Golfväder imorgon måndag.
Och imorgon ska jag svinga lugnt, putta bra och ha en jättetrevlig golfrunda med Ann och Jan. Vi kommer alla att spela efter vår bästa förmåga och ha kul. Inget överilat och inga försök att öveträffa vår förmåga. Inga mesputtar som stannar före hålet...
27 hål idag
Vi spelade Köpenhamnare, Bästboll match herrar mot damer, Bästboll match hemmalag mot bortalag och individuell Poängbogey... förutom att var och en försökte hitta ett bra eget spel oavsett alla tävlingar.
Ann vann Köpenhamnaren klart. Hon var i klar ledning redan efter nio hål, och det var ju inte så konstigt eftersom hon spelade suveränt och hade 25 egna poäng i Bogeytävlingen!!!
Bästbolltävlingarna var spännande och avgjordes på hål 18.
1/0 till damerna men också 1/0 till bortalaget, eftersom det var Ann som vann hål 18.
I Poängbogeyn började jag bra med 20 poäng efter nio hål, men avslutade sämre. Men jag kom tvåa på 34 poäng. Ann vann på 37 poäng.
Tävlingsfokuseringen gjorde att jag inte hade tid att fotografera. Jo en gång...
På hål 12 mötte vi Anders H som spelade hål 13 genom att utnyttja fairwaybunkern på hål 12. Men det såg ut som att det gick bra. Han svepte iväg bollen i rätt riktning och med bra fart...
Efter lite god mat gick Ann, Jan och jag nio hål till.
Ann hamnade i bäcken på hål 6 och bjöd på ett vattenslag i den begynnande skymningen...
Min kamera tar suddiga bilder när det är dåligt ljus och stressiga situationer. Kan bero på fotografen...
Ann fick upp bollen, men blev lite smutsig på byxorna och glasögonen...
Och jag tackar för en ny bild till min samling av vattenslag.
Imorgon blir det kul golf igen! Nittiofemte rundan för mig.
Och nu är det Attack från Mars i TV-soffan..
Kul film med många roliga skådisar...
"USA:s president får plötsligt kontakt med utomjordingar från Mars och ordnar ett möte med dem. Det visar sig snart att marsmänniskorna inte har fredliga avsikter. Beväpnade till tänderna och med ironiska leenden på läpparna invaderar de jorden ? Bara för skojs skull."
Vi får väl se hur det avlöper. :-)
Avkopplande humor är det i alla fall...
Jag hinner både fixa en kvällsmacka och blogga under reklampauserna.
Och därefter var det Vernissage hos Arne G
Och det kom många besökare som fascinerades av Arnes målningar och berättelser om sin bakgrund.
Målarverkstaden är pytteliten men mysig och här är det Håkan som diskuterar och beundrar.
Håkan målar också och håller just nu på att flytta sin verkstad från annexet vid restaurang Älgen till den lilla röda stugan vi restaurang Lodjuret.
Arne fick nästan trångt i gäststugan idag. Kul. Även pressen var där och det kommer kanske en artikel i Mora Tidning på måndag.
Arne förklarar hur viktig nosen är på en av hans målningar...
...eller om det var ögat... Arne har en härlig distans till sitt roliga målande!
Roande och ibland oroande.
Den här målningen gillar jag skarpt. Man blir både nyfiken och skrämd.
Jag tycker om bilder med ett uttryck. Bilder som berör.
Extra Banvärd idag eftersom det var så välbokat.
Och det flöt på jättebra för de som gick ut mellan 7 och 10 på förmiddagen. 4 timmar och 20 minuter är lagom tempo för fyrbollar på vår bana. Det norska gänget från Stranda spelade sitt KM på vår bana och var väldigt fokuserade. Efter nio hål tankade dom vatten och gick vidare. Bra tempo och förhoppningsfullt bra golf.
Så småningom dök det vanliga problemet upp. En boll hade ingen som jagade på bakom och tyckte att dom kunde fika ända tills nästa boll dök upp. Och så var det stup i ett. Men vi lyckades nog bevaka, förklara och behålla rondtiderna under 5 timmar...
En liten och glad Axel tränade puttning med ett pyttelitet golfset.
Axel tycker att golf är kul, och har inget som helst hcp... Tina assisterade medan Peter umgicks på restaurangen.
Annat roligt idag var ett gäng grabbar som hade tagit reda på banrekordet innan dom gick ut. 69 slag är det tydligen.
En i gänget hade 37 slag efter nio hål och jag berättade om Jans Hole in One i torsdags för att förklara hur lätt det nu skulle bli att krossa banrekordet.. ;-)
Vet inte hur det gick....
Om en försvunnen middag för två ...
Idre Fjäll har inte längre egna restauranger. Då förstår jag varför en middag inte längre erbjuds.
Det är Team Lexö som driver alla restaurangerna på Idre Fjäll.
Och dom sponsrar ett annat korthål. Hål 5. Utan middag för Hole in One.
Men visst vore det härligt om dom övertog middagsbelöningen för Hol in One på hål 11...
Och det blir god mat och succé.
Idre Fjäll ställde upp med en stugweekend som kompensation för den uteblivna maten. Bra.
Men jag har en lite aning om att Lexö kan ställa upp med maten i det här övergångsskedet...
Om man ber dom snällt som Jonas föreslog....
Spelade en egen tävling med Ann och Jan
Efter sju hål hade jag 8 poäng...
Efter elva hål hade jag 16 poäng...
Och sedan ramlade det på med poäng efter ett Par på hål 12. Jag avslutade på 34 poäng!
Märkligt. Det var inte jag som förändrade min inställning eller mitt spel. Det bara hände.
Och som vi fick vänta. Ronden tog 5 timmar och 45 minuter...
Men jag vann både Köpenhamnaren och poängbogeyn.
Imorgon blir det i alla fall golfpaus. Väldigt mycket bokat på banan och jag funderar på att assistera som tredje Banvärd. 5 timmar och 45 minuter är toklång tid!
Fel helt enkelt.
Pernilla Wiberg Invitational
Jag cyklade ut till golfbanan för att ta några bilder ...
Fredrik gick i en av de första bollarna. Snyggast byxor och en koncentrerad adressering av bollen på hål 10.
Och visst blev det ett bra slag med järnklubban. Kan det ha varit en lugn järnfemma som landade med en pitch kvar till green?
Jag tog senare också en bild på Pernillas putt på hål 9.
Den smet precis förbi hålet...
Jag hade som sagt inte tänkt spela golf idag, men plötsligt hade KIna bokat in mig, Jan och Ann på en ledig tid.
Efter diverse misslyckade telefonsamtal så gick ett SMS fram till Jan och Ann uppe på Idre Fjäll. Dom hade också tänkt hoppa över golfen idag, men svaret blev: Vi kommer!
Vi startade vår runda ungefär samtidigt som Pernilla & Co gick ut på hål 10.
Vilket innebar att vi kom in efter nio hål samtidigt som dom hade spelat färdigt. Nya bilder alltså...
Det här gänget gick sista boll i tävlingen.
Vår landshövding Maria Norrfalk, vår egen Egon, allas vår Pernilla och Idre Fjälls - VD allas vår Jocke Johansson.
Pernilla vann närmast hål och Maria vann längsta drive.
Hur det gick för övrigt i tävlingen vet jag inte eftersom jag spelade golf med Ann och Jan.
Utflyktsmål på lördag...
Mellan klockan 16 och 19 på lördag är alla välkomna för att premiärtitta och mingla lite.
Kul, glada och fantasifulla målningar som Arne tycker att det är skoj att göra... och som är kul att se! Länge!
Härligt!
HOLE IN ONE!
Men på något sätt så handlade golfdagen inte bara om det.
Att göra en Hole in One är en obeskrivlig känsla... tror jag. Jag har aldrig gjort någon.
Men när marknadsföring i olika former kommer in i bilden så blir det något annat.
Inte för ögonblicket, men i efterhand.
Att göra en Hole in One på hål 11, precis som Mattias Grönberg gjorde vid invigningen för många år sedan, är en väl etablerad del av Idrefjällens golfbana.
Att skylten försvunnit är det få som upptäckt. Men å andra sidan är det ju få som gör Hole in One och behöver bli förvånade och kanske besvikna när det första glädjeruset lagt sig...
Varje golfdag är unik på sitt sätt...
Men idag började alla med ett ganska uselt spel. Det blåste ganska kraftigt, men det brukar jag gilla.
Vi spelade Köpenhamnare och Bästboll Match mellan de vanliga lagen. Alf och Ulf hemmalag och Ann och Jan bortalag. Vi hade väl också en individuell Poängbogey, men den var mindre viktig idag...(eftersom jag slutade sist på 19 poäng).
Efter tio hål var det ganska jämnt i Köpenhamnaren, men Jan låg lite på efterkälken. I matchen mellan lagen var det "all square".
Jan stegade upp lite uppgivet och avslappnat på hål 11 och slog ut först. Han brukar sikta på flaggan och tendera att skruva ut bollarna åt höger. Men nu blåste det hårt från vänster så han siktade över vänstra bunkern och fick ett RAKT slag.
Vinden tog bollen och förde den i en försiktig båge mot flaggan.
Flaggan stod på övre platån och Jans boll landade liiite till vänster om flaggan på den nedre, rullade fram och upp på rätt platå och smög sedan närmare pinnen för varje sekund som gick... och sjönk sakta ner i hålet.
Som en solnedgång över öppet hav ungefär. (Jan spelar på solgula bollar).
Jättekul att se. Vi var fyra som såg, men minst åttta som hörde. Det stod nämligen ett gäng herrar på hål 14 som inte hade börjat slå ut än... som tur var. Det hade ju inte varit så kul med våra tjoanden i baksvingen.
