Nya balkongräcken

Hela huset är ommålat och tidigt ville hantverkare ha tillgång till lägenheten både för att måla fasad, fönsterkarmar och byta balkongräcken.
Men dagarna och veckorna gick...
 
Nu är det i alla fall gjort. Och såvitt jag kunde se användes en skylift utifrån.
 
Smart lösning tycker jag. Att slippa kånka med grejorna upp till andra våningen och göra intrång i privatlivet.
 
Det är också praktiskt med plana och breda balkongräcken eftersom man kan ställa blomlådorna där...
... om det inte stormar.
 
Men som gammal hobbysnickare och husrenoverare så blir jag fundersam. Tryckimpregnerat virke är väl både bra och snyggt, men plana ytor med skruvar ner i det oimpregnerade känns lite sisådär tycker jag. Lite lutning för avrinning hade känts bättre... Så fick jag både gnälla och berömma.
 
*    *    *
 
Ungefär som den avlivade tallen på hål 15. Skandalöst dåligt tyckte jag.
Men nu har jag spelat hålet två gånger och ser stora fördelar med att man ser fairway från gul tee.
Hålet blev vackrare.
 
Men det blev också ett mycket lättare hål. Ny indexering nästa år?
 
Det är tråkigt att stora ingrepp i och runt banan görs utan att det informeras i förväg om vad som ska ske och varför.

Prisutdelning och mat...

Inget regn - det regnade pyttelite på vägen till Sporthotellet.
Därför glömde jag mitt fina svarta paraply med Idrefjällens GK´s logga i entrén vid ingången till bar och matsal.
 
Trond ordnar läcker mat när och hur som helst.
Vi hade också ett kort samtal om tallen på hål 15.
 
Trond tog på sig allt ansvar för fällningen och hade hört att jag varit sarkastisk och svårt kritisk mot ingreppet. Vi redde ut det hela i gott samförstånd.
Trond hade inte läst min blogg, utan bara hört andra referera.
Jag tycker personligen att hål 15 blev vackrare och mer lättspelat sedan tallen kom bort.
 
Man ser ju för sjutton hela fairway breda ut sig. Tidigare fick man vandra kors och tvärs på gul tee för att se om det var klart att slå ut...
 
Trond hade placerat min boll, som fastnade i en grenklyka, på stubben som blev kvar, men den var borta när jag passerade, Kul idé Trond.
Men det finns golfare som ser en hittad golfboll som ett klipp och en sorts ekonomisk vinning.
 
Några bilder från mingel, mat och prisutdelning på Sporthotellet:
 
Kul tävling och skojigt mingel efter med suveränt god mat.
 
Trond lagade inte bara god mat, han berättade också ett antal rolifa historier med sedvanlig inlevelse.
 
Jag minns inte hur jag placerade mig, men hade ett stort prisbord att välja från...
 
Jag valde en skön jacka och räknar med att det medföljer ett hyfsat bra sponsorkontrakt....
 
Många fler bilder från kvällen har jag, men nu är klockan sovdags.
 
Mysig och kort hempromenad genom skogen förbi Skogslia.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Årets roligaste golftävling?

Stråkens El, Idrefjällens Buss & Taxi och Sporthotellet har i flera år arrangerat en mycket speciell golftävling.
 
Nu har vi avnjutit årets upplaga på golfbanan. Om en timme får vi avnjuta maten och en prisutdelning på Sporthotellet.
Hur det gick i tävlingen är det bara tävlingsledningen som vet så här dags. Sista nio hålen och slutresultatet är hemligt fram till prisutdelningen. Jag vet bara att jag vår 1 poäng bättre än förra årets vinnare efter nio hål. Han spelade nämligen i min boll. Jag vet också att han vann över mig totalt efter arton hål.
Men ingen av oss låg i topp - men inte heller sist...
 
Mikael hade Birdieputt för en flaska vin på hål 16. Han träffade hålkanten och stannade bakom hål för ett enkelt Par och en öl. Han fick som extrapris en pytteliten Jägermeister som extrapris för hålkanten.
 
Samling och fika före. Några har redan startat.
 
Några bilder från första tee:
 
De här två vackra och glada damerna spelade i lag med mig och fjolårsvinnaren.
 
Angela, Mikael och Astrid.
 
Ulf, Astrid och Mikael.
Vi hade kul och försökte verkligen spela bra golf occh ta åtminstone en pallplats...
... och ibland spelade laget riktigt bra.
 
Tack för det kamrater!
 
På hål 10 var man tvungen att kasta bollen en gång. Det räknades inte som slag, och här satsar alltså Mikael på en Eagle eftersom han låg kort om green på två slag.
Det är första gången som jag har fotograferat en golfare som droppar bollen utan plikt med sådan finess. Men det blev ingen Eagle. Tvåputt för Par tror jag.
 
Nu ska jag hasta iväg en kort promenad genom skogen till Sporthotellet och se vad Trond har hittat på för läcker mat och vilka hyss han kommer att bjuda på...
 
 
 
 
 
 
 

Kul golfdag

Härligt väder och kul sällskap.
Hade bokat en tvåboll med Nigel och Classe spelade första nio tillsammans med oss.
Jag lyckades plugga ett toppat andraslag i bäcken på hål 6.
Det tog en stund att gräva fram bollen...
 
Nigel började stabilt och låg bara ett över sitt hcp efter sex hål. När vi var på hål 8 så mötte vi Alf på hål 4. Han vände och spelade hål 9 och andra halvan med oss.
 
Eftersom Classe bara hade planerat att spela nio hål så blev vi en treboll med Alf sista nio.
Alf gjorde par på hål 9 efter en svår putt för birdie.
 
Efter nio hål var Nigel och jag helt lika i både poäng och slag.
Perfekt utslag och Nigel funderar på klubbval och riktning...
Bra bollträff och rätt längd, men oturlig studs på green och ut till höger.
Efter elva hål var Nigel och jag fortfarande lika.
 
Nigel laddar för inspel på hål 12 och Alf är på väg åt andra hållet med ett verktyg för bunkerkrattning.
 
Lätt duff, men bollen vid green.
Efter tretton spelade hål var vi fortfarande lika.
 
På hål 14 träffade all tre green, men långt från flaggan. Fint gräs på hål 14 och intressanta lutningar om man ligger ovanför eller vid sidan av flagga.
 
Nigel gick först fram till brytpunkten för sin lååånga utförsputt för att se var bollen skulle vika ner mot hål. Siktade och puttade och bollen nådde brytpunkten med rätt fart och gick i hål. Snygg Birdie!
 
Jag hade en annan linje från sidan men också en låång putt. Höll upp lite lagom och såg bollen vika av vid rätt ställe och gå i hål. Snygg Birdie igen!
 
 
Efter 14 hål var Nigel och jag fortfarande lika. Alf var ju med utom tävlan, så han plockade upp efter att ha missat parputten på hål 14. En enkel bogey blev alltså en åtta och streck i protokollet.
 
Tja vad ska man säga? Ganska trevligt att se en fairway öppna sig från Tee...
Jag kanske tar tillbaka kritiken mot fällningen av tallen, men inte än.
 
