Besökte golfbanan utan att spela golf...
Oj vilka förbättringar som är på gång! Mest handlar det om trädfällning för att släppa fram solen och luften och stoppa träden från att suga en massa näring ur marken nära greener och teen.
Och den intensiva luftningen av greener och fairway gör höstgolfen mer spännande, men förhoppningsvis blir det kanonfint nästa sommar.
Jag åkte ut till banan för att ta lite bilder på avverkningen och få gott kaffe och hembakade bullar i Kinas kafé, och vila ryggen från golf.
Men det var nära att jag bestämde mig för att trots allt spela golf när Anita dök upp för att gå en runda. Men jag var klok nog att spara ryggen och träffade på henne igen under min fotograferingspromenad.
Vädret var härligt och solen värmde. Dunjackan fick hänga på golfvagnen.
Men jag var ju egentligen mest ute för att se resultatet av Egons trädfällning.
Vid green på hål 4 så öppnar det sig nya vyer.
Många tallar fick stupa. Men det känns rätt.
Hål 3 till vänster...
.. och bakom hål 3. Snyggt.
Och vid tee för hål 5 är det gallrat.
Och hål 8 har blivit av med en hel del onödigt besvärliga träd i gropen framför green.
Snyggt och mer sol till den annars leriga fairway vi haft för de som ville ta omvägen...
Och snön ligger kvar på Städjan i bakgrunden. Vy från green på hål 17.
Vid hål 9 har det gallrats ur en del, men där bör det nog fällas fler träd på kullen till höger (vänster i bild). Alternativet är att renovera hela hål 9 och kanske göra ett temporärt, eller helt nytt, hål 9 genom skogen upp mot övningsområdet.
Vi är ju många som lyckas ta den vägen från tee... ;-)
Vägen upp mot övningsområdet...
.. och vägen bakåt mot nuvarande röd tee på hål 9...
Inte vet jag, men visst vore det kul att renovera hål 9 och ordna ett tillfälligt hål 9, eller bygga om helt och permanent.
Och den intensiva luftningen av greener och fairway gör höstgolfen mer spännande, men förhoppningsvis blir det kanonfint nästa sommar.
Jag åkte ut till banan för att ta lite bilder på avverkningen och få gott kaffe och hembakade bullar i Kinas kafé, och vila ryggen från golf.
Men det var nära att jag bestämde mig för att trots allt spela golf när Anita dök upp för att gå en runda. Men jag var klok nog att spara ryggen och träffade på henne igen under min fotograferingspromenad.
Vädret var härligt och solen värmde. Dunjackan fick hänga på golfvagnen.
Men jag var ju egentligen mest ute för att se resultatet av Egons trädfällning.
Vid green på hål 4 så öppnar det sig nya vyer.
Många tallar fick stupa. Men det känns rätt.
Hål 3 till vänster...
.. och bakom hål 3. Snyggt.
Och vid tee för hål 5 är det gallrat.
Och hål 8 har blivit av med en hel del onödigt besvärliga träd i gropen framför green.
Snyggt och mer sol till den annars leriga fairway vi haft för de som ville ta omvägen...
Och snön ligger kvar på Städjan i bakgrunden. Vy från green på hål 17.
Vid hål 9 har det gallrats ur en del, men där bör det nog fällas fler träd på kullen till höger (vänster i bild). Alternativet är att renovera hela hål 9 och kanske göra ett temporärt, eller helt nytt, hål 9 genom skogen upp mot övningsområdet.
Vi är ju många som lyckas ta den vägen från tee... ;-)
Vägen upp mot övningsområdet...
.. och vägen bakåt mot nuvarande röd tee på hål 9...
Inte vet jag, men visst vore det kul att renovera hål 9 och ordna ett tillfälligt hål 9, eller bygga om helt och permanent.
Vädret fortsätter att visa sig från sin vackra sida
Jag spelade golf med Alf och Björn idag.
Lite sliten i ryggen, men det fungerar faktiskt bra om jag svingar lugnt och fullföljer...
Det är lite knepigare att böja sig ned för att pegga upp eller plocka bollen ur koppen.
Och vilket fantastiskt härligt väder för en promenad på golfbanan.
Här en bild från hål 15 där Björn tittar långt efter sitt andraslag.
Jag hade tänkt lägga mig på mage och ta en bild på Alfs utslag på hål 17 rakt framifrån, men det var nog klokt att jag avstod. Bollen startade lågt, mycket lågt, men den pinnade på bra och nådde bra mycket längre än man kunde tro efter markkänning på både gul och röd tee.
Närbild på bollen efter sin första markkänning... men med bra överskruv så fick den eld i baken...
Härligt väder och kul golfkamrater på en vacker golfbana.
Och nu ska den bli lika vacker som den var för tio år sedan. Mängder av träd som vuxit snabbt och skuggat greener och teen och gömt vackra vyer fälls i en rasande fart.
Men om någon tror att skogsbanan därmed blir en sorts dålig kopia på en parkbana så kan jag förneka det å det bestämdaste.
Nu börjar man se skogsbanan. På senare år såg man inte skogen för alla träd, som Björn beskrev det.
Alf tittar långt efter ett lååångt slag på hål 18.
Björn och jag var lite mer avslappade men njöt av Alfs stabila spel.
Alf vann vår tävling och spelade stabilt hela vägen. Björn blixtrade till med några Par ibland och jag spelade njutbar golf med en två eller tre bra golfslag.
Alf vann alltså solklart och överlägset.
Och nu har vi en kul möjlighet att spela Attlungstad utanför Hamar innan vintern anländer.
Jag har tre greenfeebiljetter som bara gäller under 2010.
På fredag är det nog fortfarande bra väder och en fin bana.
Så Alf och jag planerar att åka dit och spela den vackra banan.
Det är väl cirka tre och en halv timmes resväg, men om vi är tre så kan vi samåka med Alf från Drevsjö.
På fredag alltså.
Lite sliten i ryggen, men det fungerar faktiskt bra om jag svingar lugnt och fullföljer...
Det är lite knepigare att böja sig ned för att pegga upp eller plocka bollen ur koppen.
Och vilket fantastiskt härligt väder för en promenad på golfbanan.
Här en bild från hål 15 där Björn tittar långt efter sitt andraslag.
Jag hade tänkt lägga mig på mage och ta en bild på Alfs utslag på hål 17 rakt framifrån, men det var nog klokt att jag avstod. Bollen startade lågt, mycket lågt, men den pinnade på bra och nådde bra mycket längre än man kunde tro efter markkänning på både gul och röd tee.
Närbild på bollen efter sin första markkänning... men med bra överskruv så fick den eld i baken...
Härligt väder och kul golfkamrater på en vacker golfbana.
Och nu ska den bli lika vacker som den var för tio år sedan. Mängder av träd som vuxit snabbt och skuggat greener och teen och gömt vackra vyer fälls i en rasande fart.
Men om någon tror att skogsbanan därmed blir en sorts dålig kopia på en parkbana så kan jag förneka det å det bestämdaste.
Nu börjar man se skogsbanan. På senare år såg man inte skogen för alla träd, som Björn beskrev det.
Alf tittar långt efter ett lååångt slag på hål 18.
Björn och jag var lite mer avslappade men njöt av Alfs stabila spel.
Alf vann vår tävling och spelade stabilt hela vägen. Björn blixtrade till med några Par ibland och jag spelade njutbar golf med en två eller tre bra golfslag.
Alf vann alltså solklart och överlägset.
Och nu har vi en kul möjlighet att spela Attlungstad utanför Hamar innan vintern anländer.
Jag har tre greenfeebiljetter som bara gäller under 2010.
På fredag är det nog fortfarande bra väder och en fin bana.
Så Alf och jag planerar att åka dit och spela den vackra banan.
Det är väl cirka tre och en halv timmes resväg, men om vi är tre så kan vi samåka med Alf från Drevsjö.
På fredag alltså.
Fortsatt härligt höstväder
Minusgrader på nätterna på grund av högtryck och molnfritt, men skönt i solen på dagarna.
