UffeBlogg

Premiär för mig. Det var roligare än jag kunde ana.

Erling och jag slog några bollar på "rangen" med olika klubbor först. Vi fick se siffror efter varje slag som beskrev bollbanan, utgångshastigheten, utgångsvinkeln, carry och total längd efter rull.

Erling fick bra "bite" på ett inspel en gång. Carry 30 meter och bollen spann tillbaka en meter...

Efter en stunds träning så spelade vi de nio första hålen på Pebble Beach...



Det var svårt att fotografera eftersom duken som visar banan är en reflekterande filmduk. Jag fick jobba en del i Photoshop för att det över huvud taget skulle synas att duken visar en naturtrogen bild av banan.

Men jag är säker på att jag kommer att prova simulatorn fler gånger.

Jag hade lite tvivel om huruvida slice och hook skulle registreras på ett trovärdigt sätt. Men det fungerade! Jag skojar inte! Jag kan slå medvetna slicar och hookar, och känner efteråt hur bollbanan blev utan att titta. Inte till speciellt stor glädje i mitt golfande, men det är ju kul att träna när simulatorn tycks fungera. Och Erlings tendens till draw såg jag flera exempel på...

Men både Erling och jag hade bekymmer med ljuset. Det var inte alls lika mörkt som på den manipulerade bilden ovan, men en spotlight från sidan som lyser upp boll och underlag bättre skulle kanske hjälpa. Det påminde nu lite om svårigheterna att bedöma avstånd till bollen en sen kväll i augusti.

Till helgen ska vi kanske spela en runda på någon berömd bana med Dennis.