Femte golfrundan...
Spelade med Ann och Jan.
Huvudsakligen bra väder och stort nöje! Jag kände mig inspirerad och gav mig sjutton på att göra mer än sju golfslag på rundan - fick ihop elva i dag. Några till var nästan riktiga enligt mitt mått mätt, men ska jag kalla det "golfslag" så ska svingen kännas rätt och bollträffen skön.
Men för att komma upp i elva så fick jag räkna även en bra putt och två bra bunkerslag.
Jan vann och jag kom sist.
Före golfen hälsade jag på hos Arne och Angela för att titta på målningar.
Angela håller upp en som jag tycker om mycket.
Men vi spelade som sagt golf, och jag var så taggad att jag struntade i att plocka fram kameran.
Men delvis berodde det på stundtals lätt regn.
En lite otäck grej hände oss på hål 13. En boll dunkade plötsligt ner några meter framför oss.
Den kom från hål 12. Ingen skrek "FOOORE"...
Herrarna bad om ursäkt och sa att "vi trodde inte att det var några fler på banan".
Jag förstår ungefär hur dom tänkte, men det är trots allt bra att skrika "FOOORE" så mycket man orkar om man skickar iväg ett utslag mot en annan fairway. Om inte annat så för att göra sig av med frustrationen över en jätteslice.
Och är man ensam på banan så stör det ju ingen.
När vi kom in efter vår runda så var knatteträningen i full gång med hjälp av Fredrik och Trond.
Här Fredrik med en del av de läraktiga och duktiga smågolfarna.
* * *
Senare såg jag bra fotboll mellan England och Frankrike.
Därefter en fotboll i en sämre klass mellan Sverige och Ukraina. Första halvlek var bedrövligt dålig med tanke på vad det fanns för spelare på planen. Sverige förlorade, och det kan man kanske skylla på stolpe ut, men för sjutton - man måste ju våga ha bollen - inte bar tjonga bort den till någon annan att förvalta.
Huvudsakligen bra väder och stort nöje! Jag kände mig inspirerad och gav mig sjutton på att göra mer än sju golfslag på rundan - fick ihop elva i dag. Några till var nästan riktiga enligt mitt mått mätt, men ska jag kalla det "golfslag" så ska svingen kännas rätt och bollträffen skön.
Men för att komma upp i elva så fick jag räkna även en bra putt och två bra bunkerslag.
Jan vann och jag kom sist.
Före golfen hälsade jag på hos Arne och Angela för att titta på målningar.
Angela håller upp en som jag tycker om mycket.
Men vi spelade som sagt golf, och jag var så taggad att jag struntade i att plocka fram kameran.
Men delvis berodde det på stundtals lätt regn.
En lite otäck grej hände oss på hål 13. En boll dunkade plötsligt ner några meter framför oss.
Den kom från hål 12. Ingen skrek "FOOORE"...
Herrarna bad om ursäkt och sa att "vi trodde inte att det var några fler på banan".
Jag förstår ungefär hur dom tänkte, men det är trots allt bra att skrika "FOOORE" så mycket man orkar om man skickar iväg ett utslag mot en annan fairway. Om inte annat så för att göra sig av med frustrationen över en jätteslice.
Och är man ensam på banan så stör det ju ingen.
När vi kom in efter vår runda så var knatteträningen i full gång med hjälp av Fredrik och Trond.
Här Fredrik med en del av de läraktiga och duktiga smågolfarna.
* * *
Senare såg jag bra fotboll mellan England och Frankrike.
Därefter en fotboll i en sämre klass mellan Sverige och Ukraina. Första halvlek var bedrövligt dålig med tanke på vad det fanns för spelare på planen. Sverige förlorade, och det kan man kanske skylla på stolpe ut, men för sjutton - man måste ju våga ha bollen - inte bar tjonga bort den till någon annan att förvalta.
Kommentarer
Trackback