Före golfen med Björn besökte jag Jarles husbygge i tomtområdet högt ovanför golfbanan och de kommande nio nya hålen.
Vilket rackarns pampigt timmerhus.
Kjell skymtar i fönstret på övervåningen...
... och han ropade fram Jarle till fönstret...
Hej Jarle. Bra att du håller dig borta från taket... skicka upp mindre värdefulla gubbar dit.
Om jag hade någon halv miljon över så skulle jag låna resten och köpa huset direkt.
Gediget, stort, härligt läge och mitt i den blivande utbyggnaden av golfbanan.
Och promenadavstånd till byn. Och vilka vyer där uppifrån. Och en liten fiske- och badtjärn inpå knuten.
När jag kom till golfbanan i god tid så var det full fart både här och där.
Kina jobade med att tvätta altangolvet med en lustig manick som läckte i alla ändar.
Och en omfattande trädfällning fortsätter.
Nödvändigt för att släppa in solen till nians green.
Och nu ser man shop och restaurang från tians fairway. Som det såg ut när banan byggdes och några år till.
Egon var uppe vi hål 11 och 14 och gallrade när jag väntade på att klockan skulle bli tolv och Björn skulle dyka upp för en golfrunda.
Egon fällde en tall rakt mot mig och tyckte att det skulle bli effektfullt. Det tyckte jag också, men det hade nog blivit mer effektfullt med rörliga bilder.
Här är tallen på väg i rätt riktning...
Och här ligger den som den ska. Jag backade fem meter i onödan när den föll...
Björn och jag spelade nio hål med ganska bedrövlig golf i det vackra vädret.
Så vi började om efter goda hembakade bullar på Kinas kafé.
Och efter omstarten blev det andra bullar på banan...
Jag började med ett Par och Björn lyckades betydligt bättre än under första varvet.
Björns tredje slag på hål 2 var bra, men eftersom fairway lutade lite upp från fötterna mot bollen så blev det en lättduff.
Vi hade härligt väder och efter fyra spelade hål var vi lika och vände hem genom att spela hål 16, 17 och 18.
Hål 16 vann Björn med två slag och vi delade hål 17.
Björn hade allltså två slags ledning inför hål 18.
Men efter att båda haft en del problem på vägen på sista hålet så slank min långputt i och vi delade matchen över 7 hål. Och ska man ta hänsyn till hcp så vann Björn.
Imorgon blir det golf med Alf, Björn och kanske någon mer, innan vi senare ska plocka ihop ris och stockar efter Egons motorsågsmassaker.
Före golfen med Björn besökte jag Jarles husbygge i tomtområdet högt ovanför golfbanan och de kommande nio nya hålen.
Vilket rackarns pampigt timmerhus.
Kjell skymtar i fönstret på övervåningen...
... och han ropade fram Jarle till fönstret...
Hej Jarle. Bra att du håller dig borta från taket... skicka upp mindre värdefulla gubbar dit.
Om jag hade någon halv miljon över så skulle jag låna resten och köpa huset direkt.
Gediget, stort, härligt läge och mitt i den blivande utbyggnaden av golfbanan.
Och promenadavstånd till byn. Och vilka vyer där uppifrån. Och en liten fiske- och badtjärn inpå knuten.
När jag kom till golfbanan i god tid så var det full fart både här och där.
Kina jobade med att tvätta altangolvet med en lustig manick som läckte i alla ändar.
Och en omfattande trädfällning fortsätter.
Nödvändigt för att släppa in solen till nians green.
Och nu ser man shop och restaurang från tians fairway. Som det såg ut när banan byggdes och några år till.
Egon var uppe vi hål 11 och 14 och gallrade när jag väntade på att klockan skulle bli tolv och Björn skulle dyka upp för en golfrunda.
Egon fällde en tall rakt mot mig och tyckte att det skulle bli effektfullt. Det tyckte jag också, men det hade nog blivit mer effektfullt med rörliga bilder.
Här är tallen på väg i rätt riktning...
Och här ligger den som den ska. Jag backade fem meter i onödan när den föll...
Björn och jag spelade nio hål med ganska bedrövlig golf i det vackra vädret.
Så vi började om efter goda hembakade bullar på Kinas kafé.
Och efter omstarten blev det andra bullar på banan...
Jag började med ett Par och Björn lyckades betydligt bättre än under första varvet.
Björns tredje slag på hål 2 var bra, men eftersom fairway lutade lite upp från fötterna mot bollen så blev det en lättduff.
Vi hade härligt väder och efter fyra spelade hål var vi lika och vände hem genom att spela hål 16, 17 och 18.
Hål 16 vann Björn med två slag och vi delade hål 17.
Björn hade allltså två slags ledning inför hål 18.
Men efter att båda haft en del problem på vägen på sista hålet så slank min långputt i och vi delade matchen över 7 hål. Och ska man ta hänsyn till hcp så vann Björn.
Imorgon blir det golf med Alf, Björn och kanske någon mer, innan vi senare ska plocka ihop ris och stockar efter Egons motorsågsmassaker.
Härlig golfdag med Nigel och Alf.
Nigel som har besvär med fötterna hyrde golfbil och jag hängde på min bag på bilen.
På så vis kunde jag promenera på banan utan golfklubbor och fick dessutom tips om vilken klubba jag behövde av min eldrivne Caddie.
Lyxigt värre och jag kände mig nästan som ett proffs.
När vi kom till hål 4 så hade bollen framför oss tagit en liten paus för att släppa igenom oss.
Gotta med tre glada tjejkompisar. I stället för "Taxi var god dröj" så blev det varsågoda och kör om...
Perfekt! Jag som kände mig som proffs för dagen njöt naturligtvis av publiken. Dessutom hade jag vunnit hålet innan på ett Par från ett besvärligt läge framför en sten i skogskanten med ett gäng kottar framför och under bollen.
Jag vann även hål 4 trots ett kort utslag där jag fick skicka andraslaget över träden med en Pitchingwedge. Allt kändes lätt och bekvämt när jag kunde promenera runt utan att släpa på klubborna.
Och vädret var ju helt underbart! Fortfarande gnistrande snö på fjällen i bakgrunden och härliga höstfärger i blandskogen.
Jag struntade i att fotografera mina kamrater och alla vackra vyer. Bland annat för att kameran låg i golfbilen, men också för att jag var så avslappnat fokuserad på mit eget golfspel.
Men på hål 6 var jag tvungen att plocka fram kameran.
Nigels utslag hade hamnat hängande i lite ljung på fel sida av bäcken...
... men där fanns två stenar i bäcken som Nigel kunde balansera tårna på...
Det såg ut att kunna bli ett rejält plask med en våt Nigel efter slaget.
Men så blev det inte. Det vita strecket framför Nigel är bollen som flyger långt och landar på fairway. Och han blev inte ens våt om tårna.
Jag har alltid beundrat Nigels balans och lugna tillslag med ett avundsvärt klipp i bollträffen.
Men Alf vann hålet på ett enkelt Par.
Jag hackade mig fram på vänsterkanten och delade andraplats på hålet med Nigel.
När vi kom till hål 9 så hörde vi en motorsåg och då och då ett brakande från fallande träd.
I pausen ledde jag på 45 slag och Alf var tvåa 3 slag efter med Nigel 1 slag bakom sig.
Jag trodde att det var Inge som var i farten med motorsågen, men såg att den som stod där med hjälm och ansiktskydd var för lång.
Ett stort antal träd kommer att fällas av flera skäl. Det viktigaste är att träd växer snabbt och tar bort sol och stjäl näring i marken. Banan har ju trots allt funnits sedan 1992.
Ett annat skäl är att många vackra vyer har försvunnit. Det har jag sett under de 12 år jag spelat banan.
Men det är inte meningen att göra om banan till en parkbana. En skogsbana var det från början och så kommer det alltid att vara.
Det blir en del att plocka med när vi har arbetsdagar på banan imorgon och på onsdag efter klockan 17.
Här har Egon, som var den som fällde träden, tagit en liten paus med grabbarna som åker runt och hackar hål i varenda green och varje fairway.