Glad och stolt Jan vid skylten på hålet som Idrefjäll sponsrar. Och en middag för två för de som gör som Mattias Grönberg vid invigningen av golfbanan...
Men skylten om middag för två fanns inte på plats. Jag hade sett det några veckor tidigare och trodde att den var nedplockad för att uppdateras med något extra i samband med tävlingar.
Men vad betyder en middag när man får plocka upp bollen ur hålet efter ett enda slag?
Ryktet spred sig snabbt ( jag ringde kanliet och berättade innan vi slog ut på hål 12) och när vi kom in efter fullföljd runda frågade Fredrik vem som var gladast just efter att det hade hänt. Kul och klok fråga.
Jag tror nämligen att det var Ann, Alf och jag som var gladast just då. Jan var naturligtvis glad också, men befann sig nog i en annan värld för en stund... ;-)
När jag ringde kansliet fick jag veta att Idre Fjäll tagit bort skylten om midag för två därför att det inte längre gäller efter alla år. Besparingsiver kanske. Det har nog kostat Idre Fjäll en middag varje år sedan golfbanan öppnades, och det blir ju pengar på sikt...
Jag berättade att Idre Fjäll i år inte gratulerar med mat för Jan och Alf men glömde bort Ann som befann sig på röd Tee.
Det var först när vi kom till hål 14 som Ann fick veta att det inte innebar ett pris för prestationen. Men hon blev inte besviken eftersom hon var så rackarns glad över att få se en Hole in One.
Men visst var det synd att det inte skedde på hål 14.
Där får man ett längre lyckorus efter en Hole in One.
På hål 11 kan man som mångårig medlem bli lite lätt besviken om man inte upptäckt att den långa traditionen med middag på Idre Fjäll brutits.
Det borde komma upp en skylt som berättar att det inte längre erbjuds middag för Hole in One på hål 11. Annars riskerar Idre Fjäll som hålsponsor att skapa sig ett ofördelaktigt rykte. VI medlemmar, och även gäster, som spelat hål 11 i flera år förknippar hålet med Mattias Grönberg och en middag för två.
Jan ville bjuda Ann, Alf och mig på Hole in One supé på Bettans restaurang efter rundan. Jag tackade tacksamt ja, men försökte styra om en så trevlig stund till ett senare tillfälle eftersom Alf hade knappt 30 minuter på sig innan han skulle ut igen för att spela Gutgolf.
Vi skålade i varsin Jägermeister och njöt över att ha fått se vår första Hole in One.
NU är Jan återhämtad och enbart NÖJD med dagen. Ann är lyckligt stolt och glad. Alf pendlar mellan lycka över det han fått uppleva och fokusering inför Gutgolfen om några minuter...
27 hål med Ann och Jan idag
Vi spelade Köpenhamnare och poängbogey. Gårdagens vinnare Ann och Ulf började dåligt och Jan ledde stort efter nio hål.
Jan fick trubbel på hål 10 efter en förlängd rast på grund av regnskuren och hamnade bland annat i bunkern på hål 10.
Och efter hål 12 var det plötsligt spännande jämnt. Vi hade 23, 24 och 25 "Köpenhamnspoäng".
Jag vann till slut... men efter första nio trodde jag att jag skulle få höja mitt hcp igen efter gårdagens sänkning.
Jag började med 14 poäng men avslutade med 19 så det blev 33 poäng och ingen ändring av hcp.
Efter lite god mat så gick vi en kvällsrunda på nio hål.
Renarna var också ute på en kvällspromenad borta på hål 7.
Vi sjuans green finns det vatten. Jan hamnade där med sin boll och nu skulle bollen upp på green utan krusiduller!
Jag hann inte hämta kameran, men Ann hade sett hur bollen låg och plockade snabbt fram sin kamera.
Och det blev en vacker bild med mycket vattensprut, och bollen stannade på green! Bollen syns i luften ovanför green.
Tack Jan! Tack Ann för att du var påpasslig med kameran! Ett vackert bidrag till min samling av vattenslag...
Vi hade en härlig kvällsrunda och träffade bara renarna och en Björn som gick några hål och vände efter hål fyra och gick 8 och 9 tillbaka. Vi såg också Angela och Arne på hål 16.
Vägverket fortsätter att missförstå sin uppgift
Det har pågått en längre tid. Men nu börjar det bli sorgligt bedrövligt.
Snökäppar med reflexer har försvunnit från vägarna i glesbygd för att spara pengar. Och man motiverar det med att det nu blir svårare att köra fort och att olyckorna därför minskar...
Nu ökar man hastigheten på de tätast trafikerade motorvägarna och sänker hastigheterna löjligt lågt på tomma vägar i glesbygd. Och det kostar många miljoner att sätta upp nya skyltar...
Vem kommer att sänka hastigheten från 90 till 80 på en tom landsväg i Norrland?
Och på motorvägarna med tät trafik kommer hastighetsskillnaderna att öka, och olycksrisken blir större med alla tung trafik...
Är det någon sorts miljötanke bakom besluten eller är det för att slippa underhålla vägarna i glesbygden?
Vägarna är väl trots allt till för att underlätta kommunikationerna. Och i glesbygden finns inga alternativ.
Att bygga och underhålla vägar tycks ha blivit en stor värk för Vägverket.
Vi hälsade på hos herr G efter golfen...
Det är en av Arnes målningar och Arnes layout.
Jag bara fotograferade och digitaliserade...
Arne målar fortfarande mest i sina få klara färger och har en fantasi och humor i sina målningar som imponerar.
Fascinerande golf idag...
Vad sägs om 24, 17, 22 och 20 poäng efter nio hål för en fyrboll! Det har jag aldrig tidigare upplevt.
Alf chippade i kopp från ruffen sju meter från flaggan och räddade en bogey efter lite trubbel på vägen dit.
Alf började med Par på hål 1, hål 2 och hål 4...
På hål 16 är nu greenbunkern på höger sida åtgärdad med ny sand. Det visste vi inte innan vi kom fram, och spelade därför till vänster trots att flaggan var placerad lite till höger...
Jan gjorde Bogey och jag en Dubbel på hålet. Vilket ger oss 3 respektive 2 poäng.
Men jag var tvungen att testa den "nya" bunkern efter att igår ha slagit fyra bunkerslag innan jag skickade bollen över green och ner i skogen på andra sidan.
Nu behövde jag bara ett slag för att skicka bollen ner i skogen på andra sidan... ;-)
Och det var absolut inte bunkerns fel att det gick så i min test...
Härligt att den bunkern också är åtgärdad nu. I bakgrunden kommer Alf smygande efter att ha varit snäll och hämtat min testboll.
Vi spelade ju ett antal tävlingar också.
Köpenhamnaren slutade med att Ann och jag delade förstaplatsen och Jan och Alf delade andraplatsen (eller kanske det heter tredjeplatsen..)
Vi spelade också Bästboll matchspel. Hemmalaget Alf o Ulf mot bortalaget Ann o Jan.
Den matchen slutade oavgjort efter att ha varit väldigt jämn hela vägen. Inget lag hade mer än ett upp vid något tillfälle.
I den individuella poängtävlingen blev det två som fick ett sänkt hcp!
Jag vann på 40 poäng, Ann hade 39 poäng och Jan och Alf hade 32 poäng var.
Jag spelade golf idag också
Agneta gjorde 18 plus 18 poäng. Spelade alltså väldigt stabilt och gick på sitt hcp.
Jag missade en möjlig parputt på hål nio och fick 17 poäng på första nio. På andra nio streckade jag två hål, men gjorde ändå 17 poäng då också.
Ted-Arne spelade stundtals väldigt bra och sista nio bättre än de första nio trots några streckade hål.
Högra bunkern på hål 16 måste åtgärdas. Den är en blandning av lös sand och betonggolv med sten. Jag har tidigare gjort ett stort hack i min lobbwedge i den bunkern. Nu blev det hack och grader i min sandwedge efter fyra försök att få upp bollen.
Jag tycker att man ska sätta upp MUA-pinnar runt den bunkern innan den har åtgärdats...
Snabba greener.
Greenerna var korsklippta i torrt väder och var helt suveränt bra. Jag skulle uppskatta Stimpvärdet till drygt 8...
Idag var dom fortfarande snabba, men jag såg tydlig skillnad eftersom dom bara var klippta en gång.
Och jag mätte Stimpvärdet till 7,5. Nästan alla mina puttar stannade lite kort idag efter att jag spelat två dagar på de snabbare greenerna.
Händelserik dag för vissa...
Men att det skulle skrämma ner en gräsklippare i vattnet trodde jag aldrig.
Och inte bara en... nog har jag väl slagit både en och två bollar i havet. Men två gräsklippare?
Havet är ett grymt svårt hål!
Men efter att ha begrundat situationen och påkallat hjälp så....
Fyra man slet hårt en stund, men med krafttag, finurlighet och draghjälp så....
30 minuter senare var båda klipparna på fast mark.
Golfgreener
Vet inte om någon mätte vilket stimpvärde vi hade igår, men jag skulle gissa på drygt 8.
"Bollen stannade inte innan den slutat rulla" .. eller hur det var Göran Z uttryckte det.
Igår rullade bollen två varv till när den hade nästan stannat, och ett varv till, och lite till, och tippade i hål.
Eller rullade rakt mot hål och träffade bakkanten och studsade i hål.
Med kortare gräs på green kan fler bakkantsträffar stanna i hål.
Äntligen har vi fått kul greener. Hoppas att vi får ha det så i några veckor till.
Ska bli intressant att mäta stimpvärdet imorgon.
Här klipper Dennis gräset på vintergreen för att fixa ett stimpvärde på mellan 1 och 2.
Bild från oktober förra året.
