hål 18 efter en kort men hoppig parputt som slank förbi.
Men Bogey räckte för vinst av hålet och Matchen slutade alltså "Even" eftersom vi inte hade tid att spela särspel. Nigel hade matgäster och jag hade tvättstugan som väntade.
Bästbollen vann hemmateamet på 43 poäng, 1 poäng före bortalaget.
Individuellt vann Nigel på 35 poäng, 2 poäng före Ann som var 1 poäng före Jan.
Stundtals mycket bra golf alltså i ett perfekt golfväder.
Kanelbullematch idag...
.. bortalaget var som vanligt Ann och Jan, men hemmalaget bestod idag av Håkan och Ulf.
Ann fick ett knepigt läge mellan två rötter på hål 8. Jag tycker mig känna igen läget från ett tidigare inlägg i år.
... och rötterna pekade mot flaggan, men däremellan fanns en bunker.
Efter nio spelade hål var det spännande.
Bortalaget var i ledning med 2 hål upp, men i den individuella poängtävlingen så var det bara 1 poängs skillnad mellan oss.
Jan 1:a och jag 2:a.
Vi gick före ett helt koppel av Norska trebollar, men var inte ivägen eftersom vi ibland fick vänta på bollar framför oss. Som här på hål 13.
I det här läget var Ann och Jan 1 upp i matchen. Och dom vann hål 13 och 14.
Vid hål 15 var det vackert solglitter och Håkan tyckte att jag skulle ta en bild.
Men det där med kameror... kameran fokuserade på förgrunden och det vackra glittret i bakgrunden syns inte mer än som något vitt och ovidkommande.
Men jag lyckades träffa fairway på hål 15 och gjorde en Bogey för vinst av hålet och Bogey även på hål 16.
Vi delade hål 17.
1 upp till bortalaget inför hål 18 alltså.
Men vi lyckades inte vinna hål 18 utan delade på 7 i trots greenträff på fyra. OK att vi studsade och rullade ovanför green på fjärdeslagen, men treputt är ändå en putt för mycket på en normal green.
Ann och Jan vann en kanelbulle var.
Jag vann den individuella Poängbogeytävlingen.
Kina knallade ut för en runda med sonen Nicklas i den sköna sommarkvällen.
Ann och Jan gick också nio hål till.
Jag åkte hem för att tvätta och pyssla inför kommande resa söderöver. Men jag hann träffa en del golfare på Idregrillen.
Hungriga Engerdalare...
Dan-Rickard var också där och väntar på pappa och syster som besäller mat.
Och Marika och Gabriel med lilla gulliga dottern dök också upp.
När det snabbt blev fullsatt på uteserveringen så hörde jag ett ivrigt kvittrande från sparvarna som brukar plocka smulor från golv och bord, men nu väntade tydligen ett stort kalas.
Och mycket riktig så fick dom det när våra norska vänner avvikit.
Imorgon blir det golf med Nigel, Ann och Jan. Därefter blir det några dagar med golfpaus och kul hälsa på hos mamma, syster, barn och barnbarn.
Ann fick ett knepigt läge mellan två rötter på hål 8. Jag tycker mig känna igen läget från ett tidigare inlägg i år.
... och rötterna pekade mot flaggan, men däremellan fanns en bunker.
Efter nio spelade hål var det spännande.
Bortalaget var i ledning med 2 hål upp, men i den individuella poängtävlingen så var det bara 1 poängs skillnad mellan oss.
Jan 1:a och jag 2:a.
Vi gick före ett helt koppel av Norska trebollar, men var inte ivägen eftersom vi ibland fick vänta på bollar framför oss. Som här på hål 13.
I det här läget var Ann och Jan 1 upp i matchen. Och dom vann hål 13 och 14.
Vid hål 15 var det vackert solglitter och Håkan tyckte att jag skulle ta en bild.
Men det där med kameror... kameran fokuserade på förgrunden och det vackra glittret i bakgrunden syns inte mer än som något vitt och ovidkommande.
Men jag lyckades träffa fairway på hål 15 och gjorde en Bogey för vinst av hålet och Bogey även på hål 16.
Vi delade hål 17.
1 upp till bortalaget inför hål 18 alltså.
Men vi lyckades inte vinna hål 18 utan delade på 7 i trots greenträff på fyra. OK att vi studsade och rullade ovanför green på fjärdeslagen, men treputt är ändå en putt för mycket på en normal green.
Ann och Jan vann en kanelbulle var.
Jag vann den individuella Poängbogeytävlingen.
Kina knallade ut för en runda med sonen Nicklas i den sköna sommarkvällen.
Ann och Jan gick också nio hål till.
Jag åkte hem för att tvätta och pyssla inför kommande resa söderöver. Men jag hann träffa en del golfare på Idregrillen.
Hungriga Engerdalare...
Dan-Rickard var också där och väntar på pappa och syster som besäller mat.
Och Marika och Gabriel med lilla gulliga dottern dök också upp.
När det snabbt blev fullsatt på uteserveringen så hörde jag ett ivrigt kvittrande från sparvarna som brukar plocka smulor från golv och bord, men nu väntade tydligen ett stort kalas.
Och mycket riktig så fick dom det när våra norska vänner avvikit.
Imorgon blir det golf med Nigel, Ann och Jan. Därefter blir det några dagar med golfpaus och kul hälsa på hos mamma, syster, barn och barnbarn.
Kul golf med Nigel idag.
Men först jobbade jag som Banvärd i 45 minuter.
Engerdal golfklubb, en sattelit till Idrefjällens GK hade en egen tävling på morgonen, så det fanns inte så mycket att göra för en Banvärd.
Men jag tog en tur med golfbilen som åskådare, och jag passade på att fotografera en del resultat efter nattens ösregn och åskknallar.
Liten ny sjö mellan gul och röd tee på hål 18. 
Men där behöver väl ingen hamna? Eller hur Tor-Arne?
Inte ens en bollhåv av längsta sort räckte för att fiska upp bollen.
Vägen ner vid hål 3 var svårt angripen av ösregnet. Kul att se de underliggande markformationerna dyka upp. Massor av runda kullerstenar i grusåsarna som merparten av banan är byggd på.
En liten sjö på hål 8, men den brukar försvinna oväntat snabbt. Och det gjorde den idag också.
Men jag avgick snabbt som Banvärd och spelade istället golf med Nigel.
I bollen före oss gick Jocke, Karin och Pernilla.
Nigel och jag var ju en tvåboll och höll oss därför diskret i bakgrunden på Nigels inrådan.
Jag hade hellre stressat på för att bli framvinkade på hål 3.
Tänk er själva. Pernilla Wiberg och Idrefjälls Vd som åskådare när Nigel och jag gör två "hole in one" samtidigt - eller i alla fall två snygga greenträffar...
.. men vi avvaktade och hade varken publik eller greenträff.
Efter paus fick vi sällskap av Alf.
Nigel hade ett perfekt utslag på hål 10 (med min gamla driver...).
Inspelet fastnade i motlut och ruff ovanför bunkern. Min boll syns kort om bunkern efter ett längre inspel som inte nådde fram.
.
Min lobbwedge har börjat bli hanterbar för användbar igen efter ett par veckors problem, så det blev Par både för mig och Nigel.
Vi fick som sagt sällskap av Alf under de sista nio hålen. Han hade spelat 18 hål i Engerdalmästerskapet tidigare och stressade nu iväg med oss från hål 10. Och med stress menar jag snabb slarvgolf.
Som på hål 10 Alf.
På hål 11 var den översvämmade och spolierade bunkern åtgärdad och slät men extremt fluffig.
Och gissa vem som lyckades rekordplugga bollen i bunkern?
Överdelen av bollen var minst 5 cm under sanden. Jag har aldrig sett något liknande.
Något för Guiness rekordbok? Men det var inte min boll. Det var naturligtvis ofokuserade och hastige Alf som pluggade bollen.
Och hur gick det undrar någon? Vi betraktade läget som "onormala banförhållanden", och tillät Alf att plocka upp bollen och droppa för ett normalt bunkerslag.
Har någon av er hört talas om regeln "onormala banförhållanden", eller är det något som jag just upptäckt?
Nigel vann matchen mellan Ulf och Nigel med 5/3.
Jag hade en chans att spjärna emot inför hål 14. Nigel var 4 upp med 5 kvar att spela.
Nigel träffade green men fick en lååång utförsputt snett från sidan.
Jag hade en kortare putt uppför från kort om foregreen. Och flaggan stod på nedre platån.
Min putt vek kort före hål. Par för mig.
Jag passade flaggan när Nigel puttade. Bollen kom och rullade och rullade och svängde och rullade och missade hålet med någon liten decimeter. Par även för Nigel alltså.
Och på hål 15 avgjordes matchen.
5/3 till Nigel alltså.
Liten paus på hål 17.
Alf som hade gjort Birdie och Par på hål 10 0ch 11 i Engerdaltävlingen började sin extrarunda med två stressiga streck. Men därefter gjorde Alf 9 poäng på de följande 4 hålen...
På hål 17 fick vi hjälp av segraren Nigel med svingbildera på oss som kom tvåa och trea.
Bollen, en liten svart prick, flyger rakt mot flaggan men börjar snart dra sig till höger...
... en klassisk "slice". Och det kan jag se på bilden av min golfsving. Jag skulle kunna slå med förbundna ögon och ändå berätta att det "rundslaget" drog åt höger...
Alf avslutar här högre med klubban och slår därför rakare. Men här hade han haft nytta av en lätt fade till höger.
Nigel vann vår tävling och hade en bra golfdag poängmässigt.
Det hade räckt till en Slipmaskin eller en Juicemaskin på Pernillas tävling igår.
Imorgon blir det golf med Ann och Jan.
Och kanske en match om kanelbullar om Erling har tid att ställa upp.
Pernilla Wiberg Open!
När jag betalade startavgiften och fick scorekortet fick jag höra att Pernilla skulle ha hand om prisutdelningen, och då kände jag hur det dök upp någon sorts fokusering på skärpt golf hos mig...
... inga chansningar eller försök att spela över min förmåga, och inget testande av nya och omöjliga slag...
Pernilla välkomnade vid starten. Jag spelade med Anders och Finn från Oslo.
Anders och Finn hade med sig Anne-Mette som coach, men hon var lika mycket coach för mig.
Efter nio hål hade Finn och jag 18 poäng och vi har ungefär samma hcp. Anders (med c:a 10 i hcp)fick en olycklig start men började så småningom rada upp Par. Spännande.
Under sista halvan kom det några rejäla regnskurar med de största regndroppar jag någonsin sett.
Finn laddar på hål 13 i ett osannolikt ösregn.