Ett nytt motiv för fällningen hörde jag i dag.
"Tallen straffade dåliga golfare, men var inget bekymmer för duktiga golfare."
 
Men är inte golfens mening att det ska vara svårt om man inte är duktig?
 
Dessutom är jag fortfarande starkt kritisk till hur lite det informeras i förväg om genomgripande förändringar i golfbanans karaktär och spelvärde.
Vi hade också besök av en helikopter med två golfande herrar i dag.
 
När det gällde vår golftävling så vann Nigel så småningom.
Hål 18 spelades som en separat tävling där vinnaren fick de andras golfbollar.
Alf vann två bollar efter att ha missat birdieputten och "bara" gjort ett Par.
 
*     *     *
 
I morgon är det en kul golftävling. Jag ska spela i lag med förra årets vinnare Mikael Rooth och Astrid och Angela.
 
Nu ska jag ner till Idregrillen och ladda med en närande måltid och sätta ihop ett V75-tips inför lördagen.
 
PS Glömde berätta att jag hade missat att stänga av bränslepumpen på bilen, men fick snabb hjälp av Håkan som hade både startkablar och en bil med ett batteri på rätt sida för en enkel parkering bredvid min. Tack Håkan. Nu har jag kopplat in laddaren hemma på parkeringen.
 
 
 

Succesiv förstöring av en golfbana

Det började med kalhygget vid tee på hål 12.
 
Helt onödigt, men med en stor påverkan på känslan av att spela golf när björn och älg.
Den täta skogen tätt inpå gul tee har alltid fascinerat mig. Kan det ligga en björn där inne och kika på oss just mu?
 
Urglesningen som gjorts för att släppa in sol och hindra tallarna från att stjäla näring från ruffkanterna, och öppna lite nya vyer, tycker jag är OK. Även om de vackraste vyerna från vägen fram till green på hål tio inte släpps fram.
 
Men tallen på hål nio var onödigt att hugga ihjäl.
 
Att ta bort tallen på hål 15 är en ren och skär skandal!
 
Jag vet inte vilka motiven var, men jag har ryktesvägen hört att det handlar om:
1.  Det ska inte finnas hinder i spellinjen.
Struntprat anser jag. Här fanns fyra spellinjer. Vänster om tallen, höger om tallen, över tallen eller kort om tallen.
 
2. Träd stjäl näring från gräset.
För det första börjar fairway långt efter tallen. För det andra har det inte synts någon brist på gräs runt den tallen.
 
3. Det är jobbigt att se tallen från röd tee.
Det argumentet tror jag möjligen kunde gälla tallen på hål nio, men inte här.
Skulle det vara ett argument så hade det varit bättre att asfaltera vattenhindret... :-)
 
4. En bankonsulent kände inte igen sig.
Den varianten tror jag mest på. En expert utifrån som inte fattat Bengt Lorichs idéer och vilket fantastiskt uppskattat resultat han fick i Idre.
 
5. Bankonsulenten jobbar i Dalarna och skrattade hela vägen hem efter att han bidragit till att stoppa utvecklingen av en framgångsrik och uppskattad golfbana i Idre.
Den varianten är ju knappast trolig.
 

Appropå utan en tanke...

Nu har dom fällt tallen på hål 15!
 
SKANDAL!
BEDRÖVLIGT!
 
Sorglig syn. Charmen med hål 15 fick sig en rejäl törn!
Jag anklagar inte grabbarna som utförde jobbet. Dom gjorde en "High five" efter att bjässen landat.
Dom lydde ju bara order och fick chansen att fälla en stor tall med handredskap.
 
Men vem bär ansvaret?
Finns det någon att anklaga och ifrågasätta, eller är det något sorts kollektiv som lyssnat på någon utomstående bankonsulent som fattat noll om vår golfbanas speciella charm?
 
Hade jag varit på plats när det var dags för fälllning så hade jag blivit Idres förste trädkramare och hade fått släpas bort...
 
Tack för att du var där och kunde filma Gittan!

Hemresan till Idre...

... åkte från Srängnäs via Eskilstuna eftersom jag hade tänkt se en konstutställning med bland andra Jordi Arkö.
Men jag hade inte kollat öppettider och var där en dryg timme för tidigt.
 
Tog en bild på en intressant glasskulptur utanför. En tredimensionell tjej inuti en trave tjocka glasplattor. Intressant tillverkningsprocess måste jag erkänna. Såvitt jag kan förstå så hade varje platta en skiva av tjejen en bit in - man kunde se henne från alla håll i den stora traven...
 
Men eftersom jag ville hem så stannade jag inte i Eskilstuna utan ilade vidare ut på motorvägen för att senare vika av mot Västerås.
Efter en kort stunds ilande så var det tvärstopp i trafiken. Kö!
Vi kröp fram i 2 km/timme...
 
... det tog fem minuter att passera bron på förra bilden.
Vid en påfart senare så släppte jag in en yrkestrafik framför mig.
 
Tog också en bild bakåt genom backspegeln och gladdes över att inte längre vara sist i kön.
 
Långtradaren före mig väste lite konstigt hela tiden när vi rullade sakta...
 
När farten ökade så såg jag vad det handlade om, och nu lät det verköligen illa...
Man kunde se de svarta strecken efter två låsta bakhjul även på den förra bilden, men då hade inte farten ökat tillräckligt för att låta högt och värma upp så att inte bara gummit smälte.
Här skvätte det vita flagor från den målade sidlinjen också.
 
Jag svängde vänster och höger och blinkade frenetiskt med helljuset.
 
Lastbilen svängde av mot Västerås precis som jag, men jag ökade avståndet. Så kom explosionen.
En jätteknall när ett eller båda bakdäcken exploderade.
 
Lite vardagsdramatik alltså. Jag kunde passera utan problem och lastbillen hade ju boggie på släpet både bak och fram, så han tog sig kanske till verkstad för egen maskin efter att ha släckt en eventuell brand i gummiresterna.
 
Nu är jag i alla fall hemma, även omresan tog lite lång tid på grund av omväg och bilkö i 20 minuter.
Orsaken till kön kan ha varit Kvicksundsbron efter avfarten mot Västerås eftersom det bara är en fil ut från Eskilstuna före den avfarten. Kanske ett par semesterseglare som ville passera utan en tanke på vad som hände på vägarna ...

Knattegolf i Strängnäs.

Linus och Alva fick prova på lite golf i Strängnäs i dag.
Vi började på puttingreen...
Vi hade en putter för en sjuåring och en för en sjuttiåring...
 
Alva har nyss fyllt sex och Linus har nyss fyllt nio.
Linus fick putta med sin egen putter först, men bytte sedan till min. Man kan väl inte putta med en barnputter när man är nio - kanske han tänkte...
 
Men efter en stund bytte dom och Alva fick en hakputter...
Kul att se hur snabbt hon fattade ett naturligt och bra grepp...
... men hon provade också lite olika varianter med högerhanden.
 
På drivingrangen använde Linus full sving hela tiden medan Alva använde en bra chippteknik...
Han toppade lite i början, men när jag bad honom låta bli att tita upp så gick det bättre.
Han fick ett antal fina bollträffar så småningom.