Men visst är det kul att spela golf trots vintregreener.
Jag fortsatte min inspirerade runda där jag slapp släpa på klubborna med Par, Par, Bogey, Bogey, Bogey, Bogey, Bogey...
Men på hål 17 tog koncentrationen slut trots att utslaget låg på gräs. I tjock ruff visserligen, men ändå.
Och hål 18 hanterade jag än mer slarvigt trots ett bra läge uppe på "Ulf Hill".
Jag hade kunnat göra rundan på 89 slag om jag avslutat med Bogey på hål 17 och 18.
Men det blev 93 slag efter 6 och 9 på de två sista hålen.
Men jag vann tävlingen trots att jag sabbade de två sista hålen.
Nigel ville spela några hål till eftersom det var sista chansen för golf i år, men tyvärr hade jag inte möjlighet att fortsätta. Annars hade jag gärna spelat ända fram till mörkrets inbrott. Jag har samlat på mig några knallgula bollar som fungerar utmärkt på höstkanten.
Sorry Nigel. Men jag hoppas att du fick en kul fortsättning och att du fick en chans att spela in din nya Spoon. (om en trätrea heter så...)
Och tack för ett suveränt jobb som Caddie!
Imorgon blir det nog golf med Björn E efter klockan 12. Kanske även Erling hänger på?
På så vis kunde jag promenera på banan utan golfklubbor och fick dessutom tips om vilken klubba jag behövde av min eldrivne Caddie.
Lyxigt värre och jag kände mig nästan som ett proffs.
När vi kom till hål 4 så hade bollen framför oss tagit en liten paus för att släppa igenom oss.
Gotta med tre glada tjejkompisar. I stället för "Taxi var god dröj" så blev det varsågoda och kör om...
Perfekt! Jag som kände mig som proffs för dagen njöt naturligtvis av publiken. Dessutom hade jag vunnit hålet innan på ett Par från ett besvärligt läge framför en sten i skogskanten med ett gäng kottar framför och under bollen.
Jag vann även hål 4 trots ett kort utslag där jag fick skicka andraslaget över träden med en Pitchingwedge. Allt kändes lätt och bekvämt när jag kunde promenera runt utan att släpa på klubborna.
Och vädret var ju helt underbart! Fortfarande gnistrande snö på fjällen i bakgrunden och härliga höstfärger i blandskogen.
Jag struntade i att fotografera mina kamrater och alla vackra vyer. Bland annat för att kameran låg i golfbilen, men också för att jag var så avslappnat fokuserad på mit eget golfspel.
Men på hål 6 var jag tvungen att plocka fram kameran.
Nigels utslag hade hamnat hängande i lite ljung på fel sida av bäcken...
... men där fanns två stenar i bäcken som Nigel kunde balansera tårna på...
Det såg ut att kunna bli ett rejält plask med en våt Nigel efter slaget.
Men så blev det inte. Det vita strecket framför Nigel är bollen som flyger långt och landar på fairway. Och han blev inte ens våt om tårna.
Jag har alltid beundrat Nigels balans och lugna tillslag med ett avundsvärt klipp i bollträffen.
Men Alf vann hålet på ett enkelt Par.
Jag hackade mig fram på vänsterkanten och delade andraplats på hålet med Nigel.
När vi kom till hål 9 så hörde vi en motorsåg och då och då ett brakande från fallande träd.
I pausen ledde jag på 45 slag och Alf var tvåa 3 slag efter med Nigel 1 slag bakom sig.
Jag trodde att det var Inge som var i farten med motorsågen, men såg att den som stod där med hjälm och ansiktskydd var för lång.
Ett stort antal träd kommer att fällas av flera skäl. Det viktigaste är att träd växer snabbt och tar bort sol och stjäl näring i marken. Banan har ju trots allt funnits sedan 1992.
Ett annat skäl är att många vackra vyer har försvunnit. Det har jag sett under de 12 år jag spelat banan.
Men det är inte meningen att göra om banan till en parkbana. En skogsbana var det från början och så kommer det alltid att vara.
Det blir en del att plocka med när vi har arbetsdagar på banan imorgon och på onsdag efter klockan 17.
Här har Egon, som var den som fällde träden, tagit en liten paus med grabbarna som åker runt och hackar hål i varenda green och varje fairway.
Men visst är det kul att spela golf trots vintregreener.
Jag fortsatte min inspirerade runda där jag slapp släpa på klubborna med Par, Par, Bogey, Bogey, Bogey, Bogey, Bogey...
Men på hål 17 tog koncentrationen slut trots att utslaget låg på gräs. I tjock ruff visserligen, men ändå.
Och hål 18 hanterade jag än mer slarvigt trots ett bra läge uppe på "Ulf Hill".
Jag hade kunnat göra rundan på 89 slag om jag avslutat med Bogey på hål 17 och 18.
Men det blev 93 slag efter 6 och 9 på de två sista hålen.
Men jag vann tävlingen trots att jag sabbade de två sista hålen.
Nigel ville spela några hål till eftersom det var sista chansen för golf i år, men tyvärr hade jag inte möjlighet att fortsätta. Annars hade jag gärna spelat ända fram till mörkrets inbrott. Jag har samlat på mig några knallgula bollar som fungerar utmärkt på höstkanten.
Sorry Nigel. Men jag hoppas att du fick en kul fortsättning och att du fick en chans att spela in din nya Spoon. (om en trätrea heter så...)
Och tack för ett suveränt jobb som Caddie!
Imorgon blir det nog golf med Björn E efter klockan 12. Kanske även Erling hänger på?
Höstgolf med Alf...
... visserligen vintergreener, men vad spelar det för roll.
Vägen fram och inspelen är ju lika utmanande. Och att mängder av luriga greenbunkrar inte är i spel gör ju inget. Dom brukar man ju ändå inte hamna i så ofta ;-)
Och puttning på supersläta greener kan man ju träna på hallmattan hemma.
Det är nu som det är som härligast att spela golf i fjällvärlden. Höstfärger och snöklädda fjäll som liksom växer när det blir snö på topparna.
Dagens vy från hål 10
På hål 15 slog jag en höjdare som plumsade ner i vattnet.
Alf tog av sig både skor och strumpor för att leta efter min boll. Det var en av ett gäng gula bollar som jag har sparat ihop inför höstgolfen.
Han hittade många bollar men inte min gula. Det ser soligt och varmt ut, men vi hade många minusgrader natten innan och frost på banan ända framåt elvatiden...
Vår golfmatch avgjorde på hål 18. Beroende på hur man räknar.
Vi var lika slagmässigt inför hål 18 som jag vann med två slag.
Men å andra sidan har Alf två slag mer att dra av på grund av att vi har olika handikapp, så man kan också säga att det blev oavgjort.
Men vackert är det nu med höstgula björkar och klar luft.
Efter golfen tog jag en tur upp till parkeringen nedanför Nipfjället.
Städjan i början till en rejäl vinterskrud.
I natt blir det kallt igen, men enligt prognoserna kan det bli en ny härlig golfdag när frosten smälts bort av solen framåt 12-tiden.
Vägen fram och inspelen är ju lika utmanande. Och att mängder av luriga greenbunkrar inte är i spel gör ju inget. Dom brukar man ju ändå inte hamna i så ofta ;-)
Och puttning på supersläta greener kan man ju träna på hallmattan hemma.
Det är nu som det är som härligast att spela golf i fjällvärlden. Höstfärger och snöklädda fjäll som liksom växer när det blir snö på topparna.
Dagens vy från hål 10
På hål 15 slog jag en höjdare som plumsade ner i vattnet.
Alf tog av sig både skor och strumpor för att leta efter min boll. Det var en av ett gäng gula bollar som jag har sparat ihop inför höstgolfen.
Han hittade många bollar men inte min gula. Det ser soligt och varmt ut, men vi hade många minusgrader natten innan och frost på banan ända framåt elvatiden...
Vår golfmatch avgjorde på hål 18. Beroende på hur man räknar.
Vi var lika slagmässigt inför hål 18 som jag vann med två slag.
