Härlig golfdag med Nigel...

... men det är svårt att behålla fokus om man ska spela golf i uppemot 6 timmar.

Vi gick första nio på två timmar utan att jäkta eftersom vi var en tvåboll, men därefter fick vi ta det lugnt. Fyrbollen som hade gått ut en halvtimme före oss satt fortfarande och fikade när vi kom in, men visade inga tecken på att resa sig och spela vidare.

Nigel och jag tog också en paus och fyrbollen satt kvar ända tills vår fikatid var över, och vi tog för givet att dom tänkte föreslå oss att gå ut före på hål 10. Men man ska inte ta något för givet. Precis när vi var redo att spela vidare reste dom sig och vandrade iväg till tionde tee.

Så Nigel och jag satt kvar i ytterligare tio minuter för att slippa stå och stirra på dom på varenda tee under den sista halvan.

Jag hade flyt och hade 20 poäng efter nio hål. Allt kändes lätt. Mycket på grund av vädret, men mycket berodde också på Nigels coaching när han såg att jag hade en bra dag. 

På hål 8 missade jag utslaget och skickade en hög och kort boll bakom träden på hål 4. Järnåttan över träden blev lite sned, och hamnade på mossa i skogskanten till vänster med ungefär 135 meter till flaggan. Men med träd i vägen var jag tvungen att försöka slå en Draw (lätthook) runt träden.


Jag startade bollen mot högra greenbunkern och hoppades på den vänsterskruv som jag ibland kan få till. Och det lyckades. Ni ser bollen dra iväg på bilden som Nigel tog...


... och den svängde vackert in mot green och stannade fem eller sex meter kort om flaggan. 
Vilken lycka! Att Parputten blev lite för kort och vek höger gjorde ingenting eftersom det blev en Bogey och 3 poäng på hålet.


Vi hade som sagt ett härligt golfväder och då och då bra golfslag. Nigels drive på hål 10 var lysande och inspelet var också vackert men lite höger och otur med studs i landningen.


Jag fick en hygglig träff på hål 12, men svingade runt och fick en lätt högerskruv på bollen.
Ser ni var bollen är efter tillslaget?


Här är den mitt i bild. Nigel knäppte precis i rätt ögonblick. Bollen startade rakt men landade på gräs kort om högra fairwaybunkern.


Nigel fick lite mycket draw på första utslaget och slog en provisorisk boll spikrakt mot högra fairwaybunkern. Ser ni bollen?


Nu ser ni den...
Nigel kunde spela vidare på sin första boll och räddade en Bogey. Jag hade ett dåligt andraslag men tredje låg på green. Par för mig och Bogey för Nigel alltså.

När vi skulle ut på hål 15 började den långa golfrundan på grund av långsamt spel framför oss att ta ut sin rätt. Men vi hade ju fint väder och kunde koppla av och njuta av naturen.


Nigel njuter i solen efter ett snyggt Par på hål 14.


Sol, ingen vind och lagom höstkänsla. Perfekt för golf helt enkelt.


Och visst har vi en mycket vacker golfbana att tillgå. Och puttandet är väl inte hela golfupplevelsen.

Efter att vi spelat hål 15 från en ovanligt snäll placering av tee så hade jag 35 poäng! 
Om jag hade avbrutit där på grund av åska eller ovanligt långsamt och segt spel framför, så kunde jag ha lagt till 2 poäng per ospelat hål och registrerat 41 poäng...

Efter väntan på hål 16 så tappade jag fokus och hade otur med en vänsterstuds i snudd på ospelbart läge vid en tall.
Men, men, det var två hål kvar. Räddade en Bogey på hål 17 och hade nu 37 poäng.

Det känns så fjuttigt att sänka sig efter 37 poäng så jag försökte spela klokt på hål 18 efter ett utslag upp mot infarten till "Ulf Hill". Fattar inte varför jag ofta får värsta slicen på det hålet... beror nog på att det är äckligare att ligga kort i skogen till vänster... och att man tar i...
Duff från ruffen på andra. Tur med studs ut från skogen till vänster på tredje. Otur med en liten ynklig trädtopp på fjärde trots att det var lätt att nå green från 145 meter. Sandwedge kvar för att tvåputta för en poäng. Jag siktade lite "safe" mellan bunkrarna men hade 2 meter otur så bollen studsade fram och vänster och backade ner i bunkern...

Nåja, 37 poäng innebär i alla fall att jag nu har 17,5 i hcp. Men det är trist att behöva hålla på i fem timmar och fyrtio minuter när det inte finns någon som helst kö på banan.
 
Efter oss gick det ut ett helt gäng äldre golfare från Leksand. Så dom var inte ivägen för oss, men jag kan tänka mig att dom tog tid på sig i det vackra vädret.

Att bollen framför oss spelade på cirka sex timmar är däremot svårt att begripa.

Några bilder från rondellen när Leksingarna samlades.

En hel busslast från Leksand som ska spela banan i två dagar.


Och varenda golfbil var uthyrd. Vi borde nog skaffa fler golfbilar på något sätt. Det lär gå att säsongshyra golfbilar på ett lönsamt sätt har jag hört.

Men på det stora hela så hade Nigel och jag en härlig golfdag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0