Golfklubbsbesök i Örebro

Passade på att träna lite puttning i Örebro.
 
Besökte först Kårsta GK.
Fiffig formulering vid pausen efter nio hål!
Kan dessutom berätta att övningsgreenen var både vacker och snabb med lite småluriga onduleringar.
"Bollen rullade ända tills den låg still..."
 
 
Nästa besök gjorde jag på Lanna som haft lite olika turer efter utbyggnad med Lanna Lodge (och Spa tror jag), men spela golf där går bra även om restaurangen var stängd. Hur det var med Spa´t vet jag inte, men å andra sidan puttade jag bara.
 
Man klippte fairway mitt på dagen trots att det var mängder av golfare ute på banan. Synbarligen utan några som helst problem, men troligen bättre gräs att spela på ända fram till ljusa sommarkvällen.
Puttinggreenen var kortklippt och det rullade jättebra, men det var pyttesmå öar av olika grässorter som gjorde den lite hoppig... påminnde om ett lapptäcke av små runda bitar i olika gröna nyanser...
 
Gustavsviks golfbana besökte jag också.
Fint och välskött övningsområde och jättefina övningsgreener.
Så nu har jag tränat puttning som aldrig förr...
Ska bli kul att komma hem och testa de eventuellt nya färdigheterna.
 
Det händer att golfare klagar på långsamma greener därför att dom är vana att spela på snabbare, eller tvärtom. Jojo, men jag tror att det mest handlar om dålig puttning i de fallen...
Jag är ett exempel på det. Jag puttar lika dåligt på en långsam som en supersnabb green. Varken bättre eller sämre på grund av hur snabbt det rullar.
 
*     *     *
 
Nu är jag i Strängnäs. Kanske blir det lite puttning här också i morgon om regnet upphör.
I så fall blir det tillsammans med Linus.
 
Trevlig Ford under körsbärsträdet. Besökte Ford i Örebro för att forska vidare om mitt förmodade krångel med den hemliga startspärranordningen från Bosch.
- Vi får inte koppla ur startspärren, säger fordmannen.
- Vi får inte heller tala om hur man gör, men du kan lämna in bilen här och skriva på en massa papper som visar att det är på ditt uppdrag.
Jaha tänkte jag...
- Men jag kan koppla själv bara jag får tips om vad man plockar bort för inredning för att komma åt enheten.
Det fick jag veta, men jag fick också veta att det kanske var ett problem med fukt vid kontakterna under säkringspanelen vid batteriet.
Efter en suveränt bra och kostnadsfri hjälp så är jag inne på att det nog trots allt handlar om det gamla och välkända problemet med fukt i den lådan.
Ska bli kul att pyssla med när jag är hemma i Idre igen framåt torsdag.
 
Men nu är det semester och skoj i Strängnäs. 
Det blommar lite här och där trots regnet.
Grönstedt vill in. Han såg direkt när jag kom ut för att ta lite bilder och ville in...
Och där satt Tuva och undrade varför det såg ut som att jag ville in när jag nyss gått ut.
 
Linus pekar på en minigurka på en stor gurkplanta i köksfönstret.
I morgon blir det kanske puttning med Linus, och senare eventuellt korvkiosken med Johan om inte fotbollsmatchen ställs in på grund av regn och vattensjuk plan.
 
 
 

Bröllop på Nämdö

Först väntade en härlig skärgårdstur från Stavsnäs.
Båten anländer i ett lätt regn
 
Möte
Semesterfirare vill pröva sonens radiostyrda båt och utmana vårt fartyg...
 
En stor präst anländer till den lilla kyrkan på släpet till en liten fyrhjuling med en ännu mindre chaufför
Fullsatt kyrka och alla väntar på brudparet...
... och dom kom!
Vackert par och en vacker och trevligt rolig präst
Så småningom utväxlades ringar, och ...
 
... första? kyssen...
Därefter uppvisning på trappan, hurrarop och risgryn och blomblad...
 
Syrran och jag hade plockat mängder av blomblad från bland annat pioner, rosor och penséer.
Jag skulle ju ta bilder så hon fick kasta själv, men det skötte hon med bravur! Första näven hann inte landa innan nästa kom flygande...
 
Därefter var det naturligtvis mat och tal och lite små hyss.
Per och Anna hade pyntat och Anna hade bakat spännande bröd och lagat ett antal jätteläckra pajer
Många småttingar blan gästerna också. Jag hade tre barnbarn på plats och min syster hade ett barnbarn på plats.
Min första lilla portion... oerhört gott, och många nya och spännande smaker.
 
När Toastmastern klingade i glaset så var dags för ett tal av någon, och när alla matgäster skramlade med besticken så skulle Per och Anna ställa sig upp och kyssas... det skramlades ofta.
 
Det lektes också en lek för att utröna hur överens paret var i ett antal skojiga frågor om vem som var bäst på armbrytning, sov längst på morgonen, lagade godaste maten o s v.
 
Presentbordet hade en spargis strategiskt placerad i mitten, eftersom Anna och Per helst vill ha spik, skruv, gipsskivor, takpannor, etc till siin planerade tillbyggnad på Ekholmen.
Eftersom det är knepigt att transportera byggmaterialet så fanns alternativet att sätta in pengar på ett konto eller fylla spargisen...
Men jag hade förutom pengar till ganska många spikar eller några gipsskivor bidragit med en målning som Arne G i Idre målade på mitt uppdrag. Tack Arne! Per och Anna kände igen motivet och tycker jättemycket om tavlan. Tack Angela som hjälpte till med bytesaffären med Arne... som inte målar porträtt påstår han.
 
*   *   * 
 
Fantastiskt bra ordnat allting och det var bara synd att vi gamlingar kände oss tvingade att åka hem med ordinarie båt och missade därmed dansen. (För att klara bilresan till Örebro i rimlig tid på dygnet).
En vacker Nämdöfjärd under hemresan på kvällen.
 
 
 

Örebro och sommar!

Framme i Örebro sedan flera timmar. På lördag morgon reser vi vidare mot Stavsnäs för vidare transport med båt till Nämdö och bröllop.

Bloggstrul

Bloggleverantören har bytt plattform, och jag har haft problem att logga in på vanligt sätt.
 
Hur som helst så blir det paus i bloggandet i några dagar nu eftersom jag ska till Nämdö och min sons bröllop på midsommardagen.
 
Men en kort notis om gårdagens golf:
 
Jan vann och Angela kom tvåa.
På hål 15 fick vi en ölkorv. Den smakade fint till några sroppar Jäger.
Så ajöss på ett tag och tack för korven.

Oplanerad golf i dag.

Det kalla och mulet blåsiga vädret såg ut att bli bra, så jag skickade ett nödanrop till Ann och Jan...

Det blev snabbt en omplanering och beslut om golf.
Blåsigt i början, men helt fritt från regn.

Kul golf blev det. Min bästa runda för i år. Tätt i toppen på Köpenhamnaren för första gången som vi tre spelat.

Jag ledde med en poäng inför sista hålet, men klackade utslaget i ljungen bredvis röd tee. Jan låg på krönet mitt i fairway.

