UffeBlogg

... men först gick Nigel och jag en fadderrond med Sofie och Paul. Deras tredje niohålsrunda efter golfkursen.

Båda hade en bra sving, men i början stack bollarna iväg till höger. Och att redan första veckan på en golfbana behöva hacka sig fram i skogen är ju varken kul eller nyttig träning, så på Nigels inrådan lät vi dom kasta ut bollen på fairway efter första hålets skogsbesök. 

Både Paul och Sofie hade klubban alltför öppen i addresseringen. Det blir gärna så när man tycker att klubbladet ska vara i linje med skaftet. Dessutom blir klubban öppen när man låter den vila mot marken. Att då ta greppet och därefter försöka ställa in bladet genom att vrida händerna fungerar inte. Man måste ställa in bladet innan man tar greppet.

Dessutom ska man titta på bollen när man träffar den...

De två små tipsen gjorde att Paul fixade 19 poäng på de sju sista hålen och Sofie slog bollen rakt och med rätt längd på slutet.

Båda spelade alla hål som Par 3 från Gulsvart pinne eller Röd tee på korthålen.
Här kikar Paul efter en linje för sin putt efter ett bra slag från 150 meter.

... men det var en putt efter en kort chipp från ruffen bredvid green, minns jag nu..

Och Sofie hade sitt utslag i MUA till höger om green, men skickade upp andraslaget på green.

Sofie väntar på att få putta.

Jag föreslog att vi skulle stoppa fadderronden efter nio hål av två skäl. Det är mest inspirerande att sluta när det går som bäst, men det var också regn på gång. Och det började regna häftigt i pausen efter nio hål.

Paul och Sofie kommer att få mycket kul av golfen framöver! Två talanger med rätt inställning.

Nigel och jag tog en förlängd regnpaus och fortsatte när regnet upphörde.
På hål 12 gjorde Nigel en enkel Birdie (nära Eagle) och jag gjorde ett enkelt Par.

Men regnet tog ny fart, och när vi var på hål 16 så var vi helt genomvåta.
Jag hade lånat en driver i shoppen som även Nigel fick prova. Den fungerade bra. Nigel låg på "platten" på hål 16 och kunde därför lätt gå över "Havet" på andra slaget.

På hål 17 gav vi upp på grund av översvämmad green...


Och nedanför green rann en tillfällig bäck...

De vita prickarna och strecken är inte snö. Det är regndroppar i blixtljus...

Och för övrigt så ska jag snart ägna mer tid åt "Fårrdens" mystiska problem.

Jag har nu konsulterat minst fem olika Fordverkstäder, men alla har olika teorier om vilka stora insatser som kan behövas för att hitta problemet. Och dom tar en timpenning som kan göra en datakonsult avundsjuk...

Märkligt att dom tar samma timpris för något som dom inte kan som dom tar för ett byte av en pryl på måfå...
Men allt bygger väl på att man stup i ett ska köpa nya bilar med garanti?

Hur som helst så ska jag jobba vidare med felsökningen på egen hand. Bland annat via Fordklubbar på nätet och de som jag på annat sätt kan hitta med erfarenhet från just den här bilmodellen.

Här är en suddig bild på en givare (tror jag att det är) som sitter lite lös och bara har en tråd till kontakten. Jag trodde först att en tråd var av, men det har bara funnits en tråd. Alltså måste givaren vara jordad i karossen.

Men den sitter trångt och det är svårt att se hur den är infäst. Men om den är lös så är det naturligtvis dålig kontakt med jord. Och när jag inte lyckats ta reda på vad den har för funktion, så är den ett potentiellt problem.

Sorgligt att inte en Fordverkstad i Nyköping kunde hitta det i datorn... men dom hade å andra sidan inte bättre information än den jag själv kan hitta på nätet. 

Jag ska mejla bilden till en person i Norrland som verkar kunnig på Cosworth-motorer.

Men fortfarande ser jag också fram mot många roliga golfrundor.