Anne-Mette håller sig under paraplyet och räddar Andres golfbag från att bli vattenfylld.
På hål 14 låg Finn och jag fortfarande lika men hade tappat alla poäng på hål 13 i ösregnet.
Finn hade en 9-metersputt från sidan som han skickad upp ovanför hålet men den vek sig någon decimeter kort om hål för ett enkelt Par.
Jag hade samma putt men från 7 meter. Min vek sig lagom och trillade i för en Birdie!
På hål 16 såg vi fram mot en flaska vin eftersom 16-årige Anders hade kommit igång rejält.
Anders tredjeslag fick inte tillräcklig "bite" i den delvis gräslösa greenen, men den var kvar på en skuttig green och det blev ett Par och en belöning från Knappgården.
Så småningom blev det prisutdelning och alla fick pris.
Jesper med 4,5 i hcp vann tävlingen på 39 poäng! Och det visar ju att skuttiga greener inte är helt avgörande i golf!
Jesper lyfte Pernilla från golvet, eller också var det Pernilla som klättrade upp på Jesper. ;-)
En kul grej hände när Hasse valde en juicemaskin efter att ha valt pris.
Stort och hårt paket. Kolla 9-åriga Nicklas som står i dörren till shoppen...
Senare fick även Nicklas hämta sitt pris och föreslog genast Hasse ett byte.
Men jag sparade det viktigaste och roligaste till sist.
1:a Jesper, 2:a Inge och 3:a Ulf. Och Pernilla som inte spelade idag.
Jag valde en batteridriven skruvdragare i en plåtburk som blir perfekt för två paket kaffe.
Och skruva behöver man ju då och då.
Men oj vad våta vi var efter ett antal häftiga regnskurar under de sista nio hålen.
Vi hade kul ändå, och mina spelkamrater var jättetrevliga. Anders kom nog femma på 33 poäng om jag inte fattade fel.
Hade det varit lagtävling också så hade vi garanterat vunnit den, om inte annat så hade vi vunnit pris för bra stämning i bollen.
Tack Anne-Mette, Anders och Finn. Hoppas vi ses igen.
... inga chansningar eller försök att spela över min förmåga, och inget testande av nya och omöjliga slag...
Pernilla välkomnade vid starten. Jag spelade med Anders och Finn från Oslo.
Anders och Finn hade med sig Anne-Mette som coach, men hon var lika mycket coach för mig.
Efter nio hål hade Finn och jag 18 poäng och vi har ungefär samma hcp. Anders (med c:a 10 i hcp)fick en olycklig start men började så småningom rada upp Par. Spännande.
Under sista halvan kom det några rejäla regnskurar med de största regndroppar jag någonsin sett.
Finn laddar på hål 13 i ett osannolikt ösregn.
Anne-Mette håller sig under paraplyet och räddar Andres golfbag från att bli vattenfylld.
På hål 14 låg Finn och jag fortfarande lika men hade tappat alla poäng på hål 13 i ösregnet.
Finn hade en 9-metersputt från sidan som han skickad upp ovanför hålet men den vek sig någon decimeter kort om hål för ett enkelt Par.
Jag hade samma putt men från 7 meter. Min vek sig lagom och trillade i för en Birdie!
På hål 16 såg vi fram mot en flaska vin eftersom 16-årige Anders hade kommit igång rejält.
Anders tredjeslag fick inte tillräcklig "bite" i den delvis gräslösa greenen, men den var kvar på en skuttig green och det blev ett Par och en belöning från Knappgården.
Så småningom blev det prisutdelning och alla fick pris.
Jesper med 4,5 i hcp vann tävlingen på 39 poäng! Och det visar ju att skuttiga greener inte är helt avgörande i golf!
Jesper lyfte Pernilla från golvet, eller också var det Pernilla som klättrade upp på Jesper. ;-)
En kul grej hände när Hasse valde en juicemaskin efter att ha valt pris.
Stort och hårt paket. Kolla 9-åriga Nicklas som står i dörren till shoppen...
Senare fick även Nicklas hämta sitt pris och föreslog genast Hasse ett byte.
Men jag sparade det viktigaste och roligaste till sist.
1:a Jesper, 2:a Inge och 3:a Ulf. Och Pernilla som inte spelade idag.
Jag valde en batteridriven skruvdragare i en plåtburk som blir perfekt för två paket kaffe.
Och skruva behöver man ju då och då.
Men oj vad våta vi var efter ett antal häftiga regnskurar under de sista nio hålen.
Vi hade kul ändå, och mina spelkamrater var jättetrevliga. Anders kom nog femma på 33 poäng om jag inte fattade fel.
Hade det varit lagtävling också så hade vi garanterat vunnit den, om inte annat så hade vi vunnit pris för bra stämning i bollen.
Tack Anne-Mette, Anders och Finn. Hoppas vi ses igen.
Inspel på banan inför Pernilla Wiberg Open...
... nåja, men Nigel, Alf och jag spelade i alla fall golf med en och annan liten beskedlig regnskur.
Det förvarnade åskvädret dök upp först senare och då uppe över fjället och alltså en bit bort.
Vi spelade Poängbogey och Köpenhamnare.
Efter nio hål var det ganska tätt i täten...
Nigel 1:a, Alf 2:a och jag 3:a. Men i Poängbogeyn var skillnaden bara 1 poäng mellan platserna.
I Köpenhamnaren ledde Nigel 4 poäng före mig som var 1 poäng före Alf.
I pausen träffade vi Jon som är på besök.
Trond hade köpt en ny golfbag, och var sysselsatt med att plocka över klubborna.
Tre glada tjejer hade också fikapaus.
Alf hade gjort Par på hål 8 och eftersom alla gjorde Bogey på hål 9 fick Alf gå ut först på hål 10
Först en snygg provsving med bra fart på klubbhuvudet.
... därefter ett kraftfullt slag på bollen med en lite annorlunda sving... men resultatet blev bra.
Nigel hade ett bra utslag som lämnade kvar ett inspel från c:a 75 meter.
Duff och kort om green, men ett enkelt Par.
Nigel missar green till vänster. Alfs boll ligger på green och han ordnade en Birdie.
Nigel och jag räddade Bogey.
Det var spännande in i det sista, men Nigel vann båda tävlingarna och jag kom knapp tvåa före Alf.
Vi hade samma poäng i Poängbogeyn, men jag vann på lägre hcp.
I Köpenhamnaren kom jag klarare tvåa.
Imorgon ska jag spela Pernilla Wiberg Open.
Det förvarnade åskvädret dök upp först senare och då uppe över fjället och alltså en bit bort.
Vi spelade Poängbogey och Köpenhamnare.
Efter nio hål var det ganska tätt i täten...
Nigel 1:a, Alf 2:a och jag 3:a. Men i Poängbogeyn var skillnaden bara 1 poäng mellan platserna.
I Köpenhamnaren ledde Nigel 4 poäng före mig som var 1 poäng före Alf.
I pausen träffade vi Jon som är på besök.
Trond hade köpt en ny golfbag, och var sysselsatt med att plocka över klubborna.
Tre glada tjejer hade också fikapaus.
Alf hade gjort Par på hål 8 och eftersom alla gjorde Bogey på hål 9 fick Alf gå ut först på hål 10
Först en snygg provsving med bra fart på klubbhuvudet.
... därefter ett kraftfullt slag på bollen med en lite annorlunda sving... men resultatet blev bra.
Nigel hade ett bra utslag som lämnade kvar ett inspel från c:a 75 meter.
Duff och kort om green, men ett enkelt Par.
Nigel missar green till vänster. Alfs boll ligger på green och han ordnade en Birdie.
Nigel och jag räddade Bogey.
Det var spännande in i det sista, men Nigel vann båda tävlingarna och jag kom knapp tvåa före Alf.
Vi hade samma poäng i Poängbogeyn, men jag vann på lägre hcp.
I Köpenhamnaren kom jag klarare tvåa.
Imorgon ska jag spela Pernilla Wiberg Open.
Pernilla Wiberg Invitational idag
Jag var där utan golfklubbor, men hade kameran med mig.
Det var tomt länge vid hål 10, men så småningom började det droppa in bollar.
Pernilla gjorde ett positivt tecken efter första delen av rundan.
En av herrarna i Pernillas boll slår ut på hål 10.
Karin slår ut på hål 10 och Pernilla beundrar...
Pernilla slog ut med järn, men siktade nog lite för nära "Norskhålet"...
Lennart, Alf och Arne gick en treboll om jag inte minns fel.
Lennart hade ett perfekt utslag som med lätt fade följde hålets mittlinje långt förbi "Norskhålet"
Putte och Peter spelade med två för mig okända herrar
Putte drog Drivern rakt över skogen vid "Norskhålet"
Tjoho! Den har inte långt kvar till green.
Peter slog en Spoon rakt fram och hade 100 meter kvar till flaggan
Peter placerade inspelet några meter från flaggan för ett enkelt Par.
Putte laddar för inspelet. Han hade väl cirka 50 meter kvar...
... och även han placerade bollen ett par meter från flaggan och ordnade ett enkelt Par.
I nästa boll hade Jocke lite tur i oturen efter ett väl snävt utslag, men bollen stannade ovanför "Norskhålet". Och för mig såg det ut som att tallen borde vara ivägen för baksvingen...
... men för Jocke var det inga problem eftersom han är golfinstruktör... snyggt!
Eftersom jag ändå var uppe på hål 10 så tog jag en bild på vyn bort mot hål 16 och fjällen i bakgrunden.
Arne dricker lättöl till maten och i bakgrunden sitter Peter och Putte och slappar med de övriga herrarna i bollen.
Alf räknar och funderar eftersom det också var en lagtävling där de två bästa poängen i varje boll räknades. De som gick en treboll fick lägga till en medspelande "Tiger" på vissa hål om jag fattade rätt... men jag fattade inte riktigt hur.
Och perfekt golfväder hade dom.
På fredag ska jag spela Pernilla Wiberg Open.
Det var tomt länge vid hål 10, men så småningom började det droppa in bollar.
Pernilla gjorde ett positivt tecken efter första delen av rundan.
En av herrarna i Pernillas boll slår ut på hål 10.
Karin slår ut på hål 10 och Pernilla beundrar...
Pernilla slog ut med järn, men siktade nog lite för nära "Norskhålet"...
Lennart, Alf och Arne gick en treboll om jag inte minns fel.
Lennart hade ett perfekt utslag som med lätt fade följde hålets mittlinje långt förbi "Norskhålet"
Putte och Peter spelade med två för mig okända herrar
Putte drog Drivern rakt över skogen vid "Norskhålet"
Tjoho! Den har inte långt kvar till green.