Efter många om och men via slarv från oss båda (eller otur) med skogsbesök, så låg jag på green och Jan ovanför green på ett slag färre. Jag missade en putt via hålkanten och Jan vann.

Men hur som helst så var det ovanligt jämnt i våra olika tävlingar.
Helt lika med alla tre på samma poäng i Köpenhamnaren efter nio hål.

*    *    *

Efter golfen hade jag bokat tvättstugan klockan sju.

När jag kom dit fem över sju så var det en liten tonåring med massor av tvätt som frågade om det var jag som hade bokat.

- Ja, sa jag.
- Jag har lite i torkskåpen som inte är torrt än, sa hon.
- Gör inget sa jag. Jag ska ju tvätta först.

När hon hade pipit iväg såg jag att luddfiltret i torktumlaren var renborstat, men allt luddet och en massa annat grusliknande låg i driver och tussar nedanför filtret.  Det finns en dammsugare i tvättstugan.

En timme senare behövde jag både torkskåp och torktumlare.


Men torkskåpen var fortfarande inte lediga...

Ett skåp innehöll bara några sedan länge snustorra små grejer, så dom kastade jag ut på bordet där allt annat otvättat eller tvättat fans - troligen otvättat.

Torktumlaren dammsög jag själv på mindre än en minut.

Nu ska jag snart ner och hämta upp det sista av min rena tvätt.

Ibland undra man hur andra tänker...

Jag kan fortsätta gnället med att visa hur vårt soprum ibland hanteras.

Vi har behållare för brännbart, kartonger, tidningar, glas, metall, o s v - ni vet hur det brukar vara.

Kartonger till exempel. En kartong kan fylla en hel tunna om man inte plattar till den.


Men om den är stor, och det känns jobbigt att trampa sönder den, så kan man ju bara ställa in den som den är...


... eller trava dom ovanpå tunnor för kartonger och tidningar...

Ibland undra man hur andra tänker...

Men jag blir inte arg, bara förundrad och lite full i skratt åt det hela...

Promenerade ner till Ahmet och åt en Chorizo i en tvättpaus.


Ett vackert fruktträd med en pigg liten humla som varken behöver tvätta eller sortera sopor.

Många golftävlingar i dag...

Den viktigaste var nog matchen mellan Nord och Syd.

Nord kunde nu ställa upp med Nigel och Ulf, och för Syd spelade som vanligt Ann och Jan.

Nord åkte golfbil, och fick från start ett visst psykologiskt övertag. Vi var 2 upp ett par gånger under första halvan, men efter nio spelade hål var vi lika.
Jan gjorde en Birdie på hål 9...


De första golfande konfirmanderna är nu på plats, och får en första polering av tekniken på rangen av Fredrik och Joakim. Joakim är ju nu också eximanerad golfpro. Kul tycker vi.

Men vi kan inte ägna oss åt fotografering av konfirmander, nu fortsätter vår drabbning.

Jan ska slå ut först med en nyfångad Birdie i minnet.

Jag har släppt klubba, boll och en pegg på tee för att vara redo, medan Nigel vandrar omkring och laddar mentalt. Ann tar det kallt och pysslar med sitt paraply...

Nigel skickade iväg en vacker och lång drive nära hundrametersmarkeringen efter att Jan prickad fairway vid cirka hundrafemtio kvar. Jag var kort till höger och fick slå en nia för att komma fram en bit. Ett par träd i hörnet av "Norskhålet" är ju kvar efter avverkningen.
Ann fick en Mulligan efter otur med sin djärva linje...

Med fyra hål kvar att spela så var Syd plötsligt 3 hål upp.
Men Nord vann hål 15.

På hål 16 prickade jag fairway för första gången i år, men tvingades använda en pitch ner till havsstranden. 

Jan och Nigel fick problem på vägen fram till stranden.


Ann slog tredje i vattnet, men gick - med nöd och näppe - över på fem.
Svårt läge.


Men Ann löste det bra. Det avlånga ägget är bollen...

Nord vann dock hålet. Nu var Syd bara 1 upp med två hål kvar.
Vi hade stora möjligheter att dela hål 17 och få ett avgörande på sista hålet tyckte vi.

Men först en kort paus för att fira Jans Birdie på hål 9.


Vi delade på en 4 cl Jäger eller Ramazotti eller vad det var.

Vi delade också hålet, så nu var det Dormy. Syd 1 upp med ett hål kvar att spela.

Efter ett par bra slag och några dåliga så låg Jan och jag nära green efter fyra slag.
Jag hade en liten chipp eller lobb kvar från mitt i fairway och Jan låg i skogen till höger om greenbunkern.
Jag valde en lobb, men duffade och låg i bunkern på fem.
Jan chippade från skogen till bunkern på fem.

Jag kom ur bunkern på sex och fick en hyfsad chans att sätta putten.
Jan kom ur bunkern och fick en pyttelite enklare putt för sju i.

Jag missade min putt och fick åtta i, men Jan satte sin för sju i.

Matchen förlorad med 2/0 alltså.

Nigel vann alla övriga tävlingar och Jan var tvåa. Ann och jag turades om att bli trea eller fyra.

Balkongbild nyss...



Ser inte om molnens olika färger går fram i den här bilden, men det handlar inte om bara vitt eller grått. Det är ju både blått, lila, beige, gult och vitt...

Elfte golfrundan för i år.

Poängmässigt min sämsta i år, även om det inte kändes så.
Även rekord i antal slag...

Men vad gör det när man har trevligt sällskap och bra väder.


Jan spelar in mot green på hål 10 och Ann tittar på.

Jan vann alla tävlingarna och Ann kom tvåa i alla.

Jag njöt av att jag fortfarande kan åstadkomma enstaka bra utslag, enstaka bra fairwayslag, enstaka bra bunkerslag, enstaka bra lobbar, enstaka bra puttar och ibland bra slag från skogen...

Efter golfen åt vi läcker schnitzel hos Ahmet på Grillen.


Jan fick sin specialvariant med stekt ägg och morötter.

I morgon hoppas vi på bra väder igen, och en fyrboll med Nigel så att vi också kan spela en bästboll match mellan Nord och Syd.


Regnig golf...

... tionde rundan för året.

Hyfsat väder i början, men efter en tid så blev det ganska irriterande med ett envist regnande.

Hade det regnat som det gjorde mot slutet, innan vi skulle ut, så hade vi nog struntat i golf.

Men vi hade kul, och två av oss spelade stundtals bra. Jag spelade bara bra ibland, men 28 % bra slag är alldeles för dåligt.


Paus på hål 17. Vi delade på 3 cl Ramazotti som vi fått av Angela.
Tack Angela.

Jan vann Köpenhamnaren igen, men Ann var väldigt tätt efter.

Efter golfen skulle det bli modevisning.

Joakim förbereder sig. Snygg skjorta!

Jag hade inte tid att stanna eftersom jag behövde ta hand om min bil som hade ett tomt batteri.
Glömde stänga av bränslepumpen...

Ann och Jan ställde upp och ordnade skjuts till Shell för att låna startkablar och ett startbatteri.
Batteriet i deras BMW var gömt någonstans under baksätet, som det ofta är på nya bilar.