Flugfiskare på hemvägen
På hemvägen hörde jag några flugfiskare i Storån som pratade med varandra om att dom hade fisk på kroken...
Jag parkerade cykeln, såg hur det spände lite i linan och väntade, men han tappade den...
Provar igen. Vet inte hur det gick, men förr eller senare kanske...
Mortensenknattarna och Jesper sopade rent...
Men mina bilder visar ganska väl var de flesta pokalerna hamnade...
Jesper vann både Herrklassen och Juniorklassen! Lasse myser i bakgrunden efter att ha varit i ledningen i Herrklassen i början...
Fredrik fixade andraplatsen efter att ha haft problem igår... jag hade lika många slag som Fredrik på första nio vid andra rundan igår. Inget som gör vare sig honom eller mig speciellt glad. Möjligen kan jag känna mig nöjd eftersom jag gick lite bättre än mitt hcp. Men bara just då.
Trond kom trea. Enligt honom själv för sjuttonde året i rad.
Men kolla vilket prisbord som Trond kikar närmare på! Han kramar och gratulerar Marja också...
Dan Richard och Marja Helena Mortensen vann pokaler i både juniorklass, damklass och poängbogeyklass... fyra pokaler i tre tävlingar!
Härligt att se de "småttingarna" svinga en golfklubba. Men jag är mest imponerad över deras lugna inställning och posiiva attityd till sitt golfspel.
Dan Richard gick ensam och tränade lite puttar efter prisutdelningen och en läcker Hamburgare.
Nio år gammal...
Slutrundan i KM idag i kanonväder...
På hål fem hamnade vi i kö bakom tre söta flickor som som gick i tävlingsbollen före oss, och som i sin tur hamnat i kö bakom tävlingsbollar i kö...
Marja, Jossan och Maria på femmans Tee i härligt golfväder.
Jag gick i en trivsam och lugn tvåboll med Björn N.
Björn chippade in vackert och nära flaggan på hål 10 efter att ha hamnat nära stupet efter sitt bunkerslag...
Vi som spelade både scratch och poängbogey spelade från vit Tee. Och det var tal om att vi skulle få något eller några slag extra i poängbogeytävlingen på grund av det. Men det blev nog inte så... tror jag.
På hål 12 och 15 är det en psykologiskt avgörande skillnad mellan gult och vitt för en golfare med 19 i hcp...
Från gul Tee på hål 12 så kan man se var bollen landar efter utslaget.
Från vit Tee ser man ingenting av landningsområdet för en spelare med 19 i hcp...
På hål 13 kom renarna trippande. En brun och en vit kille. Jag trodde först att det var Gunnar och Gunnel Ren, men det har visat sig att det är två grabbar. Snart kommer dom att vifta med hornen och sparka lite i backen... om brunsttiden närmar sig nu. Jag vet inte.
Snygga horn.
Den vite kompisen har annorlunda horn. Björn låter honom passera innan han vandrar vidare för att skicka andraslaget nära flaggan...
Jag tog över femtio bilder idag men många blev lite suddiga.
Återkommer med bilder från prisutdelningen inom kort.
.
Drygt 10 timmar golf idag...
Det "riktiga" KM spelas scratch och lockar inte många. I år var vi nog bara 11 stycken. En bogeyspelare som jag har naturligtvis ingen chans att placera sig i topp på KM, men det är kul att spela 36 hål första dagen och 18 andra dagen.
Och har man tur i lottningen första dagen kan man ju få spela tillsammans med riktigt duktiga spelare....
... men inte i år. I år var första rundan seedad!
Nästa år blir det nog ännu färre deltagare i KM på grund av det.
Men poängbogeytävlingen kan kanske få fler deltagare om den har ett prisbord. Det får gärna vara en startavgift för att finansiera priserna. Men klubben borde också kunna avsätta en liten summa till KM-tävlingen i sin budget.
Annars är det risk att KM i framtiden kommer att bestå av 6-7 spelare. Och hur kul är det?
Björn N, Björn J, Peter, Ulf och Jan "Skalman"
När vi skulle gå andra varvet så hamnade vi i kö bakom gästspelare och bestämde att vi kunde börja med att gå en femboll istället för en tvåboll först och tre trebollar bakom.
Men vi släppte Peter till de duktigare spelarna bakom oss och blev alltså två fyrbollar och en treboll i KM under andra varvet.
Min första runda gick illa. Åtta i på hål 3 som exempel... och usla 21 poäng totalt.
Andra rundan gick bättre och jag hade 20 poäng redan efter nio hål... 31 poäng totalt.
Synd att vi som spelar två varv första dagen och är med i poängbogeytävlingen inte får räkna bästa rundan.
En bra idé kanske? Det skulle kunna locka fler till att delta i alla ronderna...
Jag såg fram mot att få fotografera ett nytt vattenslag på hål 6...
... men Björn valde att droppa i flagglinjen.
Hur som helst så ska det bli kul att spela sista rundan imorgon.
Greenerna var i toppskick idag och min puttning fungerade kanonbra. Men i slutet av sista rundan märktes det att gräset växer på 10 timmar och några puttar stannade kort i linje. Men väldigt nära hål...
Om rondtider igen...
När vi fick möjlighet att slå ut på hål 6 så pekade mitt schema på en rondtid över 5 timmar och 15 minuter.
När vi kom in efter nio hål tog vi 10 minuters paus och kunde slå ut på hål 10 precis när det var ledigt på fairway.
Men på hål 11 fick vi vänta.
När vi slog ut på hål 13 låg vi på en tidtabell som pekade mot 5 timmar och 20 minuter.
Rondtiden för oss blev 5 timmar och 15 minuter.
Det är nästan 3 hål för lång tid. Och den förlängningen av rondtiderna uppstår inte på grund av bolletande eller långsamma promenader på fairway.
Den uppstår dels vid fikat när det är kompisgäng som väntar in varandra innan dom går vidare till nästa Tee, men den uppstår även på green när man envisas med att markera bollar och diskutera vem som ligger längst ifrån.
På Tee försvinner det ibland också onödiga halvminutrar när man inte är förberedda eller överens om spelordningen.
Golfen blir bättre och roligare om man kan spela utan jäkt på 4 timmar och 40 minuter när banan är fullbokad.
Att knalla runt nästan en timme längre stjäl tid från trevligt umgänge efter golfen, ökar tröttheten och försämrar golfen.
Och tempot handlar alltså inte om att slå snabbt och gå fort.
Det handlar om rutinerna på tee, på green och att alla går till sina bollar på fairway och förbereder sig INNAN medspelarna slagit sina slag.
Och framför allt. Att man inte väntar in bakomvarande boll i pausen efter nio hål. Dom kan ju haft ett tillfälligt problem på något hål och blivit sena...
Imorgon ska jag spela KM.
Då ska jag förhoppningsvis kunna fokusera på golfslagen och strunta i tiderna..;-)
Och förhoppningsvis får jag delta även i poängklassen trots att jag tävlar från Vitt. Jag kräver inga extra slag, jag vill vara med i poängklassen ändå...
Golf med två trevliga damer idag.
Det visade sig vara två trevliga damer från Vaxholms GK respektive Samueldals GK.
Vi hamnade ganska snabbt i kö bakom framförvarande och hade tid att prata och fotografera lite.
Det visade sig att Rita och jag hade träffats för några år sedan när "Singelgolfarna" hade en tävling i Idre.
Troligen jobbade jag som Banvärd den gången. Men jag minns att jag tog en del bilder även då...
Rita och Inger spelade en slaggolftävling om vem som skulle bjuda på middag. Båda hade väldigt fina svingar som vi gubbar borde försöka ta efter.
På hål 7 fick jag nästan möjlighet att fotografera ett nytt vattenslag till min samling. Men Ritas boll låg torrt i vattenhindret.
Bra räddat!
På hål 16 dök renarna upp och det blev lite fotopaus eftersom bollen bakom inte hade hunnit ifatt.
Där smet dom över till hål 15...
Vi hann se att dom trippade bort och la sig i bunkern på hål 15.
På hål 17 fick vi se ett kanonbra utslag!
Inger placerade bollen tre meter från hål. BIRDIEPUTT!
Så här efteråt måste jag be om ursäkt å mina och Erlings vägnar.
Vi störde Ingers fokusering genom att jag tog upp kameran och Erling puttade efter att Inger hade kollat in linjen..
Och som hon hade hittat linjen. Varje grässtrå var kartlagt.. ;-)
Och då går Erling emellan med sin bogeyputt.
Men han är noga med att inte trampa i Ingers puttlinje.
Och jag fortsätter att ta suddiga fotografier...
Men det blev ett enkelt Par för Inger.
Hoppas att hon inte förlorade en middag på grund av mitt och Erlings beteende vid greenen.
Jag glömde fråga vem som vann....
Semifinal!
Jörgen Persson gick vidare till semifinal!
Jan vann Köpenhamnaren...
Idag spelade vi en runda från samma Tee. Även Ann spelade från gult.
På hål 11 kom vi ifatt Gerda med sina tjejkompisar från Norge.
Medan vi väntade lite så fick vi kontakt med Anni och Helge som gick i bollen bakom oss.
Två jättepigga små golfare som dansar och gympar mycket och är en del av Banvärdsteamet på banan. Helge svarvar dessutom fina små träskålar... och Anni väver vackra saker. Sover dom aldrig???
När vi var på hål 16 fick vi syn på ett härligt ekipage på hål 8.
Det var Iris som spelade avslappnad golf med tre fjärdedelar av familjen... ;-)
Den golfbagen skulle passa mig. En tygpåse på ryggen med lagom antal klubbor.
Lillkillen och vovven hade koll på fotografen, men Iris var fokuserad på klubbvalet inför nästa slag och såg mig inte.
