UffeBlogg

Så nu kan jag visa mig utan stickad luva över öronen. Om det inte är kallt vill säga.

På vägen hem från klippningen stannade jag vid Lomkällan för att säga hej till Monica som hade varit i Idre och var på väg åt motsatt håll.

Lomkällans konferens- och utställningshall har fått en ny entre.


Jag passade också på att fotografera ett par av de få stenskulpturer som finns kvar efter förra årets projekt och utställning.

Den här gillar jag. Ett rått och stort stycke Blybergsporfyr där en cirkel slipats rund och polerats. Guldblänket har lagts till av konstnären..


Kanske en vulkaniserad Moraklocka?

Jag har polerat lite porfyr på skoj ett par gånger. Det är ett tufft jobb, men det blir blankt. Porfyr är hårt som attan.
Många blandar ihop kvartsiten, som det finns gott om här, med porfyr.

Kvartsiten är bra nog, men det är en av sediment långsamt avlagrad bergart.
Porfyr kommer direkt från ugnen, så att säga, är en vulkanisk bergart som sluppit omvandlas genom erosion och förflyttning med nya sammanpressningar och omvandlingar. 

Granit är också fascinerande. Det kan glittra och glimma som av diamanter från ett stycke grå granit.


Svårt att återge här. En skulptur av Monica Wallman.


På sidan av granitblocket är det lättare att Känna igen Monica Wallmans uttryck.