Sporttält i skogen
Nu har Sporttältet efter vägen fått rejält med reklamskyltar. Nu börjar det likna ett affärscentrum på kalhygget.
Fattas bara parkeringsrutor, staket och kundvagnar.
Och kunder.
Men dom kommer nog när dom börjar känna igen ett billigt ställe. :-)
Det förvånar mig lite att loggan för IDRE Turism finns med, men den kanske följde med i köpet när Fliesbergs under en tid misshandlade kommunens turistbyråverksamhet mot en skaplig ersättning.
Och nu har vi ett helt gäng turistbyråer eller turistinformationsverksamheter i Idre. Bra med konkurrens tycker kanske någon, men mest rörigt tycker jag.
Och hur ser de olika affärsidéerna ut?
"Kom in och fråga oss, det kostar inget!" För så är det ju. Det finns väl ingen kommun i landet som tar betalt för att ge information till turister, eller?
Men jag kan ana att det i vårt lilla hörn av världen handlar om att man kan sälja underställ, souvenirer eller hyra ut snöskotrar genom att göra sken av att man är någon sorts turistbyrå. Och dessutom få betalt av kommunen. Inte alla förstås, det ska ju vara tuff konkurrens...
Jag tror att jag ska tejpa upp min bil med stora dekaler där det står "Turistvärd IDRE" på fem språk. Men först ska jag tvätta den. Rostfläckarna döljer jag noga med dekalerna.
Därefter åker jag runt lite sakta mellan ICA och Konsum. Så fort jag ser en ström av turistbilar på väg åt något gemensamt håll så smyger jag efter, och kör om, och in i snövallen precis före.
Jag kliver leende ur bilen och vi blir kompisar - eftersom dom just räddat mitt liv. När allt är klart och vi alla kan åka vidare så har jag sålt en himla massa gamla böcker och annat skräp som jag hade med mig i bakluckan på bilen.
Blir det något kvar i bakluckan så parkerar jag bara utanför ICA som "Turistvärd IDRE" och säljer resten.
Vi kan ju bli en hel koncern av Turistvärdar om jag anlitar underleverantörer som får bli dotterbolag...
Men snart smälter snön bort och vi ska spela det ädla spelet golf. En syssla som måste tas på allra största allvar, och där en medspelares harkling i baksvingen borde leda till ett fortsatt liv utan golfkamrater.
Och snart har jag läst alla historierna i "Ett upp för Cuthbert". Då är jag redo för en ny golfsommar.
... och nu åter till dammiga böcker i olika högar.
Fattas bara parkeringsrutor, staket och kundvagnar.
Och kunder.
Men dom kommer nog när dom börjar känna igen ett billigt ställe. :-)
Det förvånar mig lite att loggan för IDRE Turism finns med, men den kanske följde med i köpet när Fliesbergs under en tid misshandlade kommunens turistbyråverksamhet mot en skaplig ersättning.
Och nu har vi ett helt gäng turistbyråer eller turistinformationsverksamheter i Idre. Bra med konkurrens tycker kanske någon, men mest rörigt tycker jag.
Och hur ser de olika affärsidéerna ut?
"Kom in och fråga oss, det kostar inget!" För så är det ju. Det finns väl ingen kommun i landet som tar betalt för att ge information till turister, eller?
Men jag kan ana att det i vårt lilla hörn av världen handlar om att man kan sälja underställ, souvenirer eller hyra ut snöskotrar genom att göra sken av att man är någon sorts turistbyrå. Och dessutom få betalt av kommunen. Inte alla förstås, det ska ju vara tuff konkurrens...
Jag tror att jag ska tejpa upp min bil med stora dekaler där det står "Turistvärd IDRE" på fem språk. Men först ska jag tvätta den. Rostfläckarna döljer jag noga med dekalerna.
Därefter åker jag runt lite sakta mellan ICA och Konsum. Så fort jag ser en ström av turistbilar på väg åt något gemensamt håll så smyger jag efter, och kör om, och in i snövallen precis före.
Jag kliver leende ur bilen och vi blir kompisar - eftersom dom just räddat mitt liv. När allt är klart och vi alla kan åka vidare så har jag sålt en himla massa gamla böcker och annat skräp som jag hade med mig i bakluckan på bilen.
Blir det något kvar i bakluckan så parkerar jag bara utanför ICA som "Turistvärd IDRE" och säljer resten.
Vi kan ju bli en hel koncern av Turistvärdar om jag anlitar underleverantörer som får bli dotterbolag...
Men snart smälter snön bort och vi ska spela det ädla spelet golf. En syssla som måste tas på allra största allvar, och där en medspelares harkling i baksvingen borde leda till ett fortsatt liv utan golfkamrater.
Och snart har jag läst alla historierna i "Ett upp för Cuthbert". Då är jag redo för en ny golfsommar.
... och nu åter till dammiga böcker i olika högar.
Kommentarer
Trackback