Ann spelade bra från gult och blev aldrig skärrad över att utslagen ibland såg annorlunda ut.
Ann kom överlägsen tvåa i Köpenhamnaren och Jan vann. I den här tävlingen borde tredjeplatsen ha lämnats tom. Men eftersom vi var tre som tävlade så kom jag på medaljplats.
Och vi hade ett härligt väder.
Ann och Jan fortsatte själva med nio hål från rött efter lite mat.
Ann vann Köpenhamnaren.
Efter fyra hål var Alf i klar ledning och Ann låg sist (men det var då). Jan låg tvåa men fick ett par besvärliga lägen efter utslag på hål 5.
Min kamera smygfotade andra slaget i branten nedanför röd Tee.
Och Jan klättrade upp helskinnad och glad efter att ha lyckats flytta bollen närmare flaggan.
Tredje slaget skickade han iväg bra. Längre i alla fall. Ni ser att han spelar på gula och avlånga bollar :-)
När vi skulle göra våra utslag på hål 9 låg det två redan utslagna renar i fairwaybunkern...
Den vita sov sött medan den bruna bara slumrade...
Båda piggnade till när vi närmade oss. En Silver och en Brons...
Vi fotograferade lite när vi passerade
Matchen blev så småningom också osedvanligt jämn och spännande.
Efter hål 15 hade vi 45, 45, 44 och 46 "Köpenhamnspoäng"
Efter 18 hål skilde det 1 poäng mellan ettan och tvåan och 1 poäng mellan trean och fyran.
Ann vann genom en suverän slutspurt under de sista nio hålen (som började redan på hål 7)!
Efter lite god mat så gick Ann, Jan, Angela och jag nio hål från röd Tee.
Vi spelade "Bästboll Match". Angela och jag spelade i hemmalaget. Jan och Ann i bortalaget.
Trots mörka moln och en regnskur under maten fick vi en start i härlig kvällssol.
Angela vann första hålet och gav hemmalaget ledningen.
Ann kontrade redan på hål 2.
Jan startade lugnt och fint och spelade säkert de kommande två hålen. Men trots bra kämpatakter så vann hemmalaget hål 3 genom min greenträff och par. Ett upp i matchen alltså.
När Angela därefter gjorde Par på hål 4 så hade hemmalaget ett psykologiskt övertag.
Både Ann och Angela hade inspel för Birdie från 60 respektive 90 meter som nästan träffade flaggan.
Jag tog en bild på bollarna men bilden blev väldigt suddig. Två bollar med några decimeters mellanrum en dryg meter bakom flaggan. IMPONERANDE!
Hemmalaget vann matchen med fyra upp och två kvar att spela. 4/2 alltså...
Men egentligen är nio hål för lite för matchspel. Den psykologiska komponenten i matchspel får inte tillräckligt utrymme när man spelar så få hål.
Imorgon blir det mer golf
Atelje G!
Tittade in hos "Herr G" efter golfen. Han var som vanligt i färd med att måla.
Jag tog inga bilder nu, men snart kan jag kanske visa något exempel. Han målar så härligt kul.
Sevärt, intressant!
Man blir glad...
I zonen idag...
Men bara under de första nio hålen... därefter blev det lika svårt som vanligt.
Det var Ann, Jan och jag som spelade en "Köpenhamnare" mellan oss tre. Och jag fick revansch!
När man spelar på tre så delar man på 6 poäng per hål. Vinnaren får 4 poäng, tvåan får 2. Om två delar vinsten så får dom 3 poäng var. Om alla kommer lika så blir det 2 poäng till var och en.
Och det är vanlig poängbogey som avgör resultatet på hålet. Om två har noll poäng på hålet så får dom dela på de två "Köpenhamnspoäng" som blir kvar efter att vinnaren fått sina 4 poäng.
Dennis anslöt efter nio hål. Annika följde med till hål 13 och tog den här bilden på gänget före utslag på hål 10.
Ann hade som vanligt härliga utslag. Här på hål 12. Dessutom puttade hon bra idag.
På hål 17 satte hon en lång parputt från ett svårläst läge. Parallellt med en lutning en lång bit för att sedan vika ner och träffa mitt i bakre hålkanten. Jag såg redan när hon siktade att hon var säker på att sätta putten. Proffsigt!
Dennis spelade stundtals imponerande bra. Han svingar golfklubborna väldigt bra och smidigt.
Och han svingar igenom slagen så snyggt och rätt. Här andraslaget på hål 15.
Jan spelade mycket bra första nio och gick på sitt hcp. Ann kom starkt sista nio och gjorde där 17 poäng.
Jag gjorde 19 poäng med mersmak första nio men 12 poäng sista nio.
Dennis hoppade in på hål 10 och var inte uppvärmd vilket medförde några mystiska tåträffar med järnklubborna på fairway efter en utmärkt drive.
Därefter gick han på sitt hcp förutom ett oturligt ospelbart läge på hål 14 och konstigt utslag på hål 18. Duff i backen trots lite längre peg och bollen rakt upp i skyn.
Men 12 poäng med tre streckade hål är ju OK med tanke på hur missarna uppstod. Kunde ha varit 13 poäng om han inte hade slarvat med en kort putt.
Regnig golf idag
Först matchspel mot Simon i Sommarcupen. Vi hade Nigel som sällskap i bollen.
Simon hade en buss att passa för att åka till skolan i Mora, men 18 hål skulle vi lätt hinna.
Matchen slutade oavgjort och Simon ville hellre skjuta på särspelet än springa ut och stressa på hål 1 efter att redan ha varit småstressad på hål 18. Jag vann alltså hål 18 vilket räddade oavgjort. Intressant med spännande matchspel!
Vi får arrangera en lämplig form av särspel senare...
Simon var ett par decimeter från Eagle på hål 16 och gjorde en enkel Birdie, och eftersom Nigel var med så var det värt en flaska vin. Men Simon är bara sjutton år så Nigel skänkte honom ett trepack fina golfbollar.
Träffbilden på greenen på hål 16 var värd att fotografera.
När vi passerade "Havet" på hål 16 kunde vi njuta av Tronds jobb med att fixa en "Havsvik". Snyggt jobbat. Nu kan man ju studsa upp en macka även den vägen.
Fick även bild på en glad grodman...
Och han lät precis som "Grodan Boll" när han vinkade och hejade...
På vår väg tidigare hände lite kul saker som jag måste fotografera.
Nigel i sidovattenhinder på hål 6...
Det löste Nigel med kraft och god teknik. Han blev inte ens fuktig...
Efter den rundan gick Nigel och jag de nio sista hålen med Ann och Jan i "tillfälligt lokalt regn" som förföljde oss runt banan utan paus...
Vi spelade en Köpenhamnare.
Är man fyra så spelar man om 12 poäng per hål. Och eftersom man oftast spelar med olika hcp så är det poängen på hålet som avgör hur man placerar sig för att få "Köpenhamnspoäng". Får man noll poäng på hålet så kan man hoppas att fler får noll poäng på hålet. Om alla får noll poäng så får man alltså 12/4 =3 poäng alldeles gratis.
Men ställningen mellan de tävlande blir ju oförändrad. Alla förlorade och ingen vann.
Prispallen efter avslutad Köpenhamnare över nio hål:
Nigel för Silver. Jan för GULD. Ann för brons
Och jag fick vara med på bild.
En snäll golfare passerade och ebrjöd sig att fotograferal det plaskvåta gänget som hade tydliga problem med kameran.
Men jag fick faktiskt med alla mina konstiga bilder där kameran smygöppnade sitt automatiska linsskydd, pep, och blixtrade en gång i onödan...som om den var trött på allt regnande eller hade slut på batterier.
Bra gjort av en fuktig och batteritrött kamera tycker jag.. och nu verkar den fungera bra.
I fortsättningen får kameran bara följa med i en regnrocksliknande och tät plastpåse...
Ny Köpenhamnare idag...
Ove och jag spelade samtidigt en egen match.
Ove var så här nära en "Hole in One" på hål 3... ni ser nedslagsmärket till vänster om hålet och bollen bakom hålet. Bra bite i det nedslaget. Kul att se.
På hål 6 blev det läge att fotografera ett nytt "vattenslag" till min samling... och den här gången var det min boll. Toppen av bollen var väl ungefär en cm under vatten.
Ann lånade min kamera och fotograferade. Om det hade varit tävling på allvar så hade jag valt att droppa, men det var kul att prova.
Jag tjänade kanske 20 meter och blev rejält smutsig.
På hål 10 blev det mer "Äventyrsgolf". Jan hamnade i bryderier när hans boll studsade över stupet vid rallarrosorna före tians green. Brant, snårigt och halt. Nästan lodrätt stup - och lååångt ner till botten.
Trots ett gediget lagarbete lyckades vi inte fiska upp bollen.
Men bilden visar tydligt hur man hjälps åt i golf även om det pågår en mycket prestigefylld tävling..:-)
Köpenhamnaren vanns av Jan med god marginal. Men i kampen om övriga medaljer var det tätt. Ove knep silvret en poäng före Ann som vann över mig med en poäng.
Matchen mellan Ove och mig slutade 1/0 till Ove. (men jag spelade en match mot honom i smyg igår, så det gjorde inget). Vi spelade ju Köpenhamnare även igår, men jag roade mig med att samtidigt föra protokoll över en match mellan Ove och mig utan att han visste om det. Jag räknade igenom resultatet när jag kom hem, och det visade sig att jag hade vunnit med 2/0....
Prova det någon gång med dina kamrater. Spela en sällskapsrond med vanlig poängbogey och spela en "hemlig match" samtidigt. Gissa om dom blir överraskade om du efteråt kan berätta att du vann matchen... :-)
30 hål golf idag med Ove och andra...