Peter slog en Spoon rakt fram och hade 100 meter kvar till flaggan
Peter placerade inspelet några meter från flaggan för ett enkelt Par.
Putte laddar för inspelet. Han hade väl cirka 50 meter kvar...
... och även han placerade bollen ett par meter från flaggan och ordnade ett enkelt Par.
I nästa boll hade Jocke lite tur i oturen efter ett väl snävt utslag, men bollen stannade ovanför "Norskhålet". Och för mig såg det ut som att tallen borde vara ivägen för baksvingen...
... men för Jocke var det inga problem eftersom han är golfinstruktör... snyggt!
Eftersom jag ändå var uppe på hål 10 så tog jag en bild på vyn bort mot hål 16 och fjällen i bakgrunden.
Arne dricker lättöl till maten och i bakgrunden sitter Peter och Putte och slappar med de övriga herrarna i bollen.
Alf räknar och funderar eftersom det också var en lagtävling där de två bästa poängen i varje boll räknades. De som gick en treboll fick lägga till en medspelande "Tiger" på vissa hål om jag fattade rätt... men jag fattade inte riktigt hur.
Och perfekt golfväder hade dom.
På fredag ska jag spela Pernilla Wiberg Open.
Ofta bra golf idag...
... vi använder nu lägesförbättring på fairway för att få spela golf på gräs istället för packad blöt jord eller torr jord utan gräs.
Oj så mycket mer golflikt och roligt det blir. Och vilka små och lättlagade skador det blir på banan!
En personlig regel som varje boll själv kan införa, men som borde vara en obligatorisk lokal regel hos oss nu. Främst för att skydda banan från svåra skador, men också för att öka golfupplevelsen för våra gäster.
Jag vet inte varför det inte införts tidigare i år, men det finns ju många fler som dels har ansvar och befogenheter, dels större kunskap än mig om hur man hanterar den här sortens golfmöjligheter.
Jag spelade först 18 hål med Alf och Nigel, och nu när jag ändrat lie på mina järn med cirka 1 grad lyft av tån så går det bättre. Nej jag har inte köpt nya klubbor, jag adresserar bollen med tån 1 grad lyft. Med klubbhälen i marken alltså. Jag slår inte längre med järnen, men jag slår dom ditt jag vill och slipper tåträffar som sticker höger. Jo lite längre går dom också...
Efter nio hål var jag i ledning med 2 poäng före Nigel. Jag hade 19 poäng.
Alf gjorde ett snyggt Par på hål 10...
... och Nigel räddade en Bogey via bunkern.
Efter fjorton spelade hål hade jag 31 poäng!
Men Nigel gjorde Par på hål 15 och Alf Bogey. Båda fick 3 poäng och jag bara 1 poäng efter vattenbesök på utslaget.
Inför hål 16 med Knappgårdens speciella belöningar för bra resultat var Nigel fokuserad.
Och resultatet blev bra! Och så ska en avslutad golfsving se ut.
Nigel vann en öl på ett snyggt Par. Men eftersom han hade bråttom hem så skänkte han priset till Alf och mig.
Men eftersom även Alf hade bråttom hem så var det jag som fick njuta av Nigels Paröl i väntan på att Anki och Gunnar skulle anlända efter nio spelade hål, så att jag kunde ansluta.
Det blev alltså 27 hål idag.
De första 18 vann jag.
De ytterligare 9 vann jag också.
Och vilken härlig kväll! Inget regn under dagen, men en stilla och varm kväll med sol i trevligt sällskap utan stress och trängsel på banan är stor lycka. Trots en del skrattretande och intressanta greener.
På den nyöppnade greenen på hål 13 kunde man se alla möjliga kontinentalsocklar och världsdelar i ett hålpinat hav av sand. Jag puttade från Antarktis rakt över ett Indiska Oceanen och tvärs över Europa med flaggan någonstans vid högsta glaciären på norra Grönland...
Men vilken härlig kväll på en vacker bana "om man lyfter blicken" som jag hörde en gäst säga idag.
Jag gick som sagt nio till med Anki och Gunnar. Här njuter vi av kvällen och utsikten bort mot hål 16 över ett spegelblankt vatten.
Vackert? Jo. Vi hade tidigare sett något som såg ut som ett åskväder eller häftigt regn bortåt Fulufjället, men något regn vid hål 15 fick vi inte.
Alltså kom regnet vid 150-pinnen. Inte mycket, men det började precis där och upphörde när vi spelat klart.
När vi skulle åka hem och jag plockade efter nycklar till bostad och bagbod hittade jag inte mina nycklar. Jag letade i alla fickor i golfbagen och i bilen, men trodde att jag möjligen hade glömt dom i låset till bagboden.
Då får jag antingen ringa Kina och hoppas på att någon lämnat in dom, eller ringa någon sorts jour eller låssmed, eller sova på hotell och ta det imorgon - tänkte jag.
Av någon anledning var Jocke kvar i Golfshopen trots att klockan var närmare halv åtta.
Jag tänkte be honom ringa Kina, men han bara pratade i telefon och efter en stunds väntan gick jag in och hörde att han pratade med Trond, som ville veta om det var många ute på banan efter oss.
Jag gick närmade och svarade att det var lugnt efter oss - och fick se en nyckelknippa vid kassapparaten.
Min! Jag kastade mig över den och kände en stor lättnad.
Jag hade tydligen glömt den i ytterdörren till bagboden och Ingrid hade lämnat in den i shoppen vid lunchtid.
Nu ska jag aldrig mer ha golfnycklarna tillsammans med nycklar till vare sig bostad eller bil. Jag ska sätta en namnlapp på golfnycklarna med uppgift om hcp, mobilnummer och dagens starttid..
... nej inte riktigt så, men dom kan få ligga i bilen, och dom ska få en adress till ägaren.
Och när det gäller "Lokal regel om lägesförbättring på fairway" så lär vi få vänta. Det räckte inte att föreslå det till medlemmar i styrelserna till Golfklubben eller Golfbanestiftelsen. Det ska lämnas som förslag på något annat sätt...
Oj så mycket mer golflikt och roligt det blir. Och vilka små och lättlagade skador det blir på banan!
En personlig regel som varje boll själv kan införa, men som borde vara en obligatorisk lokal regel hos oss nu. Främst för att skydda banan från svåra skador, men också för att öka golfupplevelsen för våra gäster.
Jag vet inte varför det inte införts tidigare i år, men det finns ju många fler som dels har ansvar och befogenheter, dels större kunskap än mig om hur man hanterar den här sortens golfmöjligheter.
Jag spelade först 18 hål med Alf och Nigel, och nu när jag ändrat lie på mina järn med cirka 1 grad lyft av tån så går det bättre. Nej jag har inte köpt nya klubbor, jag adresserar bollen med tån 1 grad lyft. Med klubbhälen i marken alltså. Jag slår inte längre med järnen, men jag slår dom ditt jag vill och slipper tåträffar som sticker höger. Jo lite längre går dom också...
Efter nio hål var jag i ledning med 2 poäng före Nigel. Jag hade 19 poäng.
Alf gjorde ett snyggt Par på hål 10...
... och Nigel räddade en Bogey via bunkern.
Efter fjorton spelade hål hade jag 31 poäng!
Men Nigel gjorde Par på hål 15 och Alf Bogey. Båda fick 3 poäng och jag bara 1 poäng efter vattenbesök på utslaget.
Inför hål 16 med Knappgårdens speciella belöningar för bra resultat var Nigel fokuserad.
Och resultatet blev bra! Och så ska en avslutad golfsving se ut.
Nigel vann en öl på ett snyggt Par. Men eftersom han hade bråttom hem så skänkte han priset till Alf och mig.
Men eftersom även Alf hade bråttom hem så var det jag som fick njuta av Nigels Paröl i väntan på att Anki och Gunnar skulle anlända efter nio spelade hål, så att jag kunde ansluta.
Det blev alltså 27 hål idag.
De första 18 vann jag.
De ytterligare 9 vann jag också.
Och vilken härlig kväll! Inget regn under dagen, men en stilla och varm kväll med sol i trevligt sällskap utan stress och trängsel på banan är stor lycka. Trots en del skrattretande och intressanta greener.
På den nyöppnade greenen på hål 13 kunde man se alla möjliga kontinentalsocklar och världsdelar i ett hålpinat hav av sand. Jag puttade från Antarktis rakt över ett Indiska Oceanen och tvärs över Europa med flaggan någonstans vid högsta glaciären på norra Grönland...
Men vilken härlig kväll på en vacker bana "om man lyfter blicken" som jag hörde en gäst säga idag.
Jag gick som sagt nio till med Anki och Gunnar. Här njuter vi av kvällen och utsikten bort mot hål 16 över ett spegelblankt vatten.
Vackert? Jo. Vi hade tidigare sett något som såg ut som ett åskväder eller häftigt regn bortåt Fulufjället, men något regn vid hål 15 fick vi inte.
Alltså kom regnet vid 150-pinnen. Inte mycket, men det började precis där och upphörde när vi spelat klart.
När vi skulle åka hem och jag plockade efter nycklar till bostad och bagbod hittade jag inte mina nycklar. Jag letade i alla fickor i golfbagen och i bilen, men trodde att jag möjligen hade glömt dom i låset till bagboden.
Då får jag antingen ringa Kina och hoppas på att någon lämnat in dom, eller ringa någon sorts jour eller låssmed, eller sova på hotell och ta det imorgon - tänkte jag.
Av någon anledning var Jocke kvar i Golfshopen trots att klockan var närmare halv åtta.
Jag tänkte be honom ringa Kina, men han bara pratade i telefon och efter en stunds väntan gick jag in och hörde att han pratade med Trond, som ville veta om det var många ute på banan efter oss.
Jag gick närmade och svarade att det var lugnt efter oss - och fick se en nyckelknippa vid kassapparaten.
Min! Jag kastade mig över den och kände en stor lättnad.
Jag hade tydligen glömt den i ytterdörren till bagboden och Ingrid hade lämnat in den i shoppen vid lunchtid.
Nu ska jag aldrig mer ha golfnycklarna tillsammans med nycklar till vare sig bostad eller bil. Jag ska sätta en namnlapp på golfnycklarna med uppgift om hcp, mobilnummer och dagens starttid..
... nej inte riktigt så, men dom kan få ligga i bilen, och dom ska få en adress till ägaren.
Och när det gäller "Lokal regel om lägesförbättring på fairway" så lär vi få vänta. Det räckte inte att föreslå det till medlemmar i styrelserna till Golfklubben eller Golfbanestiftelsen. Det ska lämnas som förslag på något annat sätt...
Stundtals bra golf idag...