Men att koppla ett färskt bilbateri till ett urladdat bilbatteri fungerade inte. Borde ha kopplat bort mitt batteri kom jag på långt senare. Att både ladda ett tomt batteri och dra runt startmotorn samtidigt är ingen bra lösning...

Nu gällde det att hitta en bil med ett batteri åtkomligt under motorhuven så att jag kunde starta på vanligt sätt med hjälp av de lånade startkablarna. Angela manövrerade sin bil i läge, och då gick det lätt som en plätt.
Tack Angela.

Och tack Ann och Jan. Senare fick vi lära oss att det alltid finns en pluspol placerad någonstans i motorutrymmet på bilar med batteriet undanstoppat.

Hemresan med bilen gick bra, men jag var lite orolig för vad som skulle ske om jag skulle få ett tjuvstopp innan jag var hemma där jag kan koppla in en batteriladdare.

Jag körde en vända mellan ICA och Konsum för atti alla fall ladda batteriet lite.

När jag svängde in mot parkeringen hemma så kom tjuvstoppet! Inget bra ställe att parkera på. Dessutom för långt från el till batteriladdaren.

Men bilen startade direkt, så nu är den tryggt hemma.

Åt en läcker spaghetti hos Ahmet och ser nu handboll.


Han är så rackarns duktig på att laga mat precis som man vill ha den.
Hörde medan jag åt att ett par beställde Lövbit. Ni vet vad jag menar. Köttavskav som är pressat till någon sorts Lövbiffliknande tillstånd.

Men vad gjorde Ahmet - han bankade ut riktiga "Elefantöron" ur rent kött. Lövbiff alltså.
Överträffa kundens förväntningar och du har en jättenöjd kund.

Träffade Hasse på Grillen. Han hade tydligen inte spelat så bra i tävlingen "Tronds trippel".
Kerstin, Pipa och Gunnar dök också upp. Och Eva från Mörkret som tog mat med sig hem till maken.

På måndag eller tisdag blir det golf med Nigel. Det blir ett efterlängtat återseende.

Väderprognosen för morgondagen har ändrats rejält sedan i morse. Då var det jätteregn och nu är det solvarning.

Så det kanske blir golf även i morgon?

Kul fotboll...

... trots allt.


Och en bra match blev det - tycker jag.

Nionde golfrundan...

Samma gäng som i går, och damerna var revanschsugna.

Damerna hade 3 upp efter tre hål, men herrarna kände sig lugna.


Angela hittade Murklor på hål 4, och då förstod vi att det var läge att ta tillbaka några hål.

Efter en länge spännande match så vann Jan åt herrarna på hål 14, 15 och 16.

Par, Par, Bogey tror jag att det var. På hål 16 var det en hålkant från ytterligare ett Par och en öl från Knappgården. Det blev alltså 3/2 i matchen.

Jag försökte samla på bra golfslag och slog gårdagens säsongsbästa på 30 bra slag eller puttar.
Idag hade jag 32. Men även fler slag totalt. Procentuellt var det i alla fall ett steg framåt.
I går 28% och i dag 29%.

Nu sitter jag på Idregrillen och har ätit läckert och sett fotboll.


Mums! Började äta innan jag kom på att Ahmets skapelse borde förevigas.


Frankrike vann mot Ukraina. Två snygga mål.

Nu ska jag hem och se hur det går för England mot Sverige...

Eldätaren

Läser en bok som är intressant men lätt jobbig.
Man erkänner att man har noll koll på eländet inpå knuten. Även om det blir mer påtagligt i större städer.


Varför läser man vidare i en kriminalroman av den sorten?
Jag vet inte, men jag läser vidare ändå.
Kanske för att bli påmind om en annan del av verkligheten. Och man vill ju leva i hela verkligheten.

Åttonde rundan...

I dag var Angela med i gänget, så det blev en extra tävling mellan herrar och damer.

Före golfen tittade jag in i Arnes ateljé.


En ny kul målning på gång.

Vädret var perfekt för golf trots att prognosen hade varnat för en hel del regn. Vi fick inget regn.

Damerna tog ledningen och var 2 upp länge.


Ledarduon i en liten paus på hål 4.

Herrarna utjämnade på hål 8, men damerna vann hål 9. När vi kom till hål 14 var damerna 1 upp igen.


Här skulle vi ordna en fileafton på Storsätra Fjällhotell.

Jag skulle göra det, och det här är publiken...


Nja jag skojar givetvis. Alla vlle göra en Hole in One, men faktum är att jag var den ende som träffade green. Första gången i år för mig  - Idres största green...

Jag missade både Birdie och Par, men Jan ordnade Par och vi var lika igen.

Jan vann hål 15 och jag vann hål 16. Herrarna 2 upp med två hål kvar att spela - dormy alltså.

Vi vann hål 17 och matchen slutade alltså 3/1.

Jag har börjar räkna hur många bra golfslag jag kan göra under en runda.
Sviten ser ut så här:  7, 11, 18, 20, och 30. Men eftersom det är totala antalet slag som ska vara så få som möjligt så ska jag börja räkna i procent.

I dag kunde jag inte räkna in en enda bra putt, så det blev bara 28% bra golf.

Men kul hade vi, och jag kom plötsligt tvåa i vår Köpenhamnare utan att behöva ligga tjogtals poäng efter Jan som tycks vinna varje gång.

Ann slog mig i poängbogeyn och Angela hade ett antal briljanta golfslag. Bland annat ett utslag på hål 7 ända fram till fairwaybunkern. På hål 18 hade Angela fyra imponerande bra golfslag i rad, men det fjärde studsade olyckligt vänster och hamnade i bunkern i stället för nära flaggan.

På lördag har vi alla greener öppna, och gräset växer så det står härliga till.

En vacker golfbana vars största poäng är att alla hål är olika och de flesta ligger för sig själv ute i den vackra naturen med snöiga fjäll i bakgrunden på flera hål.

Sjunde rundan...

Återigen en kul golfrunda!

Före golfen studerade vi hur Angela och Agneta arrangerade blommor - och kryddväxter - utanför restaurangen.


Mycket pyssel, men fint blir det troligen.

När vi kom in efter nio hål var det färdigt.


En liten installation, men det är inte allt...


Här kan man nypa lite färska kryddor till maten. Vet inte vad det är, men gissar på lite basilika, timjan och annat...


Och en hel rad ögonfägnad.

Snyggt!

I vårt golfspel fanns det massor av snyggt att se också. Men det är ju svårt att hitta sätt att illustrera ständigt raka och långa slag i bild.

Knepiga situationer kan man ibland hinna fotografera om det inte handlar om en själv.


Ann gick över "Havet" mot vägen men studsade och rullade bakåt...
Hon var förbi både röd och gul pinne, men bollen stannade på gräs innanför gul pinne och var spelbar.

Hur man skulle ha droppat där övergår min regelkunskap att begripa, speciellt som röd pinne är innanför gul pinne...


Men strunt samma. Efter att Jan lyft de två pinnarna i färdriktningen så skickade Ann upp bollen på fairway.

Jan vann återigen alla tävlingar vi spelade. Ann och jag kämpade i bakgrunden men hade en hel del riktigt bra slag vi också.