Men å andra sidan har Alf två slag mer att dra av på grund av att vi har olika handikapp, så man kan också säga att det blev oavgjort.
Men vackert är det nu med höstgula björkar och klar luft.
Efter golfen tog jag en tur upp till parkeringen nedanför Nipfjället.
Städjan i början till en rejäl vinterskrud.
I natt blir det kallt igen, men enligt prognoserna kan det bli en ny härlig golfdag när frosten smälts bort av solen framåt 12-tiden.
Elisabeth avtackades..
... och Fredrik berättade övertygande om framtiden.
Jag tog bilder men inget fastnade i kameran. Minneskortet var tydligen knökfullt.
Som jag ser det så kan vi bara hoppas på att det blir frodigt grönt på banan tidigt nästa år och att vi har en golfrestaurang.
Men strunt samma, imorgon och några veckor till kan det bli kul golf.
Kanske till och med en "Cross country"med flera spelare. Vi spelar banan som två hål.
Startar på ettan och hålar ut på häl 6. Peggar upp på hål 7 och hålar ut på hål 12.
Två hål alltså.
Jag minns inte vad vi hade för resultat de gånger vi spelade, men jag kan gissa att det handlar om Par 12 ut och Par 14 hem... och jag har inte varit i närheten av Par de få gånger jag provat.
Jag tog bilder men inget fastnade i kameran. Minneskortet var tydligen knökfullt.
Som jag ser det så kan vi bara hoppas på att det blir frodigt grönt på banan tidigt nästa år och att vi har en golfrestaurang.
Men strunt samma, imorgon och några veckor till kan det bli kul golf.
Kanske till och med en "Cross country"med flera spelare. Vi spelar banan som två hål.
Startar på ettan och hålar ut på häl 6. Peggar upp på hål 7 och hålar ut på hål 12.
Två hål alltså.
Jag minns inte vad vi hade för resultat de gånger vi spelade, men jag kan gissa att det handlar om Par 12 ut och Par 14 hem... och jag har inte varit i närheten av Par de få gånger jag provat.
Imorgon blir det mer golf!
Jag är säker på att många blev sugna på en revansch på banan och sin egen golfsving efter dagens roliga golf utan snö.
Det var nästan att jag ville hoppa över prisutdelningen och spela några fler hål.
En av de trevligaste och vackratse golfbanorna i Sverige trots att vi tillfälligt haft usla greener på några hål.
Men som jag sagt tidigare, en bra runda avgörs inte på greenen. Det är vägen dit som skiljer agnarna från vetet.. eller skiljer en duktig golfspelare från en mindre duktig.
Efter en kall natt blir det troligen sol och fint höstväder framåt 12.
Jag har min bil kvar på banan efter dagens stoj och glam och bestämde träff med Alf vid ICA kvart över tolv. Men jag tyckte att han sa en kvart på tolv.
Så jag är där en kvart på tolv.
Det var nästan att jag ville hoppa över prisutdelningen och spela några fler hål.
En av de trevligaste och vackratse golfbanorna i Sverige trots att vi tillfälligt haft usla greener på några hål.
Men som jag sagt tidigare, en bra runda avgörs inte på greenen. Det är vägen dit som skiljer agnarna från vetet.. eller skiljer en duktig golfspelare från en mindre duktig.
Efter en kall natt blir det troligen sol och fint höstväder framåt 12.
Jag har min bil kvar på banan efter dagens stoj och glam och bestämde träff med Alf vid ICA kvart över tolv. Men jag tyckte att han sa en kvart på tolv.
Så jag är där en kvart på tolv.
Avslutning och "Lägg Åh" 2010...
... några bilder.
Mina spelkamrater Egon och Kina. Knepet med ugnen fungerande inte.
Och mitt spel fungerade int heller i början. Hackade i backen på hål ett och hål två och toppade ett kort inspel på hål två. Och då menar jag att slå ovanpå bollen så att den hoppade två meter...
Efter det så använde jag puttern från fairway, och det gick mycket bättre.
Men vårt vinnarlag hade fått en tung start.
Jag tror att det var minst två hål där summan av allas poäng räknades och vi bara fick en poäng.
Men vi hade kul.
På hål 7 fick vi bara använda träklubbor och Egon hade otur med att hamna i bunkern med andra slaget.
Men han löste det bra. Även om jag tror att vi fixade ett Par genom att mit tredjeslag låg lite bättre till.
Men vi blev aldrig aktuella för prislistan trots en bra spurt.
Kina fiskar boll utan bollhåv ur tillfälligt vatten på hål 8. Där spelade vi Scramble.
På sista hålet var det också Scramble och dubbla poängen skulle räknas.
Egon försöker lura ut en linje för Birdieputten bland alla tuvor.
Men det blev ett Par efter att Kina sänkt min putt som var lite längre än Egons.
Vi spelade egentligen väldigt bra ibland. Men bara ibland.
Senare blev det mingel, mat, prisutdelning och Tronds underhållning.
Jag försökte värma min kamera för att bli av med misstänkt fukt.
Jag fick låna en hårtork fån tjejernas omklädningsrum. Jättebra.
Men efter en halv sekund gick propparna och det började brinna i sladden vid kontaktanslutningen.
Kortslutning eftersom sladdens isolering var skadad.
Men det blev kul mingel och god mat och prisutdelning.
Kina tackade för den gångna säsongen.
Alf, Iris och Eva vann lagspelet på samma poäng som tvåorna. Men eftersom dom bara var tre i laget så spöade dom andrapristagarna som var fyra i laget. OBS! Eva är inte med i bild.
Andrapristagarna var fler och mer pratsamma. Lät nästan som ett långt segertal.
Och det var dom värda.
Påhl var närmast hål på hål 14 och vann "fjollpriset". Ett namn på närmast hål som Tronds kockkompisar hittat på...
Och Trond berättade historier.
T ex den när ett gäng sjuksköterskor råkade slå snett och tog varligt hand om den drabbade mannen.
Han tog tacksamt emot omvårdnaden och berättade att det var tummen som gjorde så rackarns ont efter bollträffen.
Jo vi hade kul och åt gott efter en kul golfrunda i bra väder.
Och under prisutdelning och god mat stack solen fram och lockade till mer golf.
Det finns mer att berätta om en kul avslutningsgolf 2010.
En del kul, förutom att vi slapp snö, en del sorgligt eftersom Elisabeth nu avslutat sin restaurangverksamhet på banan.
Men Fredrik hade också en detaljerad och positiv redogörelse hur det ser ut för projektet med nio nya hål och ett hotell vid banan. Om det går som Fredrik berättade så kan vi spela "skargolf" på de nio nya hålen redan nästa vårvinter. Elle åka snöskoter som Trond skämtsamt påpekade ;-)
Mina spelkamrater Egon och Kina. Knepet med ugnen fungerande inte.
Och mitt spel fungerade int heller i början. Hackade i backen på hål ett och hål två och toppade ett kort inspel på hål två. Och då menar jag att slå ovanpå bollen så att den hoppade två meter...
Efter det så använde jag puttern från fairway, och det gick mycket bättre.
Men vårt vinnarlag hade fått en tung start.
Jag tror att det var minst två hål där summan av allas poäng räknades och vi bara fick en poäng.
Men vi hade kul.
På hål 7 fick vi bara använda träklubbor och Egon hade otur med att hamna i bunkern med andra slaget.
Men han löste det bra. Även om jag tror att vi fixade ett Par genom att mit tredjeslag låg lite bättre till.
Men vi blev aldrig aktuella för prislistan trots en bra spurt.
Kina fiskar boll utan bollhåv ur tillfälligt vatten på hål 8. Där spelade vi Scramble.
På sista hålet var det också Scramble och dubbla poängen skulle räknas.
Egon försöker lura ut en linje för Birdieputten bland alla tuvor.
Men det blev ett Par efter att Kina sänkt min putt som var lite längre än Egons.
Vi spelade egentligen väldigt bra ibland. Men bara ibland.
Senare blev det mingel, mat, prisutdelning och Tronds underhållning.
