Kärt återseende på golfbanan

Ann och Jan är tillbaka för lite kul golf.
Vi hade först tänkt spela med Angela som fick förhinder.
 
Jag ringde då Nigel som gärna ville hoppa in om det fanns golfbil att tillgå.  Så jag skrev en förfrågan på Pipas Facebook kvällen före, och i morse ringde hon och sa att det var OK.
Men lite före det hade Nigel tvingats lämna återbud, så jag mailade Alf, men han svarade att han inte kunde.
 
Hur gjorde man innan det fanns Facebook eller mail? Letade i telefonkataloger och ringde?
Jo, men oftast så blev det inget gjort om det inte var jätteviktigt.
 
*    *    *
 
Med tanke på väderprognosen så blir det nog start efter lunch imorgon, och då tvivlar jag på att Nigel kan ställa upp. Angela avvaktar till onsdag, men kanske Alf är spelbar. Vi får se.
 
Men det går ju att spela kul golf på tre också...
 
Jan och Ann kompletterar förrådet av golfhandskar och Fredrik blir glad.
 
Har ni sett att det nu är REA i shoppen.
 
Bra rabatter.
 
Vädret var ganska "lagom" för golf. Lite duggregn i starten och lite mer regn senare.
Men vad gör det när lilltån numera trivs även i golfskorna.
 
Efter nio hål tog vi lunchpaus eftersom det var lugnt på banan och lätt att släppa igenom och komma ut igen utan problem.
 
Suddig bild, men en mycket läcker kotlettrad med urläcker sås och en ostgratinerad potatishalva som bara den var en smakupplevelse utöver det allra vanligaste.
Tack Lina! Mycket gott!
 
Vi spelade vidare med nya krafter trots lite ökande regn.
I våra två tävlingar så var Jan i klar ledning i Köpenhamnaren och i hyfsad ledning i Poängbogeyn.
Några bra resultat att anteckna i vår "Rullande Eclectic" hade vi inte.
 
På hål 16 fick Jan ett problem värt att dokumentera...
 
Jag hade hoppats att få se Jan kliva ut på trumman och göra en "Angela", men nu var gräset längre och frodigare förutom att han hade en snabbväxande tall i skottlinjen.
 
Så Jan tog bollhåven och fiskade upp bollen. Nåja, han hade ju haft lite problem innan dess på hålet så det fanns ingen anledning att försöka göra det omöjliga.
 
Inför sista hålet var det nog ganska spännande i toppen, men det visste vi inte eftersom vi inte studerat läget.
 
Jag besökte vänstra greenbunkern meda Ann och Jan besökte den högra. Och det regnade.
 
Så småningom visade det sig att jag vann min första Köpenhamnare för året efter att Jan vunnit alla andra. I Poängbogeyn var Jan och jag lika, men Jan vann på lägre hcp... men det är ju det jag alltid sagt, man ska sträva efter ett lågt hcp  ;-)
 
Inga Eclecticresultat att notera för någon av oss tror jag. Men kul var det.
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0