Först 12 hål matchspel med Ove. Vi behövde värma upp innan vi skulle spela med Jan och Ann senare på eftermiddagen.
Vi fick sällskap i bollen av två trevliga killar från Arlandastad Golf som inte kunde spela på hemmabanan på grund av SAS Masters...
Jag tog bilden på Erik, Bertil och Ove när vi hade spelat 12 hål och lämnade killarna för att äta och ladda inför nästa runda.
På tal om att ladda. Erik drog drivern rakt fram på hål nio och hade en kort wedge kvar till green.
Kul killar med bra klipp i golfsvingen... och tittar inte upp...
Oves och min match var jämn och det var "All square" efter elva hål.
På hål 3 var det tuffa tag. Vi missade båda green och jag lobbade i koppen för Birdie och Ove puttade så här nära från Foregreen för Birdie (eller var det kanske en chipp, jag minns inte)...
Men Ove vann matchen på hål 12.
När vi därefter spelade med Jan och Ann så fick jag tillfälle att fotografera ännu en chipp i koppen.
Jag tror att det var på hål 1. Enligt mina anteckningar så gjorde Jan Birdie på det hålet.
Vi gick ut halv fyra på eftermiddagen och fick spela i ett underbart golfväder. De sista nio hålen i en härlig kvällssol som gör gräset grönare och skuggorna längre.
Här står vi och väntar och njuter på Tee till hål 12.
Hål 12 kan se grymt besvärligt ut från Gul Tee om man är osäker på svingen...
Vi spelade Köpenhamnare, och Ove kom fyra från slutet och jag tog silverplatsen. Ann snodde bronset framför näsan på Jan. Skämt åsido... Ove spelade stundtals grymt bra och tog alltså hem segern.
Men imorgon blir det en ny Köpenhamnare...
Kul OS-tennis...
Grabbar kan också kramas.
Nästan fem timmar och 19 - 17 i avgörande set! Har väl aldrig hänt tidigare att en match pågått så länge...
Bilderna kopierade från Aftonbladets webb utan tillstånd...
Kan bli ett överraskande Guld för de grabbarna.
Kul golf idag
Matchen blev jämn och avgjordes på artonde green. På vägen dit ledde jag som mest med två hål upp, och Ove med ett hål upp. Men oftast var matchen "all square". Precis som det ska vara i matchspel.
Knut och Marianne från Oslo flankerar segraren. Knut följde matchen med stort intresse och gjorde att det kändes extra spännande trots att det bara var en sällskapsmatch.
Jag har ju slag på Ove på 17 av 18 hål och kände hela tiden ett mentalt övertag, men det höll inte hela vägen...
På hål 16 fick Ove ett knepigt bunkerläge. Tredje slaget pluggat intill kanten av högra greenbunkern.
Droppa eller försöka slå?
Ove valde att droppa och skickade därefter upp bollen nära flaggan trots att han träffade en sten som var stor som en bakpotatis under sanden i bunkern.
Ett stort hack i klubban.
Jag slog ett stort hack i min lobbwedge i samma bunker för två månader sedan.
Men så småningom kommer väl kansliet att berätta hur många tjälsprängda stenar det finns i den högra greenbunkern på hål 16...
Den lilla stenhögen bredvid Oves boll tyder väl på att det är många gästspelare som hittat sten i den bunkern...
Efter 18 hål med Ove, Knut och Marianne gick jag 9 hål med Anki och Gunnar från röd Tee.
Banan blir annorlunda från röd Tee, och det blir en trevligare sällskapsrunda eftersom alla slår ut från samma Tee.
Renen Gunnar Ren (eller Gunnar Green) käkade mellanmål bredvid hål 12. Hornen har vuxit rejält på någon månad.
Gunnel Green (eller Gunnel Ren) höll sig på avstånd, men hade det också mumsigt...
Anki, Gunnar och jag räknade poäng på de sista nio hålen. Jag var ju bara med under de sista nio.
Tro det eller ej. Vi hade samma poäng. Oavgjort alltså. Revansch är alltså obehövlig!
Men en upprepning känns lockande. 18 hål från röd Tee..
Det var Ove som lånade min kamera...
Fick nyss ett SMS om det...
Ove glad idag. Imorgon ska jag svinga lugnt och vinna...
Nydressade greener idag (torsdag)
Först klipper man på samma höjd som den senaste tiden. Därefter dressar man och sladdar ut sanden.Då reser sig en del tunna grässtrån och det ser ut som att man klippt längre.
Blir det då snabbare eller långsammar när det är nydressat? När jag mätte Stimpen på övningsgreenen så fick jag större avstånd mellan längsta och kortaste mätvärde. Det rullade snabbar utför, men långsammare i motlut (på en relativt plan yta med pyttesmå lutningar).
När vi spelade banan så var den största skillnaden att bollarna vinglade mer, eftersom sandkornen är så olika stora.
Men efter en vattning i natt och ny klippning imorgon så blir det troligen snabbt utan vingel imorgon.
Den enda möjligheten för att få en nydressad green snabb och rättvis direkt är att avsluta med att välta greenen. Men att vänta en dag har nog nästan samma effekt.
Ska bli kul att se hur det rullar imorgon...
Sjuttiosjätte golfrundan idag...
Anki var med under de första nio hålen, men klev av efter det. Och jag förstår henne. Det kan inte vara kul att spela golf tillsammans med tre herrar som tävlar inbördes. Det blir ju på något vis som att spela ensam...
Kul att få spela med Ove igen. Det blir ju inte så ofta nu när han flyttat till Gävle. Men de närmaste dagarna blir det några rundor. Kul!
Hur gick det i matcherna då?
Två glada vinnare!
Gunnar gjorde 39 poäng och vann över mig med 6/5. Ove hade det lite tuffare eftersom vi spelade match med hcp.
Men han vann med 3/2 efter en Birdie på hål 16.
Hade Nigel varit med så hade det inneburit en flaska vin till Ove...
På vägen till banan så hittade jag en "Herre på täppan". Det var Putte som gjorde de sista förberedelserna för att kunna flytta skylten som berättar att det finns en golfbana 2 km bort. Den står sedan tidigare framför kommunkontoret, men skyms av björkarna som vuxit sig stora och täta.
Snart kommer skylten att synas tydligt vid trevägskorsningen före bron mot Grövelsjön.
När jag tömde kameran hittade jag en överraskande bild. Jag hade kameran liggande utanför golfshopen och misstänker att det var Angela som passade på...
Jason med lilla mysiga Alice i förgrunden och Uffe i bakgrunden...
Imorgon blir det herrmatch igen! Och Anki vill kanske ha åtminstone en kvinna som sällskap från röd Tee... vi får se.
Men vi kommer att sakna henne.
Och jag vill ha REVANSCH!!!!
OS-medaljer
Man kanske ska börja cykla till golfbanan?
Jag såg när Gustav Larsson tog sitt silver i förmiddags. Men egentligen var jag mest fascinerad att lagtävlingen i gymnastik där USA och Kina hade en otrolig uppvisning som Kina vann.
Men här en bild på en tjej från USA på bommen... ovanför bommen...
Undrar om USA förlorade på att hon spretade lite mycket med tårna på ena foten? Skämtar nu...
Bilden är kopierad från SvD:s webbsida (fotograf Tomas Oneborg)
Det jag fascinerades mest av var en liten kinesiska som var 145 cm hög och vägde 30 kilo.
Som hon snurrade i Barren!
Helt otroligt att se. Nästa steg i den sporten blir väl att dom ersätter det helt otroligt snurrande och voltande avhoppet med att dom istället sträcker ut armarna och sakta svävar iväg upp mot taket och ut ur arenan.... dom uppträder ju ändå som glada fåglar på en telefontråd som börjat skoja lite nonchalant med eventuella åskådare.
Först regn och hemmapyssel...
Ankis andra slag på hål 2. Bollen lyser vackert mot den mörka himlen i bakgrunden.
Det var Anki, Gunnar och jag som fick sällskap med Birger på en härlig runda utan kö och utan stress bakifrån. Vi spelade stundtals bra.
Anki gjorde Birdie på hål14 genom att distinkt sätta en tvåmetersputt.
Jag vann matchen mot Gunnar på hål 17 efter en jämn och spännande omgång.
Birger laddar för ett andraslag på hål 18. Föredömligt rak vänsterarm i baksvingen.
Anki har en jättefin uppvridning och fullföljer alltid svingen suveränt bra. Här på hål 18.
Gunnar ser också ut som en bild ur en instruktionsbok efter fullföljd sving.
Jag försöker alltid titta och lära och försöka ta efter när jag spelar med Anki och Gunnar.
Delvis lyckas det tydligen eftersom jag idag vann matchen mot Gunnar. :-)
Imorgon blir vi en fyrboll tillsammans med ytterligare en inspirationskälla i form av Ove Els...
Rykten...
Hörde på byn att man tror att Idrefjällens Buss och Taxi ska upphöra och att Leffe och Anki ska flytta...
Vilket är helt fel.
Sporthotellet är sålt och de nya ägarna tillträder i Oktober, men Buss- och Taxiverksamheten fortsätter som vanligt.
Jättekul med nyinflyttning till Idre!
Buss- och Taxiverksamhetens webbsida kommer väl att justeras lite framöver, men den kommer att finnas kvar.
På den sidan finns förresten lite bilder från några golfresor. Om ni har missat det...
Ambitiöst arbete med våra bunkrar
Och jag spelade en revanschrunda med Gunnar och Anki. Vi fick sällskap av Sten-Ove som köpte mina gamla järnklubbor som blev över när jag köpte ett nytt set (som gjorde att jag nu spelar på ett nytt sätt) för något år sedan.
Matchen mellan Gunnar och mig blev oavgjord, men jag vann den här gången poäng och slag.