Jag försökte värma min kamera för att bli av med misstänkt fukt.
Jag fick låna en hårtork fån tjejernas omklädningsrum. Jättebra.
Men efter en halv sekund gick propparna och det började brinna i sladden vid kontaktanslutningen.
Kortslutning eftersom sladdens isolering var skadad.
Men det blev kul mingel och god mat och prisutdelning.
Kina tackade för den gångna säsongen.
Alf, Iris och Eva vann lagspelet på samma poäng som tvåorna. Men eftersom dom bara var tre i laget så spöade dom andrapristagarna som var fyra i laget. OBS! Eva är inte med i bild.
Andrapristagarna var fler och mer pratsamma. Lät nästan som ett långt segertal.
Och det var dom värda.
Påhl var närmast hål på hål 14 och vann "fjollpriset". Ett namn på närmast hål som Tronds kockkompisar hittat på...
Och Trond berättade historier.
T ex den när ett gäng sjuksköterskor råkade slå snett och tog varligt hand om den drabbade mannen.
Han tog tacksamt emot omvårdnaden och berättade att det var tummen som gjorde så rackarns ont efter bollträffen.
Jo vi hade kul och åt gott efter en kul golfrunda i bra väder.
Och under prisutdelning och god mat stack solen fram och lockade till mer golf.
Det finns mer att berätta om en kul avslutningsgolf 2010.
En del kul, förutom att vi slapp snö, en del sorgligt eftersom Elisabeth nu avslutat sin restaurangverksamhet på banan.
Men Fredrik hade också en detaljerad och positiv redogörelse hur det ser ut för projektet med nio nya hål och ett hotell vid banan. Om det går som Fredrik berättade så kan vi spela "skargolf" på de nio nya hålen redan nästa vårvinter. Elle åka snöskoter som Trond skämtsamt påpekade ;-)
Henrik Schyffert
Och första snön även i byn.
Regnet övergick i snö...
Och det fortsätter...
Och medan mörkret faller så ökar snöfallet...
Men förhoppningsvis smälter det bort innan vi ska spela golf imorgon eftermiddag.
Och det fortsätter...
Och medan mörkret faller så ökar snöfallet...
Men förhoppningsvis smälter det bort innan vi ska spela golf imorgon eftermiddag.
Bild på första snön. Tack vare Fjällbloggen..
Regn i byn och snö på fjället...
... så idag blev det ingen golf.
Men jag roade mig med att titta tillbaka i bloggarkivet för att se bilder från tidigare avslutningstävlingar på Idreflällens GK.
Det här collaget är från prisutdelning och avslutning 2006.
Vilka som vann minns jag inte. Men jag minns vilka som vann 2007.
På bilden längst ned till höger fyrar Anders av en Birdieraket efter min Birdie på hål 16.
Vi hade kraftigt framflyttade tee på hål 16 (uppe före sista kullen till vänster). Så med hjälp av Drivern och uppeggad boll så var Havet inte i spel.
Det var Anders S, Ingrid S och jag som vann tävlingen.
Och några bilder från 2008...
Jag spelade i lag med Åse och Göran.
Anders fokuserar bättre än min kamera...
Och efter att tävlingsledningen haft problem med att räkna ut vilket lag som vann så blev det lottdragning ur Tronds huvudbonad (headcover).
... och ensam vinnare blev...
Åse vann ett års fritt medlemskap, och menade att det var maken Gudmund som var vinnare, eftersom det är han som betalar medlemskapet.
Hoppas att vi slipper snö eller regn när vi imorgon ska genomföra årets avslutningstävling..
Men jag roade mig med att titta tillbaka i bloggarkivet för att se bilder från tidigare avslutningstävlingar på Idreflällens GK.
Det här collaget är från prisutdelning och avslutning 2006.
Vilka som vann minns jag inte. Men jag minns vilka som vann 2007.
På bilden längst ned till höger fyrar Anders av en Birdieraket efter min Birdie på hål 16.
Vi hade kraftigt framflyttade tee på hål 16 (uppe före sista kullen till vänster). Så med hjälp av Drivern och uppeggad boll så var Havet inte i spel.
Det var Anders S, Ingrid S och jag som vann tävlingen.
Och några bilder från 2008...
Jag spelade i lag med Åse och Göran.
Anders fokuserar bättre än min kamera...
Och efter att tävlingsledningen haft problem med att räkna ut vilket lag som vann så blev det lottdragning ur Tronds huvudbonad (headcover).
... och ensam vinnare blev...
Åse vann ett års fritt medlemskap, och menade att det var maken Gudmund som var vinnare, eftersom det är han som betalar medlemskapet.
Hoppas att vi slipper snö eller regn när vi imorgon ska genomföra årets avslutningstävling..
Några bilder från avslutningstävlingen 2009
Då hade vi drabbats av nysnö...
Tjena! Hälsar glassgubben.
Men tävlingsledningen lyckades ändå ordna en kul golftävling.
Lag 7 vann, och jag var med i laget.
Puttningen var knepig trots hyfsat sopad green.
En partybomb gjorde festen efteråt extra festlig.
För att inte tala om maten!
Tjena! Hälsar glassgubben.
Men tävlingsledningen lyckades ändå ordna en kul golftävling.
Lag 7 vann, och jag var med i laget.
Puttningen var knepig trots hyfsat sopad green.
En partybomb gjorde festen efteråt extra festlig.
För att inte tala om maten!
Jag hade tänkt hoppa över golfen idag...
... väderprognosen lovade ju regn.
Men precis när jag bestämt mig för att gå en artonhålare på egen hand ringde Kina och berättade att Birger var på plats.
Och när jag kom till golfbanan 20 minuter senare så var även Alf där.
Så jag fick spela min 110:de runda för året tillsammans med Alf och Birger.
Vi hade många vintergreener och kortast möjliga teeplaceringar, men ändå var Alfs spel värt att beundra.
Alf gjorde 6 Par på de första 8 hålen...
I pausen efter nio hål fikade vi med goda hembakade bullar och gott kaffe från en extremt långsam kaffebryggare på Kinas Kafé. :-)
Men vad gör det att bryggaren är långsam när det inte är kö, och när kaffe, bulle och kaka bara kostar 10 kronor... och vila och prat i värmen är ingen oväsentlig del i en dag på golfbanan.
Innan vi gick ut på hål 10 så var ställningen i vår lilla tävling den att Alf ledde på 44 slag, jag var tvåa på 45 och Birger hade 50 slag.
Här en bild från den nya vintergreenen på hål 10.
Alf fick problem i "Hemmagropen"... så han och Birger ligger vid flaggan efter 7 respektive 3 slag.
Min boll längst till vänster efter 2 slag.
Åtta i för Alf, och Birger och jag ordnade Par.
Birger knappade in på Alf och jag tog tillfälligt ledningen.
Senare blev det mer spännande. Och vid 150-pinnen på hål 18 kom regnet.
Matchen slutade med att Alf vann 1 slag före Birger och jag kom trea 1 slag efter Birger.
Att räkna poäng under de förhållanden som nu råder känns inte meningsfullt, men jag noterade i efterhand att vinnaren Alf hade 36 poäng.
Inte nog med att det kom regn vid 150-pinnen. När vi var på hål 16 svängde vinden och svepte in från norr. Temperaturen sjönk från 14 till 9 grader på en kvart.
Och i natt får vi kanske den första snön. Så imorgon blir det ingen golf.
Men förhoppningsvis blir det bara snö på fjället och vi kan spela vår roliga avslutning på lördag utan att behöva skotta snö först.
Men precis när jag bestämt mig för att gå en artonhålare på egen hand ringde Kina och berättade att Birger var på plats.
Och när jag kom till golfbanan 20 minuter senare så var även Alf där.
Så jag fick spela min 110:de runda för året tillsammans med Alf och Birger.
Vi hade många vintergreener och kortast möjliga teeplaceringar, men ändå var Alfs spel värt att beundra.
Alf gjorde 6 Par på de första 8 hålen...
