Projektledaren
Herr G´s målning "Projektledaren" i två tolkningar...
2007 års modell.
2013 års variant.
Hälsade på hos Arne och Angela idag efter flera veckors uppehåll i ateljébesöken.
Fick bland annat se ett knippe fotografier på målningar som Arne gjorde för många år sedan.
Tyvärr är alla sålda och spridda kors och tvärs, och fotografierna var ganska små, men jag ska se om jag inte kan få låna några av dom och scanna in i datorn.
* * *
Ute är det härligt väder, men inte tillräckligt kallt för snötillverkning just nu
Men det finns längdspår vid skidstadion för alla de som är på plats för att träna inför kommande tävlingar i skidskytte. Och prognosen för de närmaste dagarna tyder på temperaturer för att kunna ösa på med snökanonerna igen.
* * *
I går roade jag mig med att kika lite på läget Alperna. Tignes i Frankrike har gott om webbkameror från olika delar av det enorma skidområdet. Eftersom jag varit där många gånger för några år sedan (35-40 år sedan...) så brukar jag titta in där..
En hel del nya liftar, men terrängen ser likadan ut som då...
Full fart backarna i det härliga vädret, men man kan ana en viss tveksamhet innan de ger sig ner i molnen...
Kikade även nyss på en bild nerifrån "centralorten" vid sjön och golfbanan.
I något av husen längst bort i bild bodde vi en sommar med en då nästan nyfödd Anna. Mamma och pappa turades om att åka skidor uppe vid Grande Motte på förmiddagarna och gjorde promenader i den lägre terrängen som var snöfri en bra bit upp på sluttningarna. Minns speciellt en sluttning med massor av murmeldjur.
Det var en stor kulle som var full av hålor och gångar och bestod av Glimmer. Den låg alldeles under den närmaste toppen mitt i bild. Jag plockade med mig en skiva Glimmer som var stor som en skosula och kunde ha fungerat fint som ett pyttelitet fönster i en stenålderskoja...
Bild på Glimmer från Wikipedia. Det var tydligen lätt för Murmeldjuren att gräva sina gångar i det materialet.
Jag kunde ju bryta loss stora bitar med mina bara händer och dela upp i tunna men sköra skivor.
Då och då tittade det ut ett Murmeldjur ur ett hål i kullen.
Bild från Wikipedia.
Hade jag vetat hur stora dom var och att dom kan bli aggressiva så hade jag vänt om direkt och inte satt min fot i deras bostadsområde.
Jag hade sett dom lite då och då under liften upp till skidåkningen, men att dom var så stora och tuffa visste jag inte. Men dom är inga rovdjur. Lever mest av gräs och örter.
* * *
Några ord om tågurspårningen i Stockholm:
Jag ringde min dotter direkt när jag fick höra om eländet. Men som tur var hade hon stannat hemma med snuvig Tuva och egen snuva. Annars hade väl Anna inte kommit till jobbet i rimlig tid, och även fått problem att ta sig hem igen för att hämta barn i skola och på dagis...
Konstigt samhälle vi har när så viktiga saker som kommunikationer till och från vår huvudstad kan haverera så simpelt utan att vi drabbas av vare sig jordbävningar eller tropiska orkaner.
Trots tidiga varningar om dåliga spår så kör man bara på! Är ansvaret för mycket utspritt på olika intressenter som bara ser till att snåla med pengar?
De ansvariga har väl så bra fallskärmar och pensioner att det lönar sig mer att snåla än att göra ett bra jobb.
Havererar det så slipper dom jobba mer och kan njuta av gott om fritid och en tryggad försörjning.
Försöker dom påtala bristerna och kräva mer pengar till verksamheten så blir dom troligen inte gamla på jobbet och får allmänt dåligt rykte för en fortsatt karriär.
Det är mycket som är krassligt och trassligt i Sverige nu.
En liten men högröstad klick anser att det beror på invandrare. Jag tror mer på att det beror på en regering som dragit ner på det viktiga gemensamma och förordar personliga initiativ och "marknaden".
När det gäller rälsen på järnvägen in till huvudstaden så är väl marknaden vi alla. Nej inte vi som bor ute i landet, tycker kanske någon?
Då protesterar jag och menar att samma tänkande som drabbar de många i storstadsområdena drabbar även oss ute i periferin hela tiden. Men vi är ju färre så det blir inga stora konsekvenser för andra än några få.
Apoteken t ex. Försökte ringa Apoteket i Särna för att fråga om jag hade mer kvar på ett recept av värktabletter för ett par dagar sedan.
Icke sa Nicke. Gick inte att ringa till Apoteket i Särna. Hamnade hos någon någonstans som behövde en pinkod för att svara på min enkla fråga.
I en storstad hade jag nog kunnat ta bussen eller tunnelbanan till mitt Apotek och fått svar och piller på stört.
Här fick jag boka telefontid med en snäll läkare som snabbt skrev ut en ny burk piller. Det tog tre dagar men leveransen kom till Konsum. Dit kan jag promenera.
Annars går det framåt tror jag. Mitt vänsterben är klent, men idag har jag promenerat lite utan kryckor.
Är nog nödvändigt för att få lite fart på musklerna i det benet.
Kommentarer
Trackback