Och vi hade ett perfekt golfväder. Imorgon blir det nog runda nummer 75 för i år.
Ambitiöst slit med våra fina greener
Tog ett par bilder från hål 18 innan vi gick ut och spelade.
Den maskinen skulle man inte vilja bli överkörd av...
Roterande knivar som skär djupa skåror före klippningen. En del handarbete krypande på knä behövdes ibland efter den behandlingen kunde jag se.
Dom gör ett kanonbra jobb!
Greener och Stimpfot.
"Stimpen" är ett mått på hur snabbt det rullar på greenerna. Det mäts på ett enkelt och finurligt sätt.
Man låter en boll rulla ut på en någotsånär plan green i olika riktningar med en exakt hastighet av 1,83 meter/sekund. Hastigheten bestäms av en enkel konstruktion i form av en plåtränna med ett litet urtag för bollen på en viss längd. När man placerar rännan på green och sakta lyfter den ände där bollen ligger så tippar bollen ut ur urtaget och rullar iväg. Men det gäller att man slutar lyfta och behåller lutningen när bollen börjat rulla. Därefter mäter man hur långt den rullat och tar ett medelvärde på olika mätningar fram och tillbaka och i olika riktningar.
USGA har mätt olika greener runt om i USA och kommit fram till följande rekommendationer:
Långsamma greener: 4,5 fot
Medium greener: 6,5 fot
Snabba greener: 8,5 fot
För större proffstävlingar som t ex US Open:
Långsamma greener: 6,5 fot
Medium greener: 8,5 fot
Snabba greener: 10,5 fot
Vilket inte hindrar att vissa banor ibland ligger på 12 - 13 fot. I extrema fall över 14....
Men med så snabba greener så blir golf inte njutbar för oss normalgolfare. På vår nivå blir det mer tur än skicklighet som avgör om det blir en eller fem puttar....
Vad har vi då för värden på Idrefjällens Golfbana i år?
Vi har börjat klippa ner och snabba upp dom betydligt jämfört med tidigare år.
Med mätningar på förmiddagarna så har vi senaste veckan i år haft 6,5 därefter 6,9 och igår 7,0.
Idag hade vi 7,1.
Men jag var ute och spelade idag och tror att det rullade ännu snabbare på hål 10.
Så om någon klagar på långsamma greener nu så måste det vara en synvilla som beror på att dom är så gröna.
Men med kommande dressning blir det ännu snabbare!
Kul och stundtals bra golf idag...
På grund av en öm rygg på grund av ett "nästan ryggskott" i morse var jag tveksam till spel. Men jag var i alla fall tvungen att svinga lugnt hela tiden, och det brukar löna sig. Det jobbigaste var att komma ihåg att böja benen och hålla ryggen rak när jag skulle pegga eller plocka upp bollen...
Gunnar och jag spelade bra och vi hade båda 36 poäng efter 17 hål. Men i matchspel var Gunnar ett hål upp även om jag låg två slag bättre just då.
Gunnar missade utslaget och dömde ut bollen, ändå låg han på green efter fem slag och satte putten för sex i. Birdie på andra bollen alltså. Jag låg femtio meter kort om flaggan i svackan till höger på tre. Valde en lobbwedge och hamnade i bunkern. Fortsatte med lobbwedgen som skar för djupt i sanden och fick slå ett slag till från bunkern. Skrek Fore! så mycket jag orkade och träffade byxbenet på Anki som var på promenad bakom green. Nu låg jag i ruffen på sex och tog mig in på foregreen på sju. Tvåputtade för nio i. Jag stannade alltså på 36 poäng.
Gunnar gjorde 39 poäng, vann slagen med ett slag bättre och matchen med två upp och inga hål kvar att spela.
Vi hade ett härligt golfväder, men jag var så fokuserad på min rygg och min golf att jag lät kameran stanna i bagen.
Annars hade jag gärna sprungit efter kameran när Dennis lekte lite på sjuans green genom att lägga sig på mage för att rikta in bollen mot hål...
Dennis har nu en stabil och lugn sving med en härlig uppvridning med axlarna och rak vänsterarm för vidd och snärtvinkel. Därför slår han långt och rakt och har bra känsla i det svåra närspelet från under hundra meter. Det enda han missade idag var några korta inspel kring green och puttar som rullade lååångt ibland. Och några halvmetersputtar som han petade halvvägs istället för att putta i hål... Men han har som sagt en imponerande riktig golfsving.
Anki spelade jättebra i 12 hål, men tappade sugen lite efter bunkern på hål 13.
Golf och Snörgolf..
Dessutom behövde jag träna för att försöka hitta en riktig golfsving. Jag gick därför nio hål ensam och kunde då och då slå om slagen för att hitta rätt... Jag hade dessutom en fyrboll framför mig som jag inte ville jaga i hälarna, eller stressa genom att visa mig på varje Tee.
Senare gick jag nio hål till med Maj och Agneta från röd Tee. Agneta hade Kurt med som Caddie.
Jag smög upp kameran ibland...
Maj skickar iväg bollen så att den blir avlång på hål 8 :-)
Agneta spelade väldigt bra och gjorde 20 poäng. Nytt hcp nu alltså.
Därefter blev det fotografering av snörgolfare, men först en paus där jag roade mig med att studera Tiger...
Jasons trevlige vovve som undrar vad gubben sysslar med.
Han heter alltså Tiger och är snyggt randig och har full koll på vad husse, matte och hussesmamma pysslar med i och omkring restaurangen.
Nu är det något på gång...
Bettan på gång. Kul, då blir man verkligen omklappad.
Snörgolfarna hade kul, och några spelade väldigt bra medan andra inte hade fått en tydlig beskrivning av reglerna.
Hinder är ju inte längre hinder som i vanlig golf, utan mer som ett besvärligt läge i skogen, eftersom snöret får användas för att förbättra läget över allt utom på Fairway. Och när snöret används handlar det om placering, inte om dropp av bollen.
Du kan exempelvis snöra upp dig ur en greenbunker mot flaggan eller snöra dig till en liten lämplig sandkudde i bunkern. Du kan även snöra dig till ett bättre läge i ett vattenhinder. Därför är vanliga regler om att man inte får grunda klubban i hinder inte tillämpliga när man använder snöre.
Men, om man använt snöre för att placera bollen i ett bättre läge, så gäller naturligtvis de vanliga reglerna om att inte grunda klubban i ett hinder! Samma sak gäller om man inte använder snöre. Vill man spela bollen som den ligger så får man inte förbättra läget med klubban eller på annat sätt.
Det påstår i alla fall jag. Men det måste finnas klara regler för varje "jippotävling" av det här slaget eftersom det är ett golfspel utanför normala golfregler.
Skalman och Stefan knipsar en bit snöre för att tjäna ett slag på hål 4.
Blivande segrare? Tre Birdies efter fyra hål. Men startnerverna, eller vad det var, bidrog med en Bogey på hål 1.
Snörgolfarna droppade in på sista hålet. Några med pyttelite snöre kvar, andra med gott om snöre.
Den här putten hade exempelvis inte behövts eftersom det fanns snöre kvar till den och lite till...
Här fattades det en decimeter snöre trots ursinnigt dragande...
Banrekordet slogs med hälp av snöre. :-)
Bra spelat!
Peter och Anders hjälptes åt med vinnartalet på ett finurligt sätt.
Tvåorna spelade också väldigt bra. 68 slag.
Treorna spelade också bra, men slutade på mer normala 74 slag.
Hasse är jättelycklig men Birger och Dennis är inte lika glada som efter avslutad rond:
Dom hade spelat bra stundtals och hade god hjälp av Annika som gick med som Caddie.
Rondtider igen...
En golfrunda ska vara kul och kunna ske i ett lugnt och stressfritt tempo.
Idag upplevde jag två lustiga saker.
Bollen före oss höll ett alldeles utmärkt tempo för en fyrboll. Trots det tog dom en snabbfika eftersom vi låg lagom tätt bakom. Utan att behöva vänta.
Antagligen rusade dom igenom den välbehövliga pausen eftersom jag pratat mycket med dom hur viktigt det är att inte slöa till efter nio hål om bakomvarande boll är sen.
Men vi gick runt på 4 och 35 vilket är helt OK när det är fyrbollar och fullbokat framför. Vi behövde aldrig vänta mer än nödvändigt för att pusta ut efter en del långa och ibland branta promenader.
Den andra saken var att en tvåboll upplevde ronden som superseg när dom bildade kö med andra tvåbollar på hål 5.
Självklart blir det så! Varför går man inte tillsammans i en fyrboll då kan man undra?
Efter nio hål var det en tvåboll som tröttnat på väntandet och klev av för att senare få spela i tvåbollstempo. Märkligt fenomen som lätt kan lösas även om man envisas med att gå i tvåbollar efter ett helt koppel fyrbollar.
Vi har ju bara en golfbana och det saknas en omkörningsfil. Såvida det inte har blivit tvärstopp i trafiken.
Det är nio minuter mellan bollarna på första Tee. Håller man det avståndet på varje Tee så får man en lugn promenad utan frustrerande väntan på nästa Tee.
Att tvåbollar ska släppas igenom när det flyter på i fyrbollstempo framför är inte acceptabelt. Det försenar bara ronden för de som valt att spela fyrbollar.
Imponerande golf idag!
Marcos fru Mikaela kånkade runt med lille Sackarias (vet inte om jag stavat rätt) i en bärsele.
Joakim började rundan med 6 Par i rad. En talang med cirka 8 i hcp och en härlig distans till sitt golfande.
Efter åtskilliga Birdiechanser som resulterade på hål 12 så avslutade han med ett inspel som var en halvmeter för kort på hål 18 och backade ner i bunkern istället för att rulla in mot flaggan. Birdiechansen var solklar så länge bollen flög, men det blev en Dubbelbogey efter en ovanlig mesig :-) första putt.
