UffeBlogg

Några reflektioner efter gårdagens informationsmöte.

Utgångsläget var ganska dåligt för Idre Fjälls styrelse eftersom man blivit anklagad för att inte vilja samarbeta och för att motarbeta nya affärsinitiativ i Idre.

Men jag tyckte nog att man hade förberett sig väl och tryckte på några saker:

Stiftelseformen som till skillnad mot ett aktiebolag återinvesterar allt överskott utan att behöva tänka på aktieägarnas utdelning eller kortsiktiga vinstintressen.

En stiftelse som inte på samma sätt som ett aktiebolag kan säljas, avknoppas och bli ett ägarnas klipp på en marknad där företag köps och säljs över huvudet på de anställda eller bygdens intressen.

En stiftelse som har ett uppdrag att bedriva verksamhet året runt och verka för utveckling av bygden även om vissa bitar i verksamheten är olönsamma i sig.

Idre Fjäll visade att man tror på det bästa, och har uthållighet, men man visade samtidigt en nyfiken lyhördhet för alternativ genom att bjuda in till nya idéer.

Men gick det hem? Vilka nya idéer dök upp?

Många tyckte nog att det saknades alternativ till Tre Toppar i presentationen. Många tyckte nog att Idre Fjäll framstod som oresonliga motståndare till alla andra alternativa utvecklingsidéer i bygden.

Men jag uppfattade det inte så. Jag tyckte att Idre Fjäll lyckades visa att man har en god kunskap om sin marknad och en tydlig affärsidé. Jag tyckte att Idre Fjäll lyckades visa att alla alternativ och nya idéer är välkomna, men att dom måste visa på en egen ekonomisk bärkraft och riskera sitt eget kapital.

Visserligen kan jag hålla med om att Idre Fjäll saknar en bra relation till massmedia. Alf illustrerade problemet på ett bra sätt. Public Relations och pressreleaser är viktiga. Att målinriktat göra reklam riktat till sin målgrupp är inte tillräckligt när man vill utveckla verksamheten och behöver skapa en allmänt positiv bild i omvärlden. Även personalen och deras anhöriga och det lokala samhället i Idre och Särna behöver information om allt positivt som sker på Idre Fjäll. Men därför var löftet om fortsatta informationsmöten bra. Det är lite tokigt att de ska behövas.

Men samtidigt kan jag förstå att det var klokt att tiga ihjäl den otäcka kampanj som drogs igång mot skövling av nationalberg och kortsiktig profithunger som drogs igång av DN och som följdes upp i lokalpressen. Varken Christer Gruhs eller Göran Greider har lyckats förklara vad dom menar med att orörd natur ska bli vår största tillgång i framtiden. För vilka undrar jag? På vilket sätt? När då? Dom har läst mina frågor och lovat återkomma med svar. Men efter några månaders väntan har jag fortfarande inte fått några svar.

Jag tyckte att Idre Fjäll visade att man förstår sin marknad och varför kunder besöker fjällvärlden genom att hålla fast vid den långsiktiga visionen om att bygga samman Fjätervålen och Idre Fjäll med skidåkning på Städjan!

Men dessvärre uppfattar många det som att inget annat görs, och att Idre Fjäll envist håller fast vid något som är dömt att misslyckas. Jag håller inte med. Jag uppfattade inte budskapet så.

Att utveckla skidåkningen och åtkomsten till fjällvärlden är ju det som är själva kärnan i den fjällturism som skapar arbetstillfällen. Man åker inte till fjällen på sin semester för att bo. Man åker inte till fjällen på vintern för att sitta och titta på orörd vildmark som man inte kan nå.
 

Sommarturismen är också beroende av tillgänglighet. STF i Grövelsjön skulle inte ha många gäster om det inte fanns bilväg ända fram. Nipfjället skulle inte ha besökts av så många om det hade saknats bilväg över kalfjället.

Det här blev ett långt inlägg fyllt av personliga funderingar. Det är väl det som är tanken bakom en personlig men öppen dagbok.

Två nya idéer var faktiskt uppe lite. Den ena gällde Himmelfjäll den andra gällde golfbanan. När det gäller Himmelfjäll så fattar jag fortfarande inte vad som hindrar Derning att sätta igång. Och jag fattar inte varför han ställer krav på Idre Fjäll?

När det gäller övertagandet av golfbanan så fattade jag det som att Idre Fjäll ville se ekonomiska kalkyler för det utmålade lyxhotellet innan man kan ta ställning. Det tycker jag är ett rimligt krav för allas bästa.

Mycket av det som formulerades mer eller mindre tydligt på mötet i Kulturhuset är värt att nämna och kommentera. Jag kanske återkommer om det.