Jag förbättrade min statistik över golfslag som känns som en bra sving med bra bollträff.
I dag blev det 20. För fyra dagar sedan var det 6 eller 7. Blev sedan 11 följt av 18. Det går framåt.

Hade jag räknat även de som var bra golfslag, men med lite för kort klubba - och de långa puttar som var rätt i längd men inte vek av som jag trott - så kunde jag ha antecknat ytterligare ett par eller tre bra golfslag. :-)

Det gäller att minnas att man kan, men man ska ju inte överdriva.

Senare såg jag fotboll.
Kul att se Tyskland anfalla. Ofta var det två eller tre anfallare som sprang som galningar för att göra sig spelbara och få en passnng.

När Sverige spelade mot Ukraina så gömde sig alla för att slippa få ansvar för bollen... och den som hade bollen tjongade snabbt iväg den till någon annan för att bli av med den.

Hoppas att det blir annorlunda mot England på fredag.

Sjätte golfrundan...

... inte planerat golf i dag, men är det semester, eller om man är pensionär, så kan man ändra sig med kort varsel när det visade sig att väderprognosen var alldeles för pessimistisk.

Men innan Ann, Jan och jag kom på att dagen var alldeles utmärkt för en eftermiddagsgolf så hann jag köra några vändor till återvinningen med lite ditt och datt ur mitt oorganiserade källarförråd.

Besökte också Himmelfjäll för att beundra framstegen

Det byggs det ena huset efter det andra


Kul tycker jag.

Speciellt som det sker även på andra sidan vägen i Fjällbäckens tomtområde.

Men på kalhygget vid golfbanan händer nog inte mycket innan man börjar bygga åtminstone tre nya hål. Men jag hoppas givetvis att jag har fel.

Gamla banan har fått ny frisyr och ser ut att växa till sig på ett strålande sätt med gryllande grönt.
De i två år svarta betongliknande områdena på stora områden av några greener är nu fjunigt gröna.

Jag träffade också Arne, Angela och Vicky på banan innan det blev beslut om golf.


En man och hans hund inspekterar green på hål 9.


Jag besökte också Arnes lilla ateljé och tog ett par bilder...


Att se Arnes målningar samtidigt som han målar nya motiv till härlig jazzmusik är skönt.

Men jag spelade senare kul golf i ett perfekt golfväder.
Vi slapp störtskurar, strilregn eller duggregn blandat med brännande het sol.

Dagens (och kanske ett golflivs...) märkligaste händelse inträffade på hål 15.

Alla har väl någon gång träffat ett träd med golfbollen utan att se åt vilket håll den studsade.

Men en rejäl kvist trillade ner. Ingen boll dock.
Kunde den vara kvar i tallen?


Ser det inte ut som något vitt och runt där uppe?


Jo där är den. Wilson Staff.

Men vi lämnade den där och spelade vidare. Jag droppade för ospelbar boll, men lyckades inte speciellt bra på hålet.


När vi kom till hål 17 njöt vi av den sena kvällsolen och tog en jägerpaus.


Ann och Jan förbereder festen. Det finns nog ingen annan dryck som kan delas på tre med stor behållning ur en liten flaska på 2 centiliter.

Hur det gick i matchen minns jag inte. Inte mer än att Jan vann och att jag lyckades räkna till 18 bra golfslag för egen del. En klar förbättring.

Bollen i tallen räknar jag inte trots att det måste vara svårt att upprepa.

Femte golfrundan...

Spelade med Ann och Jan.

Huvudsakligen bra väder och stort nöje! Jag kände mig inspirerad och gav mig sjutton på att göra mer än sju golfslag på rundan  - fick ihop elva i dag. Några till var nästan riktiga enligt mitt mått mätt, men ska jag kalla det "golfslag" så ska svingen kännas rätt och bollträffen skön.

Men för att komma upp i elva så fick jag räkna även en bra putt och två bra bunkerslag.

Jan vann och jag kom sist.

Före golfen hälsade jag på hos Arne och Angela för att titta på målningar.


Angela håller upp en som jag tycker om mycket.

Men vi spelade som sagt golf, och jag var så taggad att jag struntade i att plocka fram kameran.
Men delvis berodde det på stundtals lätt regn.

En lite otäck grej hände oss på hål 13. En boll dunkade plötsligt ner några meter framför oss.
Den kom från hål 12. Ingen skrek "FOOORE"...

Herrarna bad om ursäkt och sa att "vi trodde inte att det var några fler på banan".
Jag förstår ungefär hur dom tänkte, men det är trots allt bra att skrika "FOOORE" så mycket man orkar om man skickar iväg ett utslag mot en annan fairway. Om inte annat så för att göra sig av med frustrationen över en jätteslice.
Och är man ensam på banan så stör det ju ingen.

När vi kom in efter vår runda så var knatteträningen i full gång med hjälp av Fredrik och Trond.


Här Fredrik med en del av de läraktiga och duktiga smågolfarna.

*   *   *

Senare såg jag bra fotboll mellan England och Frankrike.

Därefter en fotboll i en sämre klass mellan Sverige och Ukraina. Första halvlek var bedrövligt dålig med tanke på vad det fanns för spelare på planen. Sverige förlorade, och det kan man kanske skylla på stolpe ut, men för sjutton - man måste ju våga ha bollen - inte bar tjonga bort den till någon annan att förvalta.

Fjärde golfrundan...

Spelade första rundan för i år med Ann och Jan.

Jag åt en läcker toast med renkött och pepparrot i väntan på att Ann och Jan skulle anlända.

Läckert!

När vi skulle gå ut på banan kom det en rejäl skur, så vi sköt upp starten en halvtimme.

Vi fick omväxlande brännande sol och lite smådropp under de första nio hålen.


På hål 4 fick Jan och jag ett knepigt läge för inspelet...

Jan grejade det bra till vänster om tallen, medan jag försökte gå till höger och studsa mot green via en annan tall. Jag träffade fel tall men fick ett skapligt läge på grannhålets fairway.


På hål 7 mötte vi en vit ren. Han hade ett helt gäng kompisar med sig, men dom var på andra sidan stängslet.


Ann chippar in mot provisoriska greenen på hål 7.

När vi tog paus efter nio hål kom det ytterligare ett långvarigt skyfall, så det blev en förlängd paus.


Vi fortsatte golfen utan regn. Här spelar Jan in mot flaggan på hål 13.
Det var provisoriska greener på hål 1, 7, 13 och 17.


Vi tog en liten paus på altanen vid hål 17 och delade en minijäger för att få träffa Lisbeth, Göril, Björn och Anders.


Ann och Jan besteg Rendalssölen förra sommaren, och hade hört talas om att Anders hade gjort samma sak med en lite extra knorr. Han hade efter den turen åkt till Idre och spelat en golfrunda - samma dag!  Mäkta imponerande.


Stilstudie på Björn.

Rundan som Ann, Jan och jag spelade var årets första i vår rullande Eclectic och Köpenhamnare, m m.  Jan vann Köpenhamnaren överlägset och Ann och jag delade.

I poängtävlingen kom jag sist och Ann tvåa, men jag fick med mig ett Par till vår Eclectic.