Vi spelade ett antal lagtävlingar mellan Dam- och Herrlaget.
Damlaget bestod av Anki och Angela och herrarna representerades av Gunnar och Ulf.
Huvudtävlingen var en Bästboll Match, men vi räknade också samman lagens Poängbogey och lagens Köpenhamnare, och vi hade också en vanlig Bästboll.
Damerna vann hål 1 och hål 2 och var 2 upp ända till hål 7, och efter åtta hål var vi lika, men damerna vann hål 9.
Efter pausen vaknade Gunnar på allvar och gjorde tre Par i rad.
Här är början till det första Paret.
Två på green och nära Birdie.
På hål 11 var det också nära Birdie efter en lång och sned putt som nästan gick i.
Innan vi skulle slå ut på hål 12 väntade vi in en välkänd tvåboll, men vi slog ut tillsammans och Gunnar började. Kolla vilket fokuserat "fighting face" han har.
Det var en annan Gunnar och Pipa som kom ifatt och som vi spelade en flytande genomgång med på hål 12.
Pipa var både spelande chaufför och Caddie åt Gunnar.
Gunnar hade ett perfekt utslag med järn, men andraslaget var nog snäppet värre. 40 meter kort om green på två slag (med järn). Greenen var ju inte så lättputtad, men ett tredje Par i rad blev det.
Men även här en möjlig Birdiechans alltså!
Jag hade ett tredjeslag med en järn-8 på green, men lyckades bara göra Bogey, vilket även Anki gjorde efter ett längre tredjeslag som också prickade green.
På hål 15 började det regna lite smått, men det gick över.
I det här läget hade damerna genom Angela vunnit både hål 13 och 14 och matchen var "All square".
Men Gunnar vann hål 15 och jag vann hål 16.
Mitt fjärdeslag var en järn-8 från 115 meter rakt över tallen mitt i fairway. Bollen landade med bra bite straxt ovanför högra bunkern och låg sedan en dryg meter förbi hål för ett enkelt Par och en öl... det hade varit kul att se om den bollen träffade flaggan eller snuddade hålkanten för en "nästan vinflaska"...
Men på en svårputtad green missade jag Paret. Men Bogey räckte för att herrarna nu skulle vara 2 upp med 2 kvar att spela.
Gunnar vann hål 17 och då var det klart. Herrarna vann matchen med 3/1.
På hål 18 fick jag ett ovanligt bra utslag som låg mitt i fairway på högst punkten med ett rakt andraslag. En perfekt träff med min "blindkäpp" studsade på ett brunnslock vi 150-pinnen och studsade i full karriär framåt och lämnade lobbwedge kvar för en enkel Birdiechans.
På vägen fram fick Anki ett intressant läge djupt under en tall
Men hon fick ut den på fairway och en massa barr i håret.
Jag å andra sidan duffade min lobbwedge och hamnade i ruffen vid högra greenbunkern.
Fjärdeslaget råduffade jag och låg nu i bunkern.
Bunkerslaget möttes av en hård botten i bunkern och bollen hamnade i skogen på kanten ner mot parkeringen. Ett baklängesslag på grund av en tall hittade foregreen, putten rullade förbi hål en knapp meter men jag satte en baklängesputt med en hand för 8 i på hålet. :-)
Herrarna vann samtliga lagtävlingar, och i den individuella och mer prestigefyllda kampen mellan Gunnar och mig, vann Gunnar med 3 poäng trots att jag haft en ledning med 4 poäng efter första nio.
Anki föreslog att priset i lagtävlingen skulle vara 1 vecka på Idre Golf och Spa, men 2 veckor för de som kom tvåa.
Jag föreslog att priset bara skulle gälla ett år eller två från nu, och det uppfattade jag som att alla accepterade.
Gunnar trodde att damerna menade två veckor som praktikanter på Spat, och så menade nog jag också - alternativt ett minispa vi röd tee på hål sex med naturligt bubbel i dricksvattenforsen.
Gunnar och jag håller med bubbel...
Damlaget bestod av Anki och Angela och herrarna representerades av Gunnar och Ulf.
Huvudtävlingen var en Bästboll Match, men vi räknade också samman lagens Poängbogey och lagens Köpenhamnare, och vi hade också en vanlig Bästboll.
Damerna vann hål 1 och hål 2 och var 2 upp ända till hål 7, och efter åtta hål var vi lika, men damerna vann hål 9.
Efter pausen vaknade Gunnar på allvar och gjorde tre Par i rad.
Här är början till det första Paret.
Två på green och nära Birdie.
På hål 11 var det också nära Birdie efter en lång och sned putt som nästan gick i.
Innan vi skulle slå ut på hål 12 väntade vi in en välkänd tvåboll, men vi slog ut tillsammans och Gunnar började. Kolla vilket fokuserat "fighting face" han har.
Det var en annan Gunnar och Pipa som kom ifatt och som vi spelade en flytande genomgång med på hål 12.
Pipa var både spelande chaufför och Caddie åt Gunnar.
Gunnar hade ett perfekt utslag med järn, men andraslaget var nog snäppet värre. 40 meter kort om green på två slag (med järn). Greenen var ju inte så lättputtad, men ett tredje Par i rad blev det.
Men även här en möjlig Birdiechans alltså!
Jag hade ett tredjeslag med en järn-8 på green, men lyckades bara göra Bogey, vilket även Anki gjorde efter ett längre tredjeslag som också prickade green.
På hål 15 började det regna lite smått, men det gick över.
I det här läget hade damerna genom Angela vunnit både hål 13 och 14 och matchen var "All square".
Men Gunnar vann hål 15 och jag vann hål 16.
Mitt fjärdeslag var en järn-8 från 115 meter rakt över tallen mitt i fairway. Bollen landade med bra bite straxt ovanför högra bunkern och låg sedan en dryg meter förbi hål för ett enkelt Par och en öl... det hade varit kul att se om den bollen träffade flaggan eller snuddade hålkanten för en "nästan vinflaska"...
Men på en svårputtad green missade jag Paret. Men Bogey räckte för att herrarna nu skulle vara 2 upp med 2 kvar att spela.
Gunnar vann hål 17 och då var det klart. Herrarna vann matchen med 3/1.
På hål 18 fick jag ett ovanligt bra utslag som låg mitt i fairway på högst punkten med ett rakt andraslag. En perfekt träff med min "blindkäpp" studsade på ett brunnslock vi 150-pinnen och studsade i full karriär framåt och lämnade lobbwedge kvar för en enkel Birdiechans.
På vägen fram fick Anki ett intressant läge djupt under en tall
Men hon fick ut den på fairway och en massa barr i håret.
Jag å andra sidan duffade min lobbwedge och hamnade i ruffen vid högra greenbunkern.
Fjärdeslaget råduffade jag och låg nu i bunkern.
Bunkerslaget möttes av en hård botten i bunkern och bollen hamnade i skogen på kanten ner mot parkeringen. Ett baklängesslag på grund av en tall hittade foregreen, putten rullade förbi hål en knapp meter men jag satte en baklängesputt med en hand för 8 i på hålet. :-)
Herrarna vann samtliga lagtävlingar, och i den individuella och mer prestigefyllda kampen mellan Gunnar och mig, vann Gunnar med 3 poäng trots att jag haft en ledning med 4 poäng efter första nio.
Anki föreslog att priset i lagtävlingen skulle vara 1 vecka på Idre Golf och Spa, men 2 veckor för de som kom tvåa.
Jag föreslog att priset bara skulle gälla ett år eller två från nu, och det uppfattade jag som att alla accepterade.
Gunnar trodde att damerna menade två veckor som praktikanter på Spat, och så menade nog jag också - alternativt ett minispa vi röd tee på hål sex med naturligt bubbel i dricksvattenforsen.
Gunnar och jag håller med bubbel...
Spännande golf idag...
Anki verkade vara lugn men laddad inför rundan...
Gunnar tog en fin bild på Anki för att skicka till barnbarnen Elias och nyfödda Emma, men jag hann inte riktigt med med min kamera. Men en sudig bild fick jag...
Efter nio hål i härligt väder hade Gunnar, Anki och jag delad ledning på skapliga 15 poäng.
Köpenhamnaren ledde Gunnar på 20 poäng, 1 poäng före mig och 5 före Anki.
Vacker green och vy över hål 14.
I det här läget var jag i ledning med 1 poäng före Anki som var 3 poäng före Gunnar.
I Köpenhamnaren var jag i ledning med 4 poäng före Anki som var 1 poäng före Gunnar.
Men där gjorde både Anki och Gunnar Par och jag Bogey...
Tävlingen slutade med att Anki vann både Poängbogeyn och Köpenhamnaren.
Jag kom delad tvåa i Köpenhamnaren men trea efter Gunnar i Poängbogeyn.
Gunnar hade ett inspel för Birdieputt på hål 18 från 90 meter som stannade 4 meter till höger om flaggan. Birdieputten stannade 7 cm från hål på ovansidan.
En glad vinnare. Anki vann allt!
Imorgon ska vi spela med Angela och då blir det ju även lagtävlingar så det kommer nog att behövas tre scorekort för att ha koll.
Efter golfen idag träffade jag Classe och vi pratade om lite av varje kring golf.
Classe hade en idé om varför golfintresset i Sverige har minskat. Han tyckte att jag skulle skriva ett brev till Golfförbundet och berätta hur få det är som nu kan se kul golf på TV.
Så det gjorde jag.
Så här skrev jag:
"Hej.
Jag fick idag ett bra förslag till varför golfintresset i Sverige tycks ha minskat.
Antalet TV-utsändningar med bra golfsändningar har minskat radikalt för de flesta sedan Viasat skapat en egen golfkanal med begränsad åtkomst för oss som har tillgång till Kabel-TV.
Jag föreslår därför att SGF skulle kunna göra stor nytta för att öka golfintresset i Sverige genom att antingen ekonomiskt eller på annat sätt göra golfsändningar från herr- och damtävlingar tillgängliga för fler.
Där tror jag att SGF skulle kunna göra mycket stor nytta för intäkterna från oss medlemmar i olika golfklubbar.
En annan orsak till minskat intresse tror jag är hur nybörjare introduceras i golfen. Hur länge vill man kallas 36+ innan man tröttnar?
När jag började på hcp 54 kunde jag göra framsteg hela tiden och så småningom nå 36 eller bättre. Mycket inspirerande.
Och en tredje orsak kan vara fokuseringen på regler och olika situationer som kan drabba en golfare med en eller två pliktslag, men en närapå total frånvaro av sunt förnuft. Ett sunt förnuft som handlar om hur man uppträder på en golfbana för att man ska kunna spela utan stress tillsammans med mer erfarna golfare.