I pausen efter nio hål fikade vi med goda hembakade bullar och gott kaffe från en extremt långsam kaffebryggare på Kinas Kafé. :-)
Men vad gör det att bryggaren är långsam när det inte är kö, och när kaffe, bulle och kaka bara kostar 10 kronor... och vila och prat i värmen är ingen oväsentlig del i en dag på golfbanan.
Innan vi gick ut på hål 10 så var ställningen i vår lilla tävling den att Alf ledde på 44 slag, jag var tvåa på 45 och Birger hade 50 slag.
Här en bild från den nya vintergreenen på hål 10.
Alf fick problem i "Hemmagropen"... så han och Birger ligger vid flaggan efter 7 respektive 3 slag.
Min boll längst till vänster efter 2 slag.
Åtta i för Alf, och Birger och jag ordnade Par.
Birger knappade in på Alf och jag tog tillfälligt ledningen.
Senare blev det mer spännande. Och vid 150-pinnen på hål 18 kom regnet.
Matchen slutade med att Alf vann 1 slag före Birger och jag kom trea 1 slag efter Birger.
Att räkna poäng under de förhållanden som nu råder känns inte meningsfullt, men jag noterade i efterhand att vinnaren Alf hade 36 poäng.
Inte nog med att det kom regn vid 150-pinnen. När vi var på hål 16 svängde vinden och svepte in från norr. Temperaturen sjönk från 14 till 9 grader på en kvart.
Och i natt får vi kanske den första snön. Så imorgon blir det ingen golf.
Men förhoppningsvis blir det bara snö på fjället och vi kan spela vår roliga avslutning på lördag utan att behöva skotta snö först.
Isen i Arktis driver både hit och dit...
Som några har uppmärksammat så är jag intreserad av klimat och väder.
Jag följer med visst intresse debatten, och som ett exempel på hur temperaturen på debatten är, kan man följa den här kurvan över utbredningen av isen i havet i Arktis. Men mest är debatten en fråga om partipolitik. Som om politiker skulle kunna styra annat än debattklimatet i samhället...
OBS! Kurvan ovan handlar om hav med minst 15% is och visar inget om hur mycket is det är.
Men någon sorts svar på om den minskar eller ökar mellan åren får man allt.
Om vindarna driver iväg med isflaken så ser den ut att växa, och om vindar och strömmar packar ihop den så ser den ut att minska.
Och om den blir tunnare eller tjockare kan vi inte utläsa från den här mätningen och redovisningen.
Jag följer med visst intresse debatten, och som ett exempel på hur temperaturen på debatten är, kan man följa den här kurvan över utbredningen av isen i havet i Arktis. Men mest är debatten en fråga om partipolitik. Som om politiker skulle kunna styra annat än debattklimatet i samhället...
OBS! Kurvan ovan handlar om hav med minst 15% is och visar inget om hur mycket is det är.
Men någon sorts svar på om den minskar eller ökar mellan åren får man allt.
Om vindarna driver iväg med isflaken så ser den ut att växa, och om vindar och strömmar packar ihop den så ser den ut att minska.
Och om den blir tunnare eller tjockare kan vi inte utläsa från den här mätningen och redovisningen.
Nio hål med Birger och fika på Kinas Kafé...
Och ett trevligt mail från Marko...
Marko och Anette kommer upp till Idre för att spela golf på vintergreener i början av Oktober.
Ska bli kul att träffas igen.
För de som glömt det kan jag berätta att Marko och jag vann Svenska Flaggans Slag i år.
Här är en länk till Markos hemmaklubb.
Dagens golfrunda blev bara en halv runda. Birger hade redan spelat nio hål när jag träffade honom, och jag följde med från hål 10.
Och jag fick en bra start utan problem med ryggen. 3 Par efter fyra spelade hål.
Två kul saker hände. Både Birger och jag gjorde Par på hål 12 trots vintergreen och var sin långputt som slank i.
På hål 13 låg jag 15 meter från flaggan (som stod på vintergreen) och bollen låg på torr jord men det fanns en hel del långt gräs mellan bollen och flaggan. Jag knackade till ovanpå bollen med puttern och bollen hoppade 10 meter och rullade därefter fram till flaggan med nästan en Birdie som resultat... men Par blev det.
Efter golfen fikade jag på Kinas Kafé tillsammans med Martin. Bettan har ju stängt nu.
Kina hade själv bakat de goda bullarna.
Martin studerade gästboken och vi pratade om allt utom spekulationer om nästa års gräs.
Och bilderna blev supersuddiga.
Undrar om det kan bero på annat än fukt i optiken. Kanske batterierna är på väg att ta slut.
Hur som helst så beror det på att fotografen tydligen har dålig koll på hur kameran mår...
Marko och Anette kommer upp till Idre för att spela golf på vintergreener i början av Oktober.
Ska bli kul att träffas igen.
För de som glömt det kan jag berätta att Marko och jag vann Svenska Flaggans Slag i år.
Här är en länk till Markos hemmaklubb.
Dagens golfrunda blev bara en halv runda. Birger hade redan spelat nio hål när jag träffade honom, och jag följde med från hål 10.
Och jag fick en bra start utan problem med ryggen. 3 Par efter fyra spelade hål.
Två kul saker hände. Både Birger och jag gjorde Par på hål 12 trots vintergreen och var sin långputt som slank i.
På hål 13 låg jag 15 meter från flaggan (som stod på vintergreen) och bollen låg på torr jord men det fanns en hel del långt gräs mellan bollen och flaggan. Jag knackade till ovanpå bollen med puttern och bollen hoppade 10 meter och rullade därefter fram till flaggan med nästan en Birdie som resultat... men Par blev det.
Efter golfen fikade jag på Kinas Kafé tillsammans med Martin. Bettan har ju stängt nu.
Kina hade själv bakat de goda bullarna.
Martin studerade gästboken och vi pratade om allt utom spekulationer om nästa års gräs.
Och bilderna blev supersuddiga.
Undrar om det kan bero på annat än fukt i optiken. Kanske batterierna är på väg att ta slut.
Hur som helst så beror det på att fotografen tydligen har dålig koll på hur kameran mår...
Om politik och om en avlång kommun...
Älvdalen är en kommun som efter sammanslagningen av Särna, Idre och Älvdalen haft en del problem med att skapa någon sorts positiv samhörighetskänsla i kommmunen.
Tänker inte ha något längre inlägg om det. Men eftersom jag är invandrad till Älvdalen från Oxelösund, via Stockholm, Paris, Säter, Borlänge och Mora så har jag fascinerats över hur oense man ibland kan vara i den här kommunen.
En orsak kan vara att kommunen är så avlång.
Men det som fick mig att skriva det här inlägget var en rapport om hur skolvalet gick i år.
Älvdalen var högst i Sverige med antal röster för de främlingsfientiliga SD.
41% röstade på SD i skolvalet. Fyrtioen procent!!!
Kan det bero på den stora fokuseringen på det urgamla språket Älvdalska?
Jag tycker att det är kul att man bevarar det unika språket, men man bör nog vara lite försiktig med ett alltför ihärdigt framhållande av det gamla i en numera global och mångkulturell värld.
Att Särna fick många röster på SD tror jag kan bero på att man betraktar lurade bärplockare från Vietnam och Thailand som korkade. Underförstått att människor från andra länder är mindre vetande än vi och därför bör stanna hemma...
Nej så är det nog inte. Man tycker nog bara att det är bättre om de som vandrar in från andra delar av världen kan språket och har stor köpkraft eller jobb att erbjuda.
Man kanske skulle starta ett "Köpkraftsparti".
Vi som kan konsumera och är flyttbara.
Och nu fattade nog alla att jag var ironisk på slutet, men varför inte?
För övrigt anser jag att det är stor skillnad mellan en golfklubb som äger en golfbana och en golfklubb som hyr en golfbana. Och skillnaden blir extra stor om det är en stiftelse som äger banan eftersom man inte behöver redovisa det ekonomiska läget på samma öppna sätt som ett aktiebolag.
Man behöver inte, men det är inte förbjudet.
Vi får väl se hur det går och hoppas på det bästa.
