Hemma igen!
Vad det nu är som får kallas hemma...
Min mamma är i alla fall slutgiltigt hemma.
Jordfästningen i kyrkan i Oxelösund var precis så vacker och enkel som min mamma hade önskat.
En vacker kyrka där jag klättrade i byggställningarna som tolvåring utan ett tanke på att min mamma skulle tackas en sista gång där.
Gissa om de klockorna hörs.
Vid själva begravningsgudstjänsten spelade Klaras pappa flöjt tillsammans med organisten.
Vackert och naturligtvis lite tårar... nu också...
Pers Anna (om man får säga så) sjöng klockrent alla psalmer snett bakom mig i kyrkan, så jag behövde inte försöka brumma med i någon sorts bas... tack Anna!
Och tack mamma.
Och tack syster och kusiner.
Tack för att man kan få gråta lite, och upptäcka och förundras över sina barn och sina barnbarn lite mer.
Och förundras över mammas och pappas härliga liv förr, och deras föräldrars...
Min mamma är i alla fall slutgiltigt hemma.
Jordfästningen i kyrkan i Oxelösund var precis så vacker och enkel som min mamma hade önskat.
En vacker kyrka där jag klättrade i byggställningarna som tolvåring utan ett tanke på att min mamma skulle tackas en sista gång där.
Gissa om de klockorna hörs.
Vid själva begravningsgudstjänsten spelade Klaras pappa flöjt tillsammans med organisten.
Vackert och naturligtvis lite tårar... nu också...
Pers Anna (om man får säga så) sjöng klockrent alla psalmer snett bakom mig i kyrkan, så jag behövde inte försöka brumma med i någon sorts bas... tack Anna!
Och tack mamma.
Och tack syster och kusiner.
Tack för att man kan få gråta lite, och upptäcka och förundras över sina barn och sina barnbarn lite mer.
Och förundras över mammas och pappas härliga liv förr, och deras föräldrars...
Kommentarer
Postat av: Monica
Kram! Tänker på dig! Monica
Postat av: Uffeb
Tack Monica.
Tänker ofta på dig också, men här har det nu mest handlat om minnen och tankar från ett annat och långt liv lite här och lite där.
Kram!
Ulf
Trackback