Hur man ställer golfbagen vid green, hur man puttar i lämpligast ordning, hur man arrangerar ett flytande genomsläpp, o s v.
Tävlingsregler för Touren kan man väl vänta med, och arrangera en sista uppkörning för de som nått ett hcp under 18.
Vänliga hälsningar från en erfaren golfare som sett mycket under mina drygt 120 rundor per år de senaste 12 åren. (hcp mellan 14 och 20, just nu 17,6)
Ulf Björklund
Idre"
Gunnar tog en fin bild på Anki för att skicka till barnbarnen Elias och nyfödda Emma, men jag hann inte riktigt med med min kamera. Men en sudig bild fick jag...
Efter nio hål i härligt väder hade Gunnar, Anki och jag delad ledning på skapliga 15 poäng.
Köpenhamnaren ledde Gunnar på 20 poäng, 1 poäng före mig och 5 före Anki.
Vacker green och vy över hål 14.
I det här läget var jag i ledning med 1 poäng före Anki som var 3 poäng före Gunnar.
I Köpenhamnaren var jag i ledning med 4 poäng före Anki som var 1 poäng före Gunnar.
Men där gjorde både Anki och Gunnar Par och jag Bogey...
Tävlingen slutade med att Anki vann både Poängbogeyn och Köpenhamnaren.
Jag kom delad tvåa i Köpenhamnaren men trea efter Gunnar i Poängbogeyn.
Gunnar hade ett inspel för Birdieputt på hål 18 från 90 meter som stannade 4 meter till höger om flaggan. Birdieputten stannade 7 cm från hål på ovansidan.
En glad vinnare. Anki vann allt!
Imorgon ska vi spela med Angela och då blir det ju även lagtävlingar så det kommer nog att behövas tre scorekort för att ha koll.
Efter golfen idag träffade jag Classe och vi pratade om lite av varje kring golf.
Classe hade en idé om varför golfintresset i Sverige har minskat. Han tyckte att jag skulle skriva ett brev till Golfförbundet och berätta hur få det är som nu kan se kul golf på TV.
Så det gjorde jag.
Så här skrev jag:
"Hej.
Jag fick idag ett bra förslag till varför golfintresset i Sverige tycks ha minskat.
Antalet TV-utsändningar med bra golfsändningar har minskat radikalt för de flesta sedan Viasat skapat en egen golfkanal med begränsad åtkomst för oss som har tillgång till Kabel-TV.
Jag föreslår därför att SGF skulle kunna göra stor nytta för att öka golfintresset i Sverige genom att antingen ekonomiskt eller på annat sätt göra golfsändningar från herr- och damtävlingar tillgängliga för fler.
Där tror jag att SGF skulle kunna göra mycket stor nytta för intäkterna från oss medlemmar i olika golfklubbar.
En annan orsak till minskat intresse tror jag är hur nybörjare introduceras i golfen. Hur länge vill man kallas 36+ innan man tröttnar?
När jag började på hcp 54 kunde jag göra framsteg hela tiden och så småningom nå 36 eller bättre. Mycket inspirerande.
Och en tredje orsak kan vara fokuseringen på regler och olika situationer som kan drabba en golfare med en eller två pliktslag, men en närapå total frånvaro av sunt förnuft. Ett sunt förnuft som handlar om hur man uppträder på en golfbana för att man ska kunna spela utan stress tillsammans med mer erfarna golfare.
Hur man ställer golfbagen vid green, hur man puttar i lämpligast ordning, hur man arrangerar ett flytande genomsläpp, o s v.
Tävlingsregler för Touren kan man väl vänta med, och arrangera en sista uppkörning för de som nått ett hcp under 18.
Vänliga hälsningar från en erfaren golfare som sett mycket under mina drygt 120 rundor per år de senaste 12 åren. (hcp mellan 14 och 20, just nu 17,6)
Ulf Björklund
Idre"
Spelade min 75:te roliga golfrunda idag...
... jag spelade med Anki och Gunnar och vi hade perfekt väder och trevligt tillsammans.
Vi spelade ingen lagtävling eftersom vi var tre i bollen, men Bästboll Match mellan herrarna blev det, och det blev en Köpenhamnare på tre.
Vi började med 18 hål och alla klarade "Cuten" för att få vara med under de extra 9 hålen.
På hål 6 hamnade Anki i tillfällig sjö på fairway och droppade en ny boll medan Gunnar fick använda håven för att få plocka upp Ankis första boll.
Efter hål 6 var jag 2 upp i matchen mot Gunnar och i ledning i Köpenhamnaren.
Efter tretton spelade hål var jag 4 upp i matchen och i Köpenhamnaren i ledning 11 poäng före Gunnar.
När vi slagit ut på hål 14 kom Nicklas, Jan-Erik, Birger och en för mig okänd med egen Caddie för att slå ut på hål 11.
Några bilder från hål 15 där jag hackade mig fram i skogen och slutade med nio i...
Gunnars andraslag...
Ankis andraslag... eller om det var tredje...
Gunnar vann 15, 16, 17 och 18 och matchen var oavgjord. Köpenhamnaren vann Gunnar med 1 poäng.
Efter lite vila och mat i det härliga vädret spelade vi ytterligare nio hål, men den här gången från röd tee, och Gunnar bjöd mig på det hcp jag borde ha om jag rapporterat alla rundor.
Jag fick ett knepigt läge i bunkern på hål 3 men lyckades få upp bollen på green, men den stannade alldeles för kort. Och putten blev för kort eftersom gräset växer fort under dagen, men Anki och jag ordnade varsin Bogey trots att vi inte träffat green på utslaget.
Vad Gunnars boll träffade har vi ingen aning om eftersom vi aldrig hittade den.
Lika i matchen nu och lika mellan Gunnar och mig i Köpenhamnaren (vi fortsatte att räkna på resultatet från de första arton hålen).
En härlig sommareftermiddag och ett snyggt andraslag av Gunnar på hål 7.
För att sammanfatta så kan jag bara säga att vi hade en härlig golfdag och Gunnar vann rubbet.
Vi andra rundan trodde vi att vi skulle få sällskap av Angela som kom på hål 4 när vi hade slagit ut och letade boll på hål 5. Men hon skulle nog bara spela sex hål och dök aldrig upp på tee.
När det gäller greenerna och är det bara att ta det med ro när man spelar, men man kan bli orolig inför framtiden när det gäller golfbanestiftelsens ekonomi och golfklubbens engagemang.
Vi har ju haft förmånen att få spela golf på en fantastiskt härlig golfbana i många år.
En åtgärd som skulle kunna införas bums och leda till roligare golf och färre skador på Fairway vore en lokal regel om fri placering på Fairway när bolllen ligger mellan tuvor eller på torkad eller vått lerliknande underlag.
Det skulle innebära färre oreparabla skador på Fairway, roligare golf, och att fler plockar tillbaka en uppslagen torva.
Som det varit nu i sommar så struntar många i att lägga tillbaka en limpa gräslös jord eftersom den ändå inte kan växa fast utan bara ligger och torkar som en skrumpen och krokig skorpa.
Imorgon ska Gunnar få en match hela vägen...
Vi spelade ingen lagtävling eftersom vi var tre i bollen, men Bästboll Match mellan herrarna blev det, och det blev en Köpenhamnare på tre.
Vi började med 18 hål och alla klarade "Cuten" för att få vara med under de extra 9 hålen.
På hål 6 hamnade Anki i tillfällig sjö på fairway och droppade en ny boll medan Gunnar fick använda håven för att få plocka upp Ankis första boll.
Efter hål 6 var jag 2 upp i matchen mot Gunnar och i ledning i Köpenhamnaren.
Efter tretton spelade hål var jag 4 upp i matchen och i Köpenhamnaren i ledning 11 poäng före Gunnar.
När vi slagit ut på hål 14 kom Nicklas, Jan-Erik, Birger och en för mig okänd med egen Caddie för att slå ut på hål 11.
Några bilder från hål 15 där jag hackade mig fram i skogen och slutade med nio i...
Gunnars andraslag...
Ankis andraslag... eller om det var tredje...
Gunnar vann 15, 16, 17 och 18 och matchen var oavgjord. Köpenhamnaren vann Gunnar med 1 poäng.
Efter lite vila och mat i det härliga vädret spelade vi ytterligare nio hål, men den här gången från röd tee, och Gunnar bjöd mig på det hcp jag borde ha om jag rapporterat alla rundor.
Jag fick ett knepigt läge i bunkern på hål 3 men lyckades få upp bollen på green, men den stannade alldeles för kort. Och putten blev för kort eftersom gräset växer fort under dagen, men Anki och jag ordnade varsin Bogey trots att vi inte träffat green på utslaget.
Vad Gunnars boll träffade har vi ingen aning om eftersom vi aldrig hittade den.
Lika i matchen nu och lika mellan Gunnar och mig i Köpenhamnaren (vi fortsatte att räkna på resultatet från de första arton hålen).
En härlig sommareftermiddag och ett snyggt andraslag av Gunnar på hål 7.
För att sammanfatta så kan jag bara säga att vi hade en härlig golfdag och Gunnar vann rubbet.
Vi andra rundan trodde vi att vi skulle få sällskap av Angela som kom på hål 4 när vi hade slagit ut och letade boll på hål 5. Men hon skulle nog bara spela sex hål och dök aldrig upp på tee.
När det gäller greenerna och är det bara att ta det med ro när man spelar, men man kan bli orolig inför framtiden när det gäller golfbanestiftelsens ekonomi och golfklubbens engagemang.
Vi har ju haft förmånen att få spela golf på en fantastiskt härlig golfbana i många år.
En åtgärd som skulle kunna införas bums och leda till roligare golf och färre skador på Fairway vore en lokal regel om fri placering på Fairway när bolllen ligger mellan tuvor eller på torkad eller vått lerliknande underlag.
Det skulle innebära färre oreparabla skador på Fairway, roligare golf, och att fler plockar tillbaka en uppslagen torva.
Som det varit nu i sommar så struntar många i att lägga tillbaka en limpa gräslös jord eftersom den ändå inte kan växa fast utan bara ligger och torkar som en skrumpen och krokig skorpa.
Imorgon ska Gunnar få en match hela vägen...
Många roliga tävlingsresultat idag...
... Hemmalaget Nigel och Ulf spelade en runda med många tävlingar mot Bortalaget Nicklas och Jan-Erik.
Vi spelade Bästboll Match, Köpenhamnare Lag, Poängbogey Lag, Bästboll Poängbogey och individuellt i alla varianterna.