Och i nästa vecka (28-29 sep) är det frivilliga arbetsdagar för alla medlemmar med diverse åtgärder på banan.
Jag hoppas att jag får se den feta tallen vid utsikten före green på hål 10 falla.
Tänker inte ha något längre inlägg om det. Men eftersom jag är invandrad till Älvdalen från Oxelösund, via Stockholm, Paris, Säter, Borlänge och Mora så har jag fascinerats över hur oense man ibland kan vara i den här kommunen.
En orsak kan vara att kommunen är så avlång.
Men det som fick mig att skriva det här inlägget var en rapport om hur skolvalet gick i år.
Älvdalen var högst i Sverige med antal röster för de främlingsfientiliga SD.
41% röstade på SD i skolvalet. Fyrtioen procent!!!
Kan det bero på den stora fokuseringen på det urgamla språket Älvdalska?
Jag tycker att det är kul att man bevarar det unika språket, men man bör nog vara lite försiktig med ett alltför ihärdigt framhållande av det gamla i en numera global och mångkulturell värld.
Att Särna fick många röster på SD tror jag kan bero på att man betraktar lurade bärplockare från Vietnam och Thailand som korkade. Underförstått att människor från andra länder är mindre vetande än vi och därför bör stanna hemma...
Nej så är det nog inte. Man tycker nog bara att det är bättre om de som vandrar in från andra delar av världen kan språket och har stor köpkraft eller jobb att erbjuda.
Man kanske skulle starta ett "Köpkraftsparti".
Vi som kan konsumera och är flyttbara.
Och nu fattade nog alla att jag var ironisk på slutet, men varför inte?
För övrigt anser jag att det är stor skillnad mellan en golfklubb som äger en golfbana och en golfklubb som hyr en golfbana. Och skillnaden blir extra stor om det är en stiftelse som äger banan eftersom man inte behöver redovisa det ekonomiska läget på samma öppna sätt som ett aktiebolag.
Man behöver inte, men det är inte förbjudet.
Vi får väl se hur det går och hoppas på det bästa.
Och i nästa vecka (28-29 sep) är det frivilliga arbetsdagar för alla medlemmar med diverse åtgärder på banan.
Jag hoppas att jag får se den feta tallen vid utsikten före green på hål 10 falla.
Golf med termoskaffe och renklämmor...
Restaurangen på golfbanan är nu stängd, och hur det blir kommande år vet vi inte eftersom det var sista året för Elisabeth.
Vad det finns för åtgärdsprogram för den biten av golfupplevelsen vet jag inte, men på greenerna var det full fart enligt uppgjort program.
Korvarna som Martin visade exempel på under mötet igår plockas nu upp på den ena greenen efter den andra.
Här är det green på hål 2 som är förberedd inför vintern och en fin säsong nästa år.
Och så här ser det ut när Andreas i lusfart rullar fram över greenerna med hålpipningsaggregatet på traktorn. Före den manövern så hade man kört över greenerna med de vassa spikarna som bara gör hål, men inte plockar upp korvar.
Men jag spelade som sagt golf och medhavt fika tillsammans med Alf och Nigel. Birger anslöt från hål 10.
Alf fick ett svårt läge i bäcken framför green på hål 7. Han hade helt säkert droppat bollen och tagit ett pliktslag om inte jag hade haft kameran redo.
Tack för den uppvisningen Alf, men tyvärr knäppte jag bilden någon hundradels sekund för tidigt.
Jag funderade på att göra om den i Photoshop, men jag tror att alla kan föreställa sig resultatet om jag berättar hur det gick med ord...
... det sprutade en blandning av vatten, svart jord och gräs minst fem meter upp i luften i riktning mot green, men inget mot min kamera...
Och Alf får tvätta ena byxbenet. Men tack för att du ställde upp Alf. Och det var mitt fel att jag inte fick den spektakulära bild som det kunde ha blivit.
Vi hade härligt väder och en del greener på sista halvan var fortfarande ordinarie.
Här har Birger anslutit.
Nigel vann rubbet med Alf som tvåa.
På sista hålet spelade vi en tävling om bollarna som vi spelade med. Vinnaren kunde alltså få tre golfbollar.
Alf fick tidigt problem och hans boll var med i prispotten. Jag låg på green med fjärdeslaget, Nigel låg i vänstra bunkern efter tre slag och Birger låg kort om högra bunkern efter tre slag.
Det slutade med att vi blev tre som vann Alfs boll. Så istället för att låta klyva den i tre delar så fick Alf behålla bollen.
Birger spelade stabilt och gjorde åtta Bogeys och missade bara hål 16 under de nio hål han var med.
Vad det finns för åtgärdsprogram för den biten av golfupplevelsen vet jag inte, men på greenerna var det full fart enligt uppgjort program.
Korvarna som Martin visade exempel på under mötet igår plockas nu upp på den ena greenen efter den andra.
Här är det green på hål 2 som är förberedd inför vintern och en fin säsong nästa år.
Och så här ser det ut när Andreas i lusfart rullar fram över greenerna med hålpipningsaggregatet på traktorn. Före den manövern så hade man kört över greenerna med de vassa spikarna som bara gör hål, men inte plockar upp korvar.
Men jag spelade som sagt golf och medhavt fika tillsammans med Alf och Nigel. Birger anslöt från hål 10.
Alf fick ett svårt läge i bäcken framför green på hål 7. Han hade helt säkert droppat bollen och tagit ett pliktslag om inte jag hade haft kameran redo.
Tack för den uppvisningen Alf, men tyvärr knäppte jag bilden någon hundradels sekund för tidigt.
Jag funderade på att göra om den i Photoshop, men jag tror att alla kan föreställa sig resultatet om jag berättar hur det gick med ord...
... det sprutade en blandning av vatten, svart jord och gräs minst fem meter upp i luften i riktning mot green, men inget mot min kamera...
Och Alf får tvätta ena byxbenet. Men tack för att du ställde upp Alf. Och det var mitt fel att jag inte fick den spektakulära bild som det kunde ha blivit.
Vi hade härligt väder och en del greener på sista halvan var fortfarande ordinarie.
Här har Birger anslutit.
Nigel vann rubbet med Alf som tvåa.
På sista hålet spelade vi en tävling om bollarna som vi spelade med. Vinnaren kunde alltså få tre golfbollar.
Alf fick tidigt problem och hans boll var med i prispotten. Jag låg på green med fjärdeslaget, Nigel låg i vänstra bunkern efter tre slag och Birger låg kort om högra bunkern efter tre slag.
Det slutade med att vi blev tre som vann Alfs boll. Så istället för att låta klyva den i tre delar så fick Alf behålla bollen.
Birger spelade stabilt och gjorde åtta Bogeys och missade bara hål 16 under de nio hål han var med.
Etthundraåttonde rundan golf imorgon...
... för i år alltså. Rekordet är etthundrafyrtio rundor, men då var jag yngre.
Imorgon blir det golf med Alf, och kanske med Nigel... och kanske någon mer.
En annan kul grej är att min blogg hade rekordmånga besökare idag.
Jag brukar ha ungefär 60 - 80 unika besökare per dag.
Just nu är det 106 unika som tittat in....
Jag har en gratisblogg med en annons per inlägg som jag har noll kontroll över.
Men bloggleverantören får ju lite intäkter.
Och att skaffa en blogg som man betalar för och skaffar sig intäkter genom annonser och många läsare är inte min grej.
Det här är mest min egen bilddagbok där jag också kan framföra en del personliga uppfattningar om det ena eller det andra.
Imorgon blir det golf med Alf, och kanske med Nigel... och kanske någon mer.
En annan kul grej är att min blogg hade rekordmånga besökare idag.
Jag brukar ha ungefär 60 - 80 unika besökare per dag.
Just nu är det 106 unika som tittat in....
Jag har en gratisblogg med en annons per inlägg som jag har noll kontroll över.
Men bloggleverantören får ju lite intäkter.
Och att skaffa en blogg som man betalar för och skaffar sig intäkter genom annonser och många läsare är inte min grej.