Men det var nog bra. Hade han gjort Birdie där också hade det blivit 41 poäng! Nu blev det 38 poäng och en sänkning.
Marco sänkte sig igår och är också snart ner på singelhcp.
Kul för Birger och mig att få spela med två så trevliga talanger. Ibland kändes det nästan som att ha fått chansen att spela en ProAm-tävling...
Men både Birger och jag spelade under vår förmåga. Jag mest under min under de första nio, och Birger mest under sin under de sista nio.
Men tack för uppvisningen och trevligt sällskap! Man blir inspirerad.
OS-invigningen
Många tittar efter propagandistiska inslag och rynkar på näsan.
Men OS-invigningar handlar ju bara om det. Kineserna gjorde det bra!
Mäktigt att se hur många människor kan åstadkomma effekter som man bara trodde var möjliga med digital teknik och mängder av elektronisk och mekanisk utrustning.
Heja Kina! Be dom bli medlemmar i EU så att vi kan få lite fart på utvecklingen! Tvångsförflytta en miljon Kineser till vår svenska glesbygd. Vi har ju gått om plats.
Fin kväll och bra väder imorgon
Balkongbild alltså...
Os-invigningen verkar ha varit pampig som väntat. Väldigt sevärd faktiskt.
Och Annikas golftävling på Frösåker fick kortas ned på grund av ösregn idag. Men Annika leder på 6 under par i ett startfält som saknar massor av asiatiska tjejer på frammarsch.
Nära "Hole in One" idag
Det var Gunnar som stod för bravaden på hål 3 med sina nya "skräddarsydda" klubbor.
Från Tee såg det ut som att bollen låg på hålkanten och skulle tippa i medan vi promenerade.
Vi spelade 27 hål varav sista rundan från röd Tee.
Gunnar vann första rundan med nya klubborna på 33 poäng och Anki kom tvåa.
Niohålsrundan vann Gunnar på 19 poäng och jag tror att jag kom tvåa trots att Anki åt en smörgås i pausen mellan rundorna ;-)
Vid Tee på hål 3 var det ett riktigt getingbo....
En geting kröp just in när jag knäppte, men en liten grankvist skymde öppningen.
Rondtider är ett fascinerande ämne som jag inte kan låta bli att fundera över.
Vi gick som en treboll och hade två fyrbollar framför oss. Efter hål 5 så var fyrbollarna framför oss alltid ur vägen när vi skulle slå ut. Dom gick helt enkelt ifrån oss trots att vi spelade rundan på 4 och 14 med lite strul på hål 16 och 17.
Men fyrbollen bakom oss kom i mål 40 minuter efter oss. Vi jäktade inte, men vi markerade aldrig bollar på green, utan den som låg ivägen för någon annan puttade först utan stress. Vi gick direkt till våra bollar på fairway och om någon hade längre att gå eller behövde droppa för vattenhinder så slog den som först var framme vid sin boll. Om någon behövde hjälp att leta i skogen så gick vi andra först fram till våra bollar innan vi hjälpte till att leta. Oftast behövdes inte vår hjälp (och det var ju inte ofta vi var i skogen, men det hände)
Jag tror inte att fyrbollen bakom oss promenerade saktare än oss, men dom kanske hade mer omständiga procedurer på green, på tee och före slagen på fairway. Sekunder som blir till minuter och som efter 18 tee och 18 greener lätt blir en halvtimme extra utan att det är till glädje för någon.
Om man dessutom letar efter en boll i skogen i de "tillåtna" fem minuterna på några hål och hittar den i stort sett ospelbar så kan man lägga på ytterligare tjugo minuter på rundan. Utan att det är till glädje för någon...
Vi ska definitivt inte jaga våra gäster runt banan, men vi bör försöka få dom att trivas mer med sin golf i en lugn takt utan köbildning. Och det måste ju vara roligare att kunna spela 27 hål än att vara helt slut efter en 18-hålsrunda på över 5 timmar.
Glömde en bild från dagens slit.
Jag mätte hastigheten på greenerna i förmiddags med Fredriks nya Stimpmätare.
Medelvärdet efter att ha mätt på övningsgreen och greenen på hål 18 blev 6,5. Och det är snabbare än vi haft under många år. Men väldigt långsamt jämfört med många andra banor söderöver.
Jag träffade idag en norrman som har Miklagård utanför Oslo som hemmabana. Europas snabbaste greener förra hösten. 13,9!
Normalt håller Miklagård 11,0.
Mattan inne i golfshopen ligger på cirka 14!
Jag är van vid våra vackra, långsamma och rättvisa greener, men visst vore det kul att snabba upp dom till, typ 8....
Sista Banvärdspasset för i år...
Rondtider är ett ständigt diskussionsämne. Men på Idrefjällens golfbana handlar det inte om att jaga runt golfare på någon sorts idealtid.
Det handlar mer om att förhindra köbildning på Tee och oväntat långa rondtider.
Vi vill inte att de som bokat starttid klockan 14 ska behöva spela en rond på fem och en halv timme när de som bokat klockan 10 kan spela utan stress på fyra och en halv timme.
Den som är fem minuter sen till första Tee missar sin golfdag eller får hitta en ny tid några timmar senare..
Vi har nio minuter mellan bollarna från start.
Trots det tycker många att det är OK att vänta in bakomvarande vid fikapausen trots att det kanske är mer än nio minuter sedan framförvarande slog ut på hål 10!
Maj, Agneta och Ted-Anders gick ut och spelade samtidigt som jag avgått som Banvärd.
Maj kallade mig papparazzi och slog ett bra andraslag mot green. Knäppte tidigt för att få med bollflykten.
Agnetas snygga andraslag lyckades jag fotografera i ett senare och med fotografiskt läge.
Även om jobbet som Banvärd var avslutat så var jag lite nyfiken på vilka som var på väg in på hål 18.
Tomt ser det ut som. Troligen en boll som inte har någon boll som trycker på bakifrån. Och som i sin tur har en boll som håller sig diskret i bakgrunden för att inte stressa trots kö bakom.
Och rondtiden ökade sakta och obevekligt från 4 och 35 till 5 och 10 för bakomvarande. Kanske 5 och 30 och missat inköp på ICA för många andra längre bak.
Snabba eller snygga greener?
Idrefjällens golfbana är ju lite kuperad och man ser många greener uppifrån.
Jättegröna och jämna. Vackert helt enkelt. Nu är de dessutom lägre klippta än tidigare år tror jag.
Vill vi öka snabbheten ytterligare måste vi dressa mer och klippa lägre och välta och jobba.
Och då blir greenerna gråa i allt det gröna när man ser dom uppifrån.
Och dom blir kanske snabbare än vad semestergolfare med 15 - 30 i hcp tycker är roligt.
Ska bli kul att följa utvecklingen av våra greener. Hittils är det bara positivt, men behåll gärna gräs så att de är gröna och lagom hanterbara.
Våra bunkrar har ju haft väldigt olika konsistens, minst sagt. Jag lärde mig så småningom att hantera de stenhårda landsvägsliknande bunkrarna genom att trycka till med kraft under bollen och få lagom backspinn.
Men den tekniken öser bara sand och gräver djupa hål i de bunkrar som fått påfyllning. Men jag får väl lära mig att slå vettigare bunkerslag....
Det blir trevligare för våra gäster om bunkrarna har ungefär lika konsistens runt green. Vi har ju inte så många bunkrar på fairway, men dom kan gärna få vara knepiga. De är ju trots allt tänkta som hinder. Men det är dom inte idag.
FORE!
Även om man har vinkat åt sina spelkamrater och berättat "jag spelar rakt mot er", så kan det vara idé att ropa Fore när man lyckats slå dit man tänkte och står gömd bakom en kulle.
På hål 16 hamnade min boll av någon konstig anledning kort på gräs på åttan. Jag var tvungen att spela snett ut på sextons fairway på grund av träd i spelriktningen. Jag kunde inte spela mot plattan framför Havet. Och dit jag kunde spela fanns mina spelkamrater i väl samlad grupp. Jag klättrade upp och visade att " jag spelar mot er". Anders backade fem meter och jag slog.
Medan bollen flög högt hann jag klättra upp en bit och se hur bollen missade Nigels huvud med någon halvmeter.
Dom hörde ju inte när jag slog eftersom jag stod bakom en kulle, och såg inte bollen eftersom jag stod i uppförslut och bollen flög högt. I sådana lägen bör man alltså skrika FORE! även om medspelarna vet att man ska slå. Eller skrika "nu kommer den", eller något annat.... Men det gick ju bra.
Nigel hann aldrig bli rädd och blev mest förvånad över att bollen kom dit jag hade siktat...;-)
Tidigare på samma runda skulle jag ha haft kameran redo.
Nigel såg en hög boll komma rakt mot sig från hög höjd och pekade på bollen ända tills den landade två meter vid sidan om honom.
Han såg ut som kungastaty som pekade mot nya erövringar, och bollen hängde över pekfingret.
Det var en härlig syn, och Nigel rörde sig inte en millimeter eftersom han hade full kontroll på bollen.
Banvärd och golfspel idag...
Golfbilen hade inte fått sina nya batterier än, men jag fick en kort stund på morgonen låna en av de som senare hyrs ut till gäster.
Trots nästan fullbokat från tidig morgon till framåt halv tre så flöt det på väldigt bra. Rondtiderna låg mellan 4 och 20 och 4 och 40 länge. Så småningom blev det lite längre , men aldrig över 4 och 50.
En bidragande orsak var nog att det inte var så mördande varmt (snarare småkyligt), och att många nog trodde att det skulle komma regn senare och därför ville i mål före regnet...