Dessutom hade vi närmast hål på hål 3 och hål 14 och naturligtvis den vanliga tävlingen på hål 16 där Knappgården bjuder på en öl för den som gör Par, eller en flaska vin att dela på om någon gör Birdie (men bara om Nigel eller jag är med i bollen).
Jan-Erik vann två öl genom att vara närmast på båda korthålen, och Nicklas missade vinflaskan med en decimeter men vann en öl.
På hål 7 fick jag ett knepigt läge efter inspelet mot green.
Nigel var kvick att låna min kamera och hade väl sett fram mot att jag skulle tippa baklänges i vattnet efter slaget, men jag höll mig torr och räddade en Bogey.
På hål 9 gjorde Nigel ett vackert Par för fyra poäng...
... och han blev så ivrig att han parkerade lite slarvigt inför pausen.
Tim tog det däremot lugnt trots att hussarna nu låg 2 under i Matchen.
När vi pausat klart gick Nigel och jag ut på hål 10 med stor tillförsikt och alla fyra i bollen träffade Fairway utan att behöva använda den Mulligan som vi oftast tillåter (och brukar behöva) på hål 10.
Men Nicklas vann hålet på ett Par. Nu var vi bara 1 upp. Men efter hål 12 och 13 var vi 3 upp efter ett Par av mig på hål 12 och ett Par av Nigel på hål 13.
Nu kändes det ganska tryggt för Hemmalaget, men efter Jan-Eriks Par på hål 14 och Nicklas Birdie på hål 15 och Par på hål 16 så var matchen "All square".
Nicklas gjorde även Par på hål 17... nu var vi 1 ner och Matchen var "Dormy".
Men på sista hålet fick Bortalaget problem så vi vann, och Matchen slutade alltså oavgjord.
Men vad gjorde det eftersom Hemmalaget vann de tre andra lagtävlingarna.
Individuellt så delade Nicklas och Nigel Poängbogeyn, och jag kom trea 1 poäng efter.
Köpenhamnaren individuellt van jag med Nigel som tvåa och Nicklas som trea.
Men alla prispengar i form av öl gick till Bortalaget. Förutom det så var nog det mest anmärkningsvärda att jag för första gången i min golfkarriär (tror jag bestämt) lyckades rädda minst 1 poäng på varje hål.
Och vi slapp regn. Men kort efter att vi spelat klart kom det rejält med regn. Stundtals skyfall!
Efter tre spelade Matcher mellan de här två lagen har två slutat oavgjort och Bortalaget vunnit en.
Imorgon ska jag spela med Anki och Gunnar klockan 10:15. Gunnar vill ha mig som "slagpåse" (sagt på skämt och med glimten i ögat)...
Vi får väl se hur det går. Om jag kan hålla mig på Fairway så kan jag kanske vinna på bättre erfarenhet av våra svårhanterliga greener (sagt på skämt men med stort självförtroende)...
Vi spelade Bästboll Match, Köpenhamnare Lag, Poängbogey Lag, Bästboll Poängbogey och individuellt i alla varianterna.
Dessutom hade vi närmast hål på hål 3 och hål 14 och naturligtvis den vanliga tävlingen på hål 16 där Knappgården bjuder på en öl för den som gör Par, eller en flaska vin att dela på om någon gör Birdie (men bara om Nigel eller jag är med i bollen).
Jan-Erik vann två öl genom att vara närmast på båda korthålen, och Nicklas missade vinflaskan med en decimeter men vann en öl.
På hål 7 fick jag ett knepigt läge efter inspelet mot green.
Nigel var kvick att låna min kamera och hade väl sett fram mot att jag skulle tippa baklänges i vattnet efter slaget, men jag höll mig torr och räddade en Bogey.
På hål 9 gjorde Nigel ett vackert Par för fyra poäng...
... och han blev så ivrig att han parkerade lite slarvigt inför pausen.
Tim tog det däremot lugnt trots att hussarna nu låg 2 under i Matchen.
När vi pausat klart gick Nigel och jag ut på hål 10 med stor tillförsikt och alla fyra i bollen träffade Fairway utan att behöva använda den Mulligan som vi oftast tillåter (och brukar behöva) på hål 10.
Men Nicklas vann hålet på ett Par. Nu var vi bara 1 upp. Men efter hål 12 och 13 var vi 3 upp efter ett Par av mig på hål 12 och ett Par av Nigel på hål 13.
Nu kändes det ganska tryggt för Hemmalaget, men efter Jan-Eriks Par på hål 14 och Nicklas Birdie på hål 15 och Par på hål 16 så var matchen "All square".
Nicklas gjorde även Par på hål 17... nu var vi 1 ner och Matchen var "Dormy".
Men på sista hålet fick Bortalaget problem så vi vann, och Matchen slutade alltså oavgjord.
Men vad gjorde det eftersom Hemmalaget vann de tre andra lagtävlingarna.
Individuellt så delade Nicklas och Nigel Poängbogeyn, och jag kom trea 1 poäng efter.
Köpenhamnaren individuellt van jag med Nigel som tvåa och Nicklas som trea.
Men alla prispengar i form av öl gick till Bortalaget. Förutom det så var nog det mest anmärkningsvärda att jag för första gången i min golfkarriär (tror jag bestämt) lyckades rädda minst 1 poäng på varje hål.
Och vi slapp regn. Men kort efter att vi spelat klart kom det rejält med regn. Stundtals skyfall!
Efter tre spelade Matcher mellan de här två lagen har två slutat oavgjort och Bortalaget vunnit en.
Imorgon ska jag spela med Anki och Gunnar klockan 10:15. Gunnar vill ha mig som "slagpåse" (sagt på skämt och med glimten i ögat)...
Vi får väl se hur det går. Om jag kan hålla mig på Fairway så kan jag kanske vinna på bättre erfarenhet av våra svårhanterliga greener (sagt på skämt men med stort självförtroende)...
Golf med Tim och Johanssons och Alf...
... regnet kom på tee till hål 18 men upphörde före 150-pinnen...
Men före den spännande matchen mellan Nicklas och Jan-Erik mot Alf och Ulf låg Tim och vilade skönt framför sponsorskyltarna.
Och jag undrade om han skulle bli till fördel för Alf och Ulf, eller ett plus för de båda hussarna...
Jag gjorde Par på hål 1 och Alf och Ulf var 1 upp i matchen.
Men efter att vi förlorat hål 3 och Nicklas gjort en Birdie på hål 6 så var vi 1 ned i matchen.
Inför hål 8 var vi lika igen...
Nicklas ordnade ett Par på hål 9...
... och Alf och jag fick diverse problem.
Stockholmarna var alltså 1 hål upp inför sista nio.
I den individuella poängtävlingen hade Nicklas och jag 16 poäng var, medan Jan-Erik och Alf var tätt efter varandra en bit efter.
På hål 14 gjorde Nicklas en ny Birdie och dom var då 3 upp i matchen.
Men Alf gjorde Par på hål 15 och det räckte för att vinna hålet.
Alf vann även hål 16 trots ett och annat misstag på vägen. Tim tyckte att den bollen borde gå att hinna ifatt och gjorde en rusning med vagnen i hasorna.
Jan-Erik fick bättre bollträff, och Tim tappade nog kollen på bollen...
Knepigt läge. Jan-Eriks boll landade före green och rullade höger. Men den blev hängande över högra greenbunkern på några feta grässtrån.
Men Jan-Erik fixade det bra.
Inför sista hålet var matchen Dormy. Jan-Erik och Nicklas var 1 upp.
Vi delade hål 18 och bortalaget vann alltså med 1/0.
Senare blev det Gutgolf med 18 deltagare.
Jag gick i första boll med Per S och Jan-Erik.
Det visade sig senare vara vinnarbollen...
Per vann och Jan-Erik kom tvåa. Tore D kom trea på samma resultat som Jan-Erik, men med lite högre hcp. Nicklas låg länge trea, men blev nedpetad från pallen av Tore.
Men vad var det här?
När jag kom till bilen såg det ut som att det stod något där som inte var mitt...
Aha, det var förstås Birger som ställt ditt en flaska Champagne efter att jag och Ann och Jan blev vittnen till bravaden. Tack Birger!
Bild från tillfället.
Ytterligare en bild från tillfället med de som ska dela på "skumpan".
Men före den spännande matchen mellan Nicklas och Jan-Erik mot Alf och Ulf låg Tim och vilade skönt framför sponsorskyltarna.
Och jag undrade om han skulle bli till fördel för Alf och Ulf, eller ett plus för de båda hussarna...
Jag gjorde Par på hål 1 och Alf och Ulf var 1 upp i matchen.
Men efter att vi förlorat hål 3 och Nicklas gjort en Birdie på hål 6 så var vi 1 ned i matchen.
Inför hål 8 var vi lika igen...
Nicklas ordnade ett Par på hål 9...
... och Alf och jag fick diverse problem.
Stockholmarna var alltså 1 hål upp inför sista nio.
I den individuella poängtävlingen hade Nicklas och jag 16 poäng var, medan Jan-Erik och Alf var tätt efter varandra en bit efter.
På hål 14 gjorde Nicklas en ny Birdie och dom var då 3 upp i matchen.
Men Alf gjorde Par på hål 15 och det räckte för att vinna hålet.
Alf vann även hål 16 trots ett och annat misstag på vägen. Tim tyckte att den bollen borde gå att hinna ifatt och gjorde en rusning med vagnen i hasorna.
Jan-Erik fick bättre bollträff, och Tim tappade nog kollen på bollen...
Knepigt läge. Jan-Eriks boll landade före green och rullade höger. Men den blev hängande över högra greenbunkern på några feta grässtrån.
Men Jan-Erik fixade det bra.
Inför sista hålet var matchen Dormy. Jan-Erik och Nicklas var 1 upp.
Vi delade hål 18 och bortalaget vann alltså med 1/0.
Senare blev det Gutgolf med 18 deltagare.
Jag gick i första boll med Per S och Jan-Erik.
Det visade sig senare vara vinnarbollen...
Per vann och Jan-Erik kom tvåa. Tore D kom trea på samma resultat som Jan-Erik, men med lite högre hcp. Nicklas låg länge trea, men blev nedpetad från pallen av Tore.
Men vad var det här?
När jag kom till bilen såg det ut som att det stod något där som inte var mitt...
Aha, det var förstås Birger som ställt ditt en flaska Champagne efter att jag och Ann och Jan blev vittnen till bravaden. Tack Birger!
Bild från tillfället.
Ytterligare en bild från tillfället med de som ska dela på "skumpan".
Kul golf idag...
... men regnet anlände fem minuter före 150-pinnen på hål 18.
Idag spelade vi bara trevligt sällskapsspel utan någon enda form av tävling.
Det var Håkan och jag som hade bokat in oss med ett trevligt par från Halmstad med fritidshus i Björnliden.
