Ny match i Sommarcupen idag...
Jag skulle spela mot Alf N och kände mig slagen på förhand. Alf har ofta spelat väldigt bra när vi gått i samma boll.
Jag vaknade tidigt och tog en tur till Nipfjällsparkeringen för att försöka ladda inför matchen. Två holändska bilar var där före mig och jag såg att de var på väg till fots mot toppen.
I skuggan bakom bilarna hade en ren lagt sig att vila och en annan stod och vilade i skuggan.
Men mitt på parkeringen stod en annan ren och sov. Det såg i alla fall ut så. Han hängde med huvudet och rörde sig inte ur fläcken trots att parkerade, tog fram kameran, klev ur bilen och fotograferade.
Konstig grushög och dessutom en trave plank en bit därifrån i Ntaura 2000 området.
Men jag såg så småningom vad det handlade om. Man har byggt en trätrappa nästan ända upp till toppen...
Nedan en närbild på trappan.
Märkligt tycker jag. Riktigt konstigt faktiskt.
Golfen startade i strålande väder, men med risk för åska längre fram på dagen. Anki och Gunnar gick i samma boll som Alf och jag.
När vi startade på hål 10 hade det mörknat och vuxit till sig bortåt Grövelsjön och det mullrade på avstånd hela tiden.
Jag var nu två hål upp på Alf efter att han vunnit både hål 8 och 9. Vi delade hål 10 efter ömsesidiga besvär.
Anki hade ett suveränt utslag och skickar här iväg andra slaget med blixt och dunder i bakgrunden.
Alf had otur på hål 11 och hittade inte sin boll samtidigt som jag låg på green på två slag efter tur med mitt missade utslag. Matchen avgjordes på hål 14 eftersom Alf inte ville spela i åska och tappat sugen efter missen på hål 11 och en frustrerad miss på hål 12... ungefär så. (jag var fem upp efter hål 13 och vi delade hål 14...)
Vi slapp åskan, som vanligt vill jag säga, den drog vidare mot Nipfjället och Städjan.
Anki satte en lång putt på hål 17 och spelade över huvud taget suveränt bra på de sista nio hålen. 24 poäng på de hålen. Här ett elegant utslag på hål 18.
Efter golfen träffades Anki, Gunnar, Thomas, Åke och Ulf på Lodjuret och åt god mat på uteserveringen i solen och värmen. Thomas och Åke är gamla bekanta till Anki och Gunnar.
Ett trevligt slut på en kul golfdag. Imorgon är jag Banvärd men kan kanske spela efter jobbet.
Jag vaknade tidigt och tog en tur till Nipfjällsparkeringen för att försöka ladda inför matchen. Två holändska bilar var där före mig och jag såg att de var på väg till fots mot toppen.
I skuggan bakom bilarna hade en ren lagt sig att vila och en annan stod och vilade i skuggan.
Men mitt på parkeringen stod en annan ren och sov. Det såg i alla fall ut så. Han hängde med huvudet och rörde sig inte ur fläcken trots att parkerade, tog fram kameran, klev ur bilen och fotograferade.
Konstig grushög och dessutom en trave plank en bit därifrån i Ntaura 2000 området.
Men jag såg så småningom vad det handlade om. Man har byggt en trätrappa nästan ända upp till toppen...
Nedan en närbild på trappan.
Märkligt tycker jag. Riktigt konstigt faktiskt.
Golfen startade i strålande väder, men med risk för åska längre fram på dagen. Anki och Gunnar gick i samma boll som Alf och jag.
När vi startade på hål 10 hade det mörknat och vuxit till sig bortåt Grövelsjön och det mullrade på avstånd hela tiden.
Jag var nu två hål upp på Alf efter att han vunnit både hål 8 och 9. Vi delade hål 10 efter ömsesidiga besvär.
Anki hade ett suveränt utslag och skickar här iväg andra slaget med blixt och dunder i bakgrunden.
Alf had otur på hål 11 och hittade inte sin boll samtidigt som jag låg på green på två slag efter tur med mitt missade utslag. Matchen avgjordes på hål 14 eftersom Alf inte ville spela i åska och tappat sugen efter missen på hål 11 och en frustrerad miss på hål 12... ungefär så. (jag var fem upp efter hål 13 och vi delade hål 14...)
Vi slapp åskan, som vanligt vill jag säga, den drog vidare mot Nipfjället och Städjan.
Anki satte en lång putt på hål 17 och spelade över huvud taget suveränt bra på de sista nio hålen. 24 poäng på de hålen. Här ett elegant utslag på hål 18.
Efter golfen träffades Anki, Gunnar, Thomas, Åke och Ulf på Lodjuret och åt god mat på uteserveringen i solen och värmen. Thomas och Åke är gamla bekanta till Anki och Gunnar.
Ett trevligt slut på en kul golfdag. Imorgon är jag Banvärd men kan kanske spela efter jobbet.
Kommentarer
Trackback