Trots mitt dåliga slutresultat, så är jag nöjd med att ha haft ovanligt många bra golfslag under rundan. Jag brukar vara nöjd med enstaka bra golfslag, men den här gången tror jag att jag hade sex eller sju...

Tredje rundan och landskamp..

... dessutom den första till fots.

Jag spelade i lag med Törnan mot Tor-Arne och Ronny.

En riktigt kul match i ett trivsamt gäng. Vi delade lite hål i starten, men efter nio hål var Norge fyra hål upp.

Sweden 4 down after nine holes.

Törnan fixade par på 10 och birdie på 11.


Nu ska Norge slå ut på hål 12. Törnan på fairway och jag slicade ner på hål 13.
Ronny på fairway långt fram.


Tor-Arne träffade också fairway, men vi svenskar kände att vi hade ett rejält häng...

Vi vann även hål 12 och jag fixade par på hål 13.

Sweden - Norway  "All square" after thirteen holes.

Norge vann hål 14 trots att båda svenskarna träffade green på utslaget.
Där hade jag en enkel putt från sidan som jag lämnade 60 cm kort trots att linjen var lättläst.
Enkelt par för delning kan man tycka.

Rätt på hål eller pyttelite ovanför hålet siktade jag.

Problemet var det där med eller... bollen träffade övre hålkant och slank förbi.

Norge ett hål upp nu.

På hål 15 slog hela svenska laget i vattnet, och Norge hade en boll långt fram på fairway. Jag var beredd att skänka hålet, men droppade och slog tredje fram kort om fairwaybunkern. Jag hade ju ett slag på Ronny som låg bra till.

Ronny fick på ett perfekt andra slag som böjde sig in mot flaggan från vänster men - studsade lite oturligt och stannade i greenbunkern efter två slag.

Mitt fjärde gick mot flaggan, landade lite kort, men studsade in på green och lämnade en lång utförsputt.

Ronny skickade upp sin boll ur bunkern på tre.

Jag sänkte min putt för fem i, och Ronny tvåputtade - via hålkanten tror jag.

Nu var det lika igen. Spännande och kul match med trevligt sällskap.

Norge vann hål 16 och hål 17 och så var det över. Två upp för Norge med ett hål kvar alltså.

Men det var kul att jag promenerade i dag. Tredje rundan för i år och de två tidigare har jag åkt golfbil. Dessutom hade jag betydligt fler riktiga golfslag i dag - förutom en del jobbiga struntduffar vid närspelet under de första nio hålen.

Men det är golf.

Nu ska jag snart titta vidare på fotboll.

Spelade årets andra runda...

Spelade med Agneta och Angela som hade tänkt gå några hål till fots trots Agnetas opererade knä.
Jag hade tidigare tänkt gå några hål själv trots att jag kände mig ganska trött, men såg chansen att föreslå en fyrsitsig bil delad på tre...

Så blev det, och vi kunde spela 18 hål. Jag plockade med fyra klubbor och slog ut med en fairwayfemma utan att pegga. Bra träning, och enkelt att välja klubbor ute på banan. Järn-7, PW och SW för inspelen. Enkelt spel - men jag kom ändå sist.


När vi var på hål 4 mötte vi Anki och Gunnar som kom på hål 8. Angela gick fram och hälsade.

Banan ser ut att ta sig bra, och när vi var på hål 16 på provisorisk green så jobbades det med att placera flaggan på ordinarie green.


Men Agneta hålade ut på den besvärliga vintergreenen.

Jag hade ett par bollar i Havet och plockade upp.


Angela fick också problem på hålet, men vi var alla glada för att få träna på golfen i ett härligt väder.


Från i morgon är 14 greener öppna.

Golflektioner...

... nu har jag sett golf på TV och fattat hur man gör.


Sergio Garcia skickar iväg ett utslag... bara att kopiera.


Studier av puttlinje och hastighet... bara att kopiera.

Så nu när jag vet hur man gör har jag anmält mig till landskampen mot Norge på lördag.
Just nu är vi tydligen ungefär 6 i varje lag...

Garagehängning...

Hjälpte Arne att hålla i när han skruvade upp sin nya målning på garageväggen.


En härlig målning i stort format. Pilen pekar mot Arnes alltid öppna lilla ateljé.

Uppdatering:


Målningen är värd en närbild också...

Och den gör sig bättre när man ser den med egna ögon än genom en kameralins...

Golfpremiären avverkad...

... borde kanske ha spelat åtminstone några hål före den första tävlingen...

Utslaget på första tee gick högre än långt. Passerade med lite marginal röd tee efter en lååång stund i luften.

Ingen katastrof om man spelar ensam, men nu spelade Agneta och jag Greensome.

Hur menar jag då? Agneta prickade naturligtvis fairway långt fram, så mitt misstag hade ju ingen betydelse... men ni vet hur det kan bli. Är man otrygg inför ett golfslag så går det inte bra. Speciellt inte när man sedan ska förvalta ett bra golfslag från sin lagkamrat.

Tråkigt för Agneta att jag presterade så illa.

Men trots ett synnerligen tråkigt väder med kyla, ösregn och hagel så gav vi inte upp.

Vi spelade i samma boll som Lisbeth och Göril. Deras sällskap bidrog också till att vi gärna fortsatte trots att vi hellre hade suttit hemma och sett golf på TV.

Jag tror att jag hade två riktiga golfslag på hela rundan, och tre eller fyra puttar som var på hålkanten utan att slinka i.

Men i övrigt så hände något märkligt när vi kom in efter regn och hagel på nionde hålet och behövde en kaffe och en korv. Bollen före oss satt och åt lunch i godan ro. Märkligt tyckte jag, men efter en stund fattade jag. Bollarna före dom hade helt enkelt tagit regnpaus mitt i tävlingen!

Det fanns alltså gott om tid för en lunch för de som fattat att det plötsligt blev tre eller fyra bollar i kö på hål tio...

Trots att det ibland inte kändes så idag så ska golfen få nya chanser. Tror jag.

Balkongbild ...

... men om  några minuter somnar jag med Gunnars funderingar.


Mörkblåsvart söderut med kvällssol från norr. Men dessvärre kom det moln ivägen även från norr innan jag han ut på balkongen. Hade annars blivit större kontrast mellan solbelysta björktoppar och den blåsvarta himlen där borta.

Nu blir det några sidor av Gunnars funderingar och aktiviteter. Har ju nästan halva boken kvar. Sov gott.

Goretex!

Stoppar inte bara mot regn - stoppar också mot stänk av målarfärg.

Trots att stänken och fläckarna suttit där några timmar, så försvann de efter en liten svängom i tvättmaskinen i 40 grader.

Kul tycker jag.

En annan kul sak är boken jag nu läser.

Gunnar heter den.
Författare är Bob Hansson.

Fattar inte var jag fått den ifrån, men tack!

Forskade lite på nätet efter Bob Hansson:


Där fanns ju massor av länkar.

http://www.bobhansson.se/Bob_Hansson/Bob_Hansson.html

Hur som helst så är boken om Gunnar kul.
Temat är självhatet - det som hindrar oss att göra det vi egentligen vill..