Mitt golfspel varierade kraftigt. 12 poäng efter första nio hålen, men en tillfällig uppryckning resulterade 29 poäng totalt.
Ingen utdelning för någon av oss på hål 16...
Håkan tillsammans med Yvonne och Lars från Halmstad och Björnliden.
Om vi inte hade fastnat tillfälligt i kö på hål 17 så hade min prognos om regn vid 150-pinnen på hål 18 stämt in.
Kul när prognosen nästan stämmer. Jag tittade på molnen när vi var på hål 14 och berättade för Yvonne att regnet ofta brukar börja på hål 15 eller vid 150-pinnen på sista hålet. Mest på skoj förstås, men den här gången såg jag att oddsen för 150-pinnen var bra.
Och när vi passerat 150-pinnen upphörde den ganska tungdroppande skuren. Och en del häftig med vind fick vi under en kort stund.
Håkans bagvagn med paraply höll på att segla på hans boll vid ett tillfälle.
Vad är det för plikt om egen utrustning kör över bollen?
Idag spelade vi bara trevligt sällskapsspel utan någon enda form av tävling.
Det var Håkan och jag som hade bokat in oss med ett trevligt par från Halmstad med fritidshus i Björnliden.
Mitt golfspel varierade kraftigt. 12 poäng efter första nio hålen, men en tillfällig uppryckning resulterade 29 poäng totalt.
Ingen utdelning för någon av oss på hål 16...
Håkan tillsammans med Yvonne och Lars från Halmstad och Björnliden.
Om vi inte hade fastnat tillfälligt i kö på hål 17 så hade min prognos om regn vid 150-pinnen på hål 18 stämt in.
Kul när prognosen nästan stämmer. Jag tittade på molnen när vi var på hål 14 och berättade för Yvonne att regnet ofta brukar börja på hål 15 eller vid 150-pinnen på sista hålet. Mest på skoj förstås, men den här gången såg jag att oddsen för 150-pinnen var bra.
Och när vi passerat 150-pinnen upphörde den ganska tungdroppande skuren. Och en del häftig med vind fick vi under en kort stund.
Håkans bagvagn med paraply höll på att segla på hans boll vid ett tillfälle.
Vad är det för plikt om egen utrustning kör över bollen?
Jonas blogg läser jag...
... men jag har missat att han gjort ett snyggt lyft på sin webbsida ...
Snyggt uppdelat i de intressen som fascinerar besökare i området (och Jonas).
Det här är bara en detalj som handlar om vandringförslag i fjällen här uppe.
Jag köpte tre exemplar av Jonas bok med vandringstips.
Men jag hinner inte uppleva tipsen på grund av allt golfande... :-)
Men jag har både fiskeutrustning för spinnfiske och har hygglig kläm på tekniken för flugfiske.
Jag flugfiskade mört när jag var liten eftersom jag tyckte flugorna var mycket roligare och vackrare än mask.
Men långt senare har jag fått chansen att gå en kurs i hur man får iväg en fluglina dit man vill.
Ryggsäckar i olika storlekar har jag också, så vem vet?
Snyggt uppdelat i de intressen som fascinerar besökare i området (och Jonas).
Det här är bara en detalj som handlar om vandringförslag i fjällen här uppe.
Jag köpte tre exemplar av Jonas bok med vandringstips.
Men jag hinner inte uppleva tipsen på grund av allt golfande... :-)
Men jag har både fiskeutrustning för spinnfiske och har hygglig kläm på tekniken för flugfiske.
Jag flugfiskade mört när jag var liten eftersom jag tyckte flugorna var mycket roligare och vackrare än mask.
Men långt senare har jag fått chansen att gå en kurs i hur man får iväg en fluglina dit man vill.
Ryggsäckar i olika storlekar har jag också, så vem vet?
Treboll med Nigel och Birger idag
Vi spelade utan regn fram till green på hål 8.
Och tävlingsformerna från start var individuell Poängbogey och Köpenhamnare.
Efter hål 8 ledde jag Poängbogeyn med 4 poäng före Nigel och Birger som då låg lika.
I Köpenhamnaren var jag i ledning med 7 poäng före Nigel som var tvåa med 1 poäng före Birger.
När vi slog ut på hål 9 vräkte regnet fortfarande ner över oss och det började bli hala klubbhandtag...
Jag streckade hål 9 och hål 11...
Här väntar mina spelkamrater på att vi ska få slå ut på hål 12.
Tråkigt att den spännande och vilda skogen vid tee har försvunnit. Där kunde man tidigare fantisera om både björn och varg utanför renstängslet några tiotalmeter från tee.
Nigel tog också en bild med roligare bakgrund
Läget i våra tävlingar var nu som följer...
Poängbogey: Ulf i ledning 1 poäng före Birger som var 1 poäng före Nigel.
Köpenhamnare: Ulf i ledning 4 poäng före Nigel som var 1 poäng före Birger.
Men efter det så blev det stora omkastningar på vårt "Leaderboard".
Birger gjorde en Birdie på hål 14 med en riktig monsterputt. Från ena greenhörnet till det andra - nästan. Snett uppför med fall vänster. Vet inte hur lång den var, men jag skulle tippa på 15-20 meter. Och gräs hela vägen.
Efter hål 16 var jag tvungen att hitta på en tredje tävlingsform för att skapa mer spänning för Birger.
Den nytillkomna tävlingen blev Bästboll team Idre/Särnaheden mot enmansteamet Borlänge.
Vi ledde nämligen den tävlingen med 3 poäng.
I de individuella tävlingarna var Birger redan vinnare, men jag låg 3 poäng före Nigel i Köpenhamnaren och vi var lika i Poängbogeyn.
Nigel räknar igenom slutresultaten i skönt solsken samtidigt som åskan mullrar bortåt Fjätervålen.
Birger etta och Nigel tvåa.
Och i den nykomponerade lagtävlingen vann Team Idre/Särnaheden över enmanslaget Team Borlänge... med 2 poäng.
Jag streckade sex av de sista nio hålen. Ett riktigt bottennapp.
17 poäng efter 8 hål och 19 poäng efter 13 hål...
Men vi hade kul och bra väder förutom ösregnet på hål 8 och 9.
Och tävlingsformerna från start var individuell Poängbogey och Köpenhamnare.
Efter hål 8 ledde jag Poängbogeyn med 4 poäng före Nigel och Birger som då låg lika.
I Köpenhamnaren var jag i ledning med 7 poäng före Nigel som var tvåa med 1 poäng före Birger.
När vi slog ut på hål 9 vräkte regnet fortfarande ner över oss och det började bli hala klubbhandtag...
Jag streckade hål 9 och hål 11...
Här väntar mina spelkamrater på att vi ska få slå ut på hål 12.
Tråkigt att den spännande och vilda skogen vid tee har försvunnit. Där kunde man tidigare fantisera om både björn och varg utanför renstängslet några tiotalmeter från tee.
Nigel tog också en bild med roligare bakgrund
Läget i våra tävlingar var nu som följer...
Poängbogey: Ulf i ledning 1 poäng före Birger som var 1 poäng före Nigel.
Köpenhamnare: Ulf i ledning 4 poäng före Nigel som var 1 poäng före Birger.
Men efter det så blev det stora omkastningar på vårt "Leaderboard".
Birger gjorde en Birdie på hål 14 med en riktig monsterputt. Från ena greenhörnet till det andra - nästan. Snett uppför med fall vänster. Vet inte hur lång den var, men jag skulle tippa på 15-20 meter. Och gräs hela vägen.
Efter hål 16 var jag tvungen att hitta på en tredje tävlingsform för att skapa mer spänning för Birger.
Den nytillkomna tävlingen blev Bästboll team Idre/Särnaheden mot enmansteamet Borlänge.
Vi ledde nämligen den tävlingen med 3 poäng.
I de individuella tävlingarna var Birger redan vinnare, men jag låg 3 poäng före Nigel i Köpenhamnaren och vi var lika i Poängbogeyn.
Nigel räknar igenom slutresultaten i skönt solsken samtidigt som åskan mullrar bortåt Fjätervålen.
Birger etta och Nigel tvåa.
Och i den nykomponerade lagtävlingen vann Team Idre/Särnaheden över enmanslaget Team Borlänge... med 2 poäng.
Jag streckade sex av de sista nio hålen. Ett riktigt bottennapp.
17 poäng efter 8 hål och 19 poäng efter 13 hål...
Men vi hade kul och bra väder förutom ösregnet på hål 8 och 9.
Imorgon blir det golf kl 11:00
Om någon vill hänga på så finns det kanske plats.
Kina bokade in mig och Nigel trots att kansliet var stängt sedan många timmar.
Bra service tycker jag!
Kina bokade in mig och Nigel trots att kansliet var stängt sedan många timmar.
Bra service tycker jag!
Golfmatch mot Alf idag...
... och vädret var perfekt för golf! Efter två hål var jag två upp i matchen och ledde Poängbogeyn med två poäng...
Men efter hål 4 var vi lika i matchen efter att Alf gjorde ett snyggt Par på hålet.
Och jag var ett poäng före i Poängbogeyn.
Vid väntan på hål 5 så såg det ut som regn norrut... Alf njuter av sitt Par på hål 4.
Han tog en djärv linje på utslaget. Bollen svepte genom träden på kanten av grustaget och fortsatte rakt fram på Fairway. 50 meter kvar till green...
Från idag har vi provisoriska greener på hål 5 och 13. Nästan hela arbetsstyrkan var på plats vid hål 5 när vi passerade.
Ett par i en tvåboll kom ifatt oss på hål 5. Jag tänkte bjuda in dom i vår tvåboll, men dom hade hållit sig så diskret i bakgrunden, så jag trodde att dom ville gå själva.
Och härligt väder hade vi. Medan vi väntade på hål 7 så tog jag en bild bakåt för att visa vädret, och att vi har gräs både på fairway och en hel del greener.
Efter hål 7 var jag ett hål upp i matchen och ledde poängbogeyn med 5 poäng!
I halvtidsvilan var Alf ett hål upp eftersom jag använt handlederna i utslagen på både hål 8 och 9 medan Alf ångade på. Men jag hade fortfande två poängs försprång i poängbogeyn.
Inför hål 11 var vi lika i matchen och fick sällskap av Mona och Hans.
Här en bild på det trevliga sällskapet från Edsbyn. Två glada och duktiga golfare som stöttade och peppade de båda hårt kämpande Alf och Ulf.
Inför hål 14, där bilden är tagen, var ställningen:
I matchen var det "All square", och i poängbogeyn ledde jag med en poäng.