Våra två renar bidrog till en försening på 30 sekunder vid hål 10... ;-)
Men dom hjälpte senare till att klippa gräset på rangen runt den vänstra flaggan till förnöjelse för några holländska ungdomar som försökte lära sig chippa nära flaggan...
Renarna betalar ingen "Renfee" så länge som dom håller sig ifrån bunkrarna och kliver åt sidan när betalande gäster ska slå.
Vid tretiden fanns inte mycket mer att göra för en Banvärd utan bil, så jag spelade nio hål golf.
Det var Nigel på Knappgården som hade två golfspelande gäster med sig. Jag anslöt från hål 10.
Ett mycket trevligt par från Köping som är trogna gäster på Knappgården och som alltså har spelat golf här tidigare.
Anders och Ylva tillsammans med Nigel efter en svår omgång på hål 16.
Knappgården sponsrar hålet och vi spelade alla för att prestera bästa möjliga, d v s lite över vår förmåga för dagen... ;-)
Anders och Nigel spelade en väldigt seriös tävling och Anders vann på sista hålet med en poäng sammanlagt.
Tyvärr reser Anders och Ylva hem redan imorgon och ska se Annikas tävling på Frösåker under lördagsrundan.
27 hål idag igen, men nu i trevligare väder
Anki var på väg mot en ny 40-poängare, och valde "Tigerline" på hål 18 men det perfekta utslaget bromsades av några grenar i björken på toppen till vänster... därefter blev det svårt, men hon hade ju redan 36 poäng. Två Birdies på sista nio...
Vi tog paus medan vi funderade på om vi skulle gå nio hål till från röd Tee, så åt jag en macka och en korv.
Trond kom förbi för en liten pratstund och han frågade vad jag hade sysslat med på hål 9 efter utslaget på hål 10... den befogade frågan i kombination med mackan och korven gjorde att jag plötsligt kunde slå bollen lite bättre med en lugnare sving nästa nio hål. Tack Trond! Ibland kan man få en lektion både enkelt och billigt av den mannen.
Att det känns lättare från röd Tee, och att Gunnar valde att spela enbart järnklubbor bidrog kanske också...
Första rundan gjorde jag 22 poäng på 18 hål. Andra rundan gjorde jag 23 poäng på 9 hål...
Imorgon är jag Banvärd och vet fortfarande inte om jag kan disponera golfbil. Utan den blir det svårt att få någon överblick och kunna hjälpa till vid köbildning eller smidiga genomsläpp vid behov.
Idag tittade jag på bokningen före oss och såg utslagen på hål 1. Då sa jag till Inge som var starter att vi skulle slå ut på hål 6 efter en och tio och att hela rundan skulle ta fyra och femtiofem.
Vi slog ut på hål 6 efter en och tolv (men då hade bollen framför oss varit lite tillfälligt i skogen på hål 5) och rundan tog fyra och femtiofem...
Bilder från gårdagens golf
Dennis i ny jacka, nya byxor och matchande kepa..
Dennis hade en lugn och fin sving igår, men tryckte ofta ut bollen till höger och slarvade lite med en del korta puttar.
Anki svingar verkligen igenom med drivern och slår därför både långt och rakt.
Och Gunnar slår mest järn med en bra snärtvinkel i handlederna.
Här går han lätt över Havet efter ett bra utslag med en Spoon.
Jag fick slå en Sw ned till vattnet och skickade därefter tredje slaget i vattnet.... femte slaget över...
Idag ska jag försöka kopiera Gunnars snärtvinkel och svinga igenom som Anki...
Men jag kan väl berätta att det blev 27 hål idag.
Knepigt problem med bloggtjänsten...
I Sydostasien spelas bra golf...
Resultatet i British Open:
Jag har ingen bild på vinnaren, men tvåan och trean har jag visat tidigare...
Åtta av tio i täten hade namn från sydostasien.
Åskväder med hagel och hårda vindar
Min syster tyckte att bilderna blev totalt misslyckade eftersom fönsterrutan var översköljd med regn och hagel.
Jag tycker att bilderna blev jättehäftiga.
Granarna i bakgrunden är stora och sega. Och bakom dom är det en hel skog av granar som har försvunnit bakom allt hagel och regn.
Mullrandet bland bergen kan jag minnas minnas från förr. Och hur det blixtrade ur elurtagen. Då hade vi inte telefon där borta i skogen vid sjön Skropen, men nu plingade telefonen stup i ett berättar min syster.
Japan leder British Open
Tre raka Birdies på sisra rundan. Men det är många hål kvar.
Och Finland fick två män på pallen i Formel 1.
Spännande att följa British Open
Heja Norge!
Men Anna Nordqvist som är amatör behåller lugnet och ligger ett under Par för dagen efter 5 spelade hål.
British Open!
Kristy McPherson gör 5 Birdies och en Eagle i slutrundan efter 17 spelade hål och klättrar rejält i prislistan.
Ingen vinstchans, men visst blir man imponerad.
Äntligen gemensamt liftkort
Läs pressreleasen här
Anna Nordqvist bästa svenska nu...
Visserligen delad 26:a men bara ett slag efter Suzann Pettersen och Paula Creamer, för att nämna några...
Tjejer från Ostasien dyker upp i en rasande fart och i stora mängder.
Al Miyazato från Japan ligger just nu trea.
Mi Hyun Kim från Sydkorea ligger delad sjua efter sju Birdie och två Bogey idag.
Leaderboard just nu:
Men det återstår en morgondag.
Kul att Juli Ingster är med i toppstriden tycker jag... kanske inspirerad av Helen Alfredssons förra seger...
Na Yeon Choi...
En ung tjej frå Sydkorea som nu gjort 5 Birdies efter elva hål på tredje rundan i Ladies Brittish Open. Delad fyra just nu.
Men den här kvinnan tog ledningen genom en Eagle på första hålet. idag..
Juli Inkster i ensam ledning efter ett spelat ett hål på tredje rundan.
Annika Sörenstam gjorde en Eagle på hål 11 men ligger på plats 40 cirka...
Sophie Gustafsson är bästa svenska på delad tolfte plats just nu.
En Birdie och fyra par efter fem spelade hål idag.
Följer tävlingen via Internet, men utan bilder..
Gråväder
Nytagen balkongbild.
Jag tog en tur till golfbanan och slog en hink bollar på rangen med wedgar och hittade en hygglig golfsving.
Men jag kände inte för golf idag och ägnade istället tid åt att fundera över hur rondtiderna kan bli över 5 timmar...
Jag ska jobba ensam som Banvärd på måndag och onsdag/torsdag i nästa vecka. Hoppas att golfbilen är igång då.
Ibland är det viktigt att stå som starter på första Tee, men bara om det blir bokade bollar som inte kommer eller är sena till start.
Bästa nyttan gör man bakom Green på hål 5. Där kan man se om dagens rondtid blir OK. Och om någon är sen där så kan man hjälpa till att korrigera vid rasten efter hål 9. Men då behövs en bil för transporten mellan hålen.
När jag står som Banvärd vid hål 5 så får jag ibland frågan: "Hur ligger vi till? Är vi sena?"
Och då kan jag titta i tidtabellen och berätta vilken rondtid som gäller för dagen och be dom ta det lugnt. Eller ge små tips om det visar sig att dom har tappat tempo och fått en kö bakom sig... och att ta en kortare rast efter nio hål.
Många spelar i bakomvarandes tempo och kan tappa mark och tid om det är en tvåboll framför. Man tycker att man har rätt att spela långsammare än en tvåboll.
Trots att den tvåbollen kanske spelar bakom ett helt koppel av fyrbollar...
Dammvik, åska, vind och hagel igen..
Utsikt från verandan mot vägen. Säger en del om hur läskigt och häftigt det blåste och hällde ner regn och hagel. Men bara uphetsande för den som varit där. Granen rakt fram svajade och viftade rejält med grenarna för att värja sig..
Åska och hagel
Det åskar även i de trakterna. Hageldrivor på Rombohöjden i måndags...
Fin och svalkande bild.
Det är väl knappast golfbollsstora hagel som begravt en purjolök? Troligen är det ärtstora hagel (en del ärtor av större format) som täcker gräset.
Hagel stora som hasselnötter fick jag nyss veta. Och mängder av prickiga äpplen och trasiga rabarberblad i grönsakslandet.
Jag minns min barndoms åskväder på Dammvik då man fick undvika att sitta i närheten av elurtag. Långa elledningar genom skogarna skickade ibland fräsande blixtar ut ur väggurtagen. Och det ekade kusligt och länge mellan bergen. Min syster minns också, men det här var tydligen ett åskväder utöver det vanliga...
Golf och solförmörkelse idag.
Idag var det ont om lediga tider så jag fick hasta ut direkt efter ankomst för att slippa vänta i två timmar.
Men vilken trevlig boll jag hamnade i! Det var sex ungdomar från Örebro som spelade en tävling om vilka som skulle stå för matlagningen inför kvällen. Jag spelade tillsammans med den första trebollen.
Jag vet inte om dom slapp stå för matlagningen, men jag är övertygad om att det hur som helst blir läcker mat ikväll.
Sara slog för det mesta rakt och långt. Maria slog långt och oftast rakt. Kul att se hur ungdomar kan spela med en riktig golfsving.
Magnus slog en spoon 240 meter med lagon draw ett antal gånger. Men ibland hookade han den våldsamt. Om den killen spelar banan med järn-7 och kortare så sänker han sitt hcp rejält på två dagar.
När vi var på 12:ans Tee fick jag se att vi hade haft en halv solförmörkelse. En lagom tunn molnsky och mina solglasögon gjorde att jag såg en sol som till ungefär en femtedel var täckt av månen.