Gunnar är byggnadsarbetaren som fått mycket av fundera över efter ett nytt hjärta (från någon) och en förtida pension. Han tycker själv att han fått nya och konstiga funderingar efter hjärtbytet, och det är är kul att läsa om dom.

Gunnar är van att ta tag, och så småningom smyger han ut till bygget och låtsas ha blivit återanställd. Men boken handlar givetvis om mer. Läkaren som placerade det nya hjärtat i Gunnar pratar om att ta det lugnt och ägna sig åt någon hobby. Fiska till exempel.

Hur Gunnar reagerar på de tipsen hoppar jag över.

Han har mer bekymmer med hur han ska få lite mer kontakt med en dagisfröken där han ibland lämnar sitt barnbarn.

Kul bok hur som helst. Snart läsdags igen!


Är det inte det ena så är det...

... det andra.

När jag kom hem vi tolvtiden så var dörren till min lägenhet nymålad såg jag. Visste att det var på gång eftersom nyckellås och handtag var tejpade tidigare på dagen.

Dessutom stog målaren själv en bit bort i loftgången och varnade för nymålad dörr.

- OK, sa jag. Ska vara försiktig. Öppnade försiktigt och stängde försiktigt.

Ett par timmar senare, efter några vändor i tvättstugan, upptäckte jag att jackan jag hade var ganska prickig av vit färg. Visade den för grabbarna som målade, och fattade att stänken kom från överkanten på dörren i kombination med vinden.

Fick tips om lacknafta först, men färgen är vattenbaserad, så att gnugga med hett vatten och en sån där grön svamp som man ofta har i köket skulle vara bättre.

Goretex är ju ett material som inte ens vill ha sköljmedel i maskinen när man tvättar normalt, så att gnugga med diskmedel, disksvamp, eller använda lacknafta kändes fel.

Nu tumlar jackan runt i 40 grader, och eventuellt blir den OK igen.
Annars får jag väl göra reklam för måsskit eller inleda en förhandling med hyresbolaget.

På något sätt måste jag ju få lite kompensation för att jag kliver in i min egen dyrt hyrda lägenhet utan att nudda dörren, men blir prickig.

Otur kanske, men jag vägrar att utnyttja min egen otursförsäkring i det här fallet.

Nu ska jag ner i tvättstugan och kolla resultatet.

*   *   *

Märkligt det där med gemensam tvättstuga.
En bra idé som sannolikt är bättre än en egen liten tvätt- och torkgrej i lägenheten.

Men alla har inte förstått idén.

Nu kunde jag bara tvätta en del av det jag hade tänkt eftersom föregående tvätterska missbedömt torktiden för sitt... eller bara glömt. Eller struntat i hur det är tänkt att fungera.

Besökte golfbanan...

... det tar sig.


Hål 10 med urglesat "Norskhål". Lite mer lockande att ta en genväg om utslaget blir för kort...


Spännande utsikt med massor av snö kvar uppåt Långfjället. Här ska så småningom plockas bort en del stora träd så att fler får njuta av utsikten. Som det är nu så måste man leta efter en lucka mellan de växande träden för att upptäcka att man spelar golf bland snöiga fjäll.


Vy mot hål 11 från green på hål 10.

Golfbanan håller på att återvinna sitt rykte som vacker och värd ett besök...

Jag har besökt återvinningen med en del från källaren, och kan snart ha plats för att tömma bilen och få tillräckligt med plats för att börja få lite ordning hemma.

Hoppas att jag kan återvinna ett hem som inte bara är ett ostädat förråd av allt möjligt.

Men de närmaste timmarna blir det tvättstugan som gäller. Man har ju inte hur mycket kläder som helst, så förr eller senare blir det nödvändigt att tvätta.

I morgon blir det förhoppningsvis golfpremiär för mig. Ovanligt sent, men å andra sidan så har jag inga dåliga slag i det mentala bagaget inför tävlingen i morgon...

*    *    *

Sorterar kläder att tvätta och finner ut att en hel del är bättre att kasta än att tvätta. Jag behöver ju inte längre en massa slitna skjortor och byxor för att ligga på marken och jobba med bilen.
Jag är inte tillräckligt vig eller pigg för den sortens övningar längre.

Tiden går...

... men återkommer ibland ganska påtagligt.

Hittade en bild på fyra generationer när min härliga mamma fyllde 90 år och första barnbarnsbarnet inte ännu fattade så mycket om vad det skulle kunna bli av allt det här...


Maud tog bilden (min syster alltså) eftersom vi firade i Örebro.

Nu är Linus 9 år och syster Alva börjar skolan till hösten. Minstingen Tuva fyllde 1 år på Norges nationaldag.
Lille Hugo som aldrig fick vara med finns i våra minnen. Mycket påtagligt för mig under och efter begravningsgudstjänsten för min mamma i Oxelösund.

Skriver det här i både sorg och glädje. Tårar av båda sorter...


Familjen besöker Hugos grav den dag han skulle ha fyllt 7 år.
D v s pappa Johan, storbror Linus, lillasyster Alva och minstasyster Tuva - och mamma Anna som höll i kameran. Lånade bilden från Annas blogg.

Och på midsommardagen gifter sig min son Per.

Besök på golfbanan...

Grönt och växande, en trevlig restaurang och Callawaydemo på rangen.



Gräset växer trots att det plötsligt blev oförskämt kallt efter några korta sommardagar. 


Green 18


Green 9
Det tar sig...

Restaurangen börjar bli lite mysig igen. Öppnar med dagens rätt den 11 juni, men är öppen nu med fika och glass.


Kaffe the eller salladsbuffet kommer man numera att kunna servera sig själv. Klokt.


En vägg med konst också. Petter inviger, och väggen kommer att bytas ut under säsongen.

Och utanför pyntade Angela med lite Humle från Arnes ateljé


På rangen var det inte trångt när Callaway hade demo och Fredrik gav svingtips.
Kyligt och smått regnigt, men ett och annat lärde man sig kanske...


Och visst har vi ett mysigt klubbhus?
Helt i Bengt Lorichs anda. Banarkitekten som hjälpte till att göra golf till en folkidrott och ritade vår bana. Han blev 84 år.



Mats, Angela och jag slog ett helt gäng bollar med olika resultat.
Jag kände igen mitt eget mönster från premiärer förr om åren.

Bra bollträff och lugn sving i början, men en sorts försök till ökad kraft och längd med hjälp av armar och händer blev så småningom bara strunt...

Men jag smyglyssnade på Fredrik och fick så småningom till flera bra bollträffar.

Besökte också Arne i ateljén och tog några bilder.





Och mammas gamla klocka går numera på andra dygnet utan problem...

Urmakare?

... nej det skämtade en lärare om när jag gick på tekniskt gymnasium i Norrköping och det gick ett gäng grabbar och makade ur skräp från spårvägsväxlarna.

Urlagare låter bättre...


Min mamma hade en gammal väckarklocka som föll i golvet för massor av år sedan.

Efter diverse bändande, böjande och lite skruvande så fungerar den igen.

Klockan tickar diskret men taktfast... rekordet hittills är 30 minuter i sträck. Behöver nog kanske lte rengöring och inoljning?

RSS 2.0