Alf träffade green på utslaget, men fick en lång Birdieputt. Hans slog ett likadant slag som Alf och bollarna låg några decimeter från varandra.
Mitt utslag gick rätt mot flaggan och lämnade mig en betydligt enklare Birdieputt.
Men putten stannade en decimeter kort och både Alf och Hans skickade upp puttarna nära hål för enkla Par.
Efter hål 16 var matchen mellan Alf och mig fortfarande lika trots att Alf gjorde ett vackert Par på hål 15. Och i poängbogeyn var nu Alf i ledning med en poäng.
Ingen av oss lyckades gör Par, Birdie eller Eagle på hål 16...
I bollen bakom oss gick Staffan Olsson (handbollsvirtuosen som numera tränar Hammarby) med en kompis.
Jag hade funderingar på att bjuda in dom för att spela tillsammans med oss på hål 16. Chans på vin alltså...
Men jag tyckte inte att det kändes rätt. Här kommer dom gående för sina Birdie och Parputtar.
Mona och Alf njuter av vyn över "Havet" som vi nyss passerat med alla bollar i behåll.
Jag frågade Staffan med kompis vad dom gjort på hål 16 eftersom dom hann upp oss innan vi kunde slå ut. Jo det var nära Birdie, men det blev ett Par och en Bogey. Och jag berättade varför jag frågade och förklarade Knappgårdens belöningar på hålet.
Staffan lovade att bjuda sin medspelare på en öl, men båda tyckte att vi borde ha bjudit in dom till att spela hålet tillsammans... på skoj naturligtvis.
Efter det så tog Alf ledningen i vår match genom att vinna hål 17.
Och eftersom vi delade hål 18 så vann han matchen med 1/0 och poängbogeyn med 3 poäng.
Jag tackar Alf för en spännande match, och jag tackar Mona och Hans för en trevlig bekantskap och kul golf.
Men efter hål 4 var vi lika i matchen efter att Alf gjorde ett snyggt Par på hålet.
Och jag var ett poäng före i Poängbogeyn.
Vid väntan på hål 5 så såg det ut som regn norrut... Alf njuter av sitt Par på hål 4.
Han tog en djärv linje på utslaget. Bollen svepte genom träden på kanten av grustaget och fortsatte rakt fram på Fairway. 50 meter kvar till green...
Från idag har vi provisoriska greener på hål 5 och 13. Nästan hela arbetsstyrkan var på plats vid hål 5 när vi passerade.
Ett par i en tvåboll kom ifatt oss på hål 5. Jag tänkte bjuda in dom i vår tvåboll, men dom hade hållit sig så diskret i bakgrunden, så jag trodde att dom ville gå själva.
Och härligt väder hade vi. Medan vi väntade på hål 7 så tog jag en bild bakåt för att visa vädret, och att vi har gräs både på fairway och en hel del greener.
Efter hål 7 var jag ett hål upp i matchen och ledde poängbogeyn med 5 poäng!
I halvtidsvilan var Alf ett hål upp eftersom jag använt handlederna i utslagen på både hål 8 och 9 medan Alf ångade på. Men jag hade fortfande två poängs försprång i poängbogeyn.
Inför hål 11 var vi lika i matchen och fick sällskap av Mona och Hans.
Här en bild på det trevliga sällskapet från Edsbyn. Två glada och duktiga golfare som stöttade och peppade de båda hårt kämpande Alf och Ulf.
Inför hål 14, där bilden är tagen, var ställningen:
I matchen var det "All square", och i poängbogeyn ledde jag med en poäng.
Alf träffade green på utslaget, men fick en lång Birdieputt. Hans slog ett likadant slag som Alf och bollarna låg några decimeter från varandra.
Mitt utslag gick rätt mot flaggan och lämnade mig en betydligt enklare Birdieputt.
Men putten stannade en decimeter kort och både Alf och Hans skickade upp puttarna nära hål för enkla Par.
Efter hål 16 var matchen mellan Alf och mig fortfarande lika trots att Alf gjorde ett vackert Par på hål 15. Och i poängbogeyn var nu Alf i ledning med en poäng.
Ingen av oss lyckades gör Par, Birdie eller Eagle på hål 16...
I bollen bakom oss gick Staffan Olsson (handbollsvirtuosen som numera tränar Hammarby) med en kompis.
Jag hade funderingar på att bjuda in dom för att spela tillsammans med oss på hål 16. Chans på vin alltså...
Men jag tyckte inte att det kändes rätt. Här kommer dom gående för sina Birdie och Parputtar.
Mona och Alf njuter av vyn över "Havet" som vi nyss passerat med alla bollar i behåll.
Jag frågade Staffan med kompis vad dom gjort på hål 16 eftersom dom hann upp oss innan vi kunde slå ut. Jo det var nära Birdie, men det blev ett Par och en Bogey. Och jag berättade varför jag frågade och förklarade Knappgårdens belöningar på hålet.
Staffan lovade att bjuda sin medspelare på en öl, men båda tyckte att vi borde ha bjudit in dom till att spela hålet tillsammans... på skoj naturligtvis.
Efter det så tog Alf ledningen i vår match genom att vinna hål 17.
Och eftersom vi delade hål 18 så vann han matchen med 1/0 och poängbogeyn med 3 poäng.
Jag tackar Alf för en spännande match, och jag tackar Mona och Hans för en trevlig bekantskap och kul golf.
Returmatch idag med otur?
Nej det handlade inte om otur. Det var Nigels lagkamrat Ulf som hade en dålig dag...
Jag hade minst tre problem med golfsvingen. Jag hukade mig över bollen, jag tog alltför lång baksving och jag använde handlederna i tillslaget...
... och att försöka rätta till alla felen kräver fler än 18 hål eftersom det nästan krävs 3 hål för att rätta till varje fel...
Men vi hade bra väder, en hel del bra prestationer, och en spännande match ganska länge...
Den sista matchen över fyra hål från hål 15 slutade oavgjort efter att Nigel och jag vann hål 18. :-)
Och där vann Nigel också ett glas vin som Jan-Erik satsade för den som gjorde Bogey eller bättre.
Nigel hade Birdieputt på hålet, men den hoppade och studsade och slingrade sig förbi hålet.
Jan-Erik startade med en Birdie på hål 1. Sammanlagt gjorde han 5 Par och en Birdie. Streckade 3 hål men hade ändå 35 poäng i mål.
Nigel streckade 2 hål och slutade med 34 poäng.
Nicklas spelade hål 16 på ett orginellt sätt. Utslaget långt men utanför Fairway till vänster innan "Havet". Andraslaget i mossan bredvid tee till hål 17. En Sandwedge kvar för en Eagle alltså...
Men han fick en putt för Birdie som resulterade i ett Par. Och alltså vinst av en Knappgårdsöl.
Här sitter mina spelkamrater och begrundar läget efter att Nigel och Nicklas gjort Par på hål 12.
Bortalaget Johansson är nu 4 hål upp i matchen med 5 hål kvar att spela, men i Köpenhamnaren leder Hemmalaget Nigel och Ulf med 5 poäng...
Nigel tog en bild också...
Nicklas slog ett järn med en häftig draw över skogen till höger, men prickade Fairway i nedförslut och hade en Lobbwedge kvar till flaggan.
Jan-Erik stirrar förvånat efter sin boll som missade krångligt läge i skogen och landade mitt i Fairway... (bollen syns som en liten vit prick uppe mot de blågrå molnen)
Men vi delade hålet och matchen levde.
Men den avgjordes på hål 14 när både Jan-Erik och Nicklas gjorde Par.
Och i Köpenhamnaren ledde plötsligt Bortalaget med 1 poäng.
Dom vann till slut den också med 3 poäng trots att Hemmalaget haft ledningen med 10 poäng efter hål 9.
Men vi vann sista hålet.
Vill jag berätta för den som orkade läsa ända hit.
Jag räknade hur många golfslag jag hade som kändes som golfslag. Dom var 5 stycken.
Jag satte också 2 puttar av alla möjliga. (OK att många andra hade varit att betrakta som möjliga om det varit antingen gräs eller gräsfritt på Green)
Jag hade minst tre problem med golfsvingen. Jag hukade mig över bollen, jag tog alltför lång baksving och jag använde handlederna i tillslaget...
... och att försöka rätta till alla felen kräver fler än 18 hål eftersom det nästan krävs 3 hål för att rätta till varje fel...
Men vi hade bra väder, en hel del bra prestationer, och en spännande match ganska länge...
Den sista matchen över fyra hål från hål 15 slutade oavgjort efter att Nigel och jag vann hål 18. :-)
Och där vann Nigel också ett glas vin som Jan-Erik satsade för den som gjorde Bogey eller bättre.
Nigel hade Birdieputt på hålet, men den hoppade och studsade och slingrade sig förbi hålet.
Jan-Erik startade med en Birdie på hål 1. Sammanlagt gjorde han 5 Par och en Birdie. Streckade 3 hål men hade ändå 35 poäng i mål.
Nigel streckade 2 hål och slutade med 34 poäng.
Nicklas spelade hål 16 på ett orginellt sätt. Utslaget långt men utanför Fairway till vänster innan "Havet". Andraslaget i mossan bredvid tee till hål 17. En Sandwedge kvar för en Eagle alltså...
Men han fick en putt för Birdie som resulterade i ett Par. Och alltså vinst av en Knappgårdsöl.
Här sitter mina spelkamrater och begrundar läget efter att Nigel och Nicklas gjort Par på hål 12.
Bortalaget Johansson är nu 4 hål upp i matchen med 5 hål kvar att spela, men i Köpenhamnaren leder Hemmalaget Nigel och Ulf med 5 poäng...
Nigel tog en bild också...
Nicklas slog ett järn med en häftig draw över skogen till höger, men prickade Fairway i nedförslut och hade en Lobbwedge kvar till flaggan.
Jan-Erik stirrar förvånat efter sin boll som missade krångligt läge i skogen och landade mitt i Fairway... (bollen syns som en liten vit prick uppe mot de blågrå molnen)
Men vi delade hålet och matchen levde.
Men den avgjordes på hål 14 när både Jan-Erik och Nicklas gjorde Par.
Och i Köpenhamnaren ledde plötsligt Bortalaget med 1 poäng.
Dom vann till slut den också med 3 poäng trots att Hemmalaget haft ledningen med 10 poäng efter hål 9.
Men vi vann sista hålet.
Vill jag berätta för den som orkade läsa ända hit.
Jag räknade hur många golfslag jag hade som kändes som golfslag. Dom var 5 stycken.
Jag satte också 2 puttar av alla möjliga. (OK att många andra hade varit att betrakta som möjliga om det varit antingen gräs eller gräsfritt på Green)