Det här är mest min egen bilddagbok där jag också kan framföra en del personliga uppfattningar om det ena eller det andra.
Möte om ryktesspridning...
Det handlade om banans ovanligt dåliga kondition, och jag fick inte riktigt klart för mig vilka rykten det handlade om. Men troligen var det rykten om att medlemmar spekulerat i orsaker till problemen med gräsets frånvaro, och dessutom gjort det utanför restaurangen så att gäster kunde höra...
Hur som helst så hade vår Greenkeeper Martin en genomgång av vad man gjort och inte gjort under sommaren. Och att man tagit prover på green under senare delen av Juli, prover som bland annat visade på brist av en del mineraler (Kalium, Fosfor, Kalcium och Mangan, hörde jag), och problem med olika kompakta lager i greenerna. Och problem med olika sand för dressningen.
Martin skickade också runt en del verktyg som används för att råda bot på problemen, och berättade att nya jordprover skickats till USA för analys.
Ett erbjudande från Kallfors om att få låna en speciell maskin för att åtgärda problemen med vertikalskärning, dressning och nysådd hade Martin tackat nej till eftersom det inte fanns en budget som tillät den lösningen. Dessutom kunde man klara samma åtgärd med befintliga maskiner.
Men det viktigaste var väl att man nu har en plan för hur banan ska återställas till normalt skick inför nästa år. Även om den mest lät som ett "prova och se".
Och när det gäller stiftelsens ekonomi för att genomföra planen så är den naturligtvis inte den bästa efter årets låga intäkter från betalande gäster, men det finns en skapligt stor checkkredit som hittills inte utnyttjats
En tidig bild på besökande medlemmar. Vi blev nog drygt 30 så småningom.
Men min suddiga kamera avråder mig från att visa fler bilder.
Så småningom kom diskussionen in på eventuellt extra bidrag från medlemmarna om stiftelsens ekonomi inte räcker för att lösa problemet som uppstått.
Det lät som att många medlemmar, av de närvarande, kan tänka sig att bistå med egna pengar.
Vi fick också veta att stiftelsen och klubben saknar information från bolaget som ska köpa banan, bygga hotell och bygga nio nya hål.
I slutet av mötet fick John K en eloge för att han när han var Greenkeeper släppte upp gräset på greenerna på hösten trots många medlemmars protester. Så det var kanske inte bara mineralbrist som dödade greenerna i vinter.
Med risk för att bli anklagad för att sprida rykten så vill jag bara informera om att vi hade ovanligt kortklippta och härligt snabba greener förra hösten. Och vi fick ett istäcke i slutet av november som jag aldrig sett maken till under mina 12 år i Idre.
Alltför täta byten av Greenkeepers kan vara en nackdel. Kompetensöverföring blir då jätteviktig och kanske svårhanterlig.
Vi hade också en diskussion om konsekvenserna på lång sikt när det gäller banans tidigare goda rykte.
Några menade att ett gott rennomé som blixtrande snabbt vänts till ett dåligt rennomé kan vändas till ett positivt lika snabbt. Men så fungerar det inte.
Det blev också en del utläggningar om att skillnaden mellan golfklubben och stiftelsen är mindre än några tycker. Jocke från Stiftelsen Idre Fjäll höll en lång utläggning i ämnet.
Jag kan förstå att många fastboende på orten kan tycka att det låter bra.
Men för det första så är det aldrig bra med två styrelser för samma verksamhet. För det andra så är inte alla klubbmedlemmar fastboende på orten. Många är flyttbara både när det gäller medlemskap i golfklubbar och livet i övrigt.
Jag förde fram idén om en eventuell förskottsbetalning från bolaget som ska köpa banan. Som ett alternativ till att medlemmarna går in med extra pengar. Det är visserligen inte klart om de lyckas ordna finansiering av köpet än. Men den 30 september tycks vara ett "magiskt" datum.
Ingen representant för bolaget var närvarande.
Hur som helst så hade vår Greenkeeper Martin en genomgång av vad man gjort och inte gjort under sommaren. Och att man tagit prover på green under senare delen av Juli, prover som bland annat visade på brist av en del mineraler (Kalium, Fosfor, Kalcium och Mangan, hörde jag), och problem med olika kompakta lager i greenerna. Och problem med olika sand för dressningen.
Martin skickade också runt en del verktyg som används för att råda bot på problemen, och berättade att nya jordprover skickats till USA för analys.
Ett erbjudande från Kallfors om att få låna en speciell maskin för att åtgärda problemen med vertikalskärning, dressning och nysådd hade Martin tackat nej till eftersom det inte fanns en budget som tillät den lösningen. Dessutom kunde man klara samma åtgärd med befintliga maskiner.
Men det viktigaste var väl att man nu har en plan för hur banan ska återställas till normalt skick inför nästa år. Även om den mest lät som ett "prova och se".
Och när det gäller stiftelsens ekonomi för att genomföra planen så är den naturligtvis inte den bästa efter årets låga intäkter från betalande gäster, men det finns en skapligt stor checkkredit som hittills inte utnyttjats
En tidig bild på besökande medlemmar. Vi blev nog drygt 30 så småningom.
Men min suddiga kamera avråder mig från att visa fler bilder.
Så småningom kom diskussionen in på eventuellt extra bidrag från medlemmarna om stiftelsens ekonomi inte räcker för att lösa problemet som uppstått.
Det lät som att många medlemmar, av de närvarande, kan tänka sig att bistå med egna pengar.
Vi fick också veta att stiftelsen och klubben saknar information från bolaget som ska köpa banan, bygga hotell och bygga nio nya hål.
I slutet av mötet fick John K en eloge för att han när han var Greenkeeper släppte upp gräset på greenerna på hösten trots många medlemmars protester. Så det var kanske inte bara mineralbrist som dödade greenerna i vinter.
Med risk för att bli anklagad för att sprida rykten så vill jag bara informera om att vi hade ovanligt kortklippta och härligt snabba greener förra hösten. Och vi fick ett istäcke i slutet av november som jag aldrig sett maken till under mina 12 år i Idre.
Alltför täta byten av Greenkeepers kan vara en nackdel. Kompetensöverföring blir då jätteviktig och kanske svårhanterlig.
Vi hade också en diskussion om konsekvenserna på lång sikt när det gäller banans tidigare goda rykte.
Några menade att ett gott rennomé som blixtrande snabbt vänts till ett dåligt rennomé kan vändas till ett positivt lika snabbt. Men så fungerar det inte.
Det blev också en del utläggningar om att skillnaden mellan golfklubben och stiftelsen är mindre än några tycker. Jocke från Stiftelsen Idre Fjäll höll en lång utläggning i ämnet.
Jag kan förstå att många fastboende på orten kan tycka att det låter bra.
Men för det första så är det aldrig bra med två styrelser för samma verksamhet. För det andra så är inte alla klubbmedlemmar fastboende på orten. Många är flyttbara både när det gäller medlemskap i golfklubbar och livet i övrigt.
Jag förde fram idén om en eventuell förskottsbetalning från bolaget som ska köpa banan. Som ett alternativ till att medlemmarna går in med extra pengar. Det är visserligen inte klart om de lyckas ordna finansiering av köpet än. Men den 30 september tycks vara ett "magiskt" datum.
Ingen representant för bolaget var närvarande.
Oj vilket lyft för ett gäng luriga politiker.
20 nya pers i riksdagen med feta löner och bra pensionsavtal.
Trots att dom inte har något som helst förnuftigt att bidra med.
Hur korkade kan svenska väljare vara? Det finns ju möjligheten att rösta blankt om man är missnöjd eller ointresserad av politik.
Men det är väl ungefär som när ett gäng fotbollshulliganer försöker påverka en fotbollsmatch genom bråk på läktaren. Och den som hamnat på fel läktare jublar på rätt ställe för att undvika stryk.
Undrar hur länge det dröjer till omval och en splittring av blocken.
Kanske det så småningom leder till en kraftfull regering i samarbete mellan de två "Arbetarpartierna", Socialdemokraterna, de nya Moderaterna (Sveriges enda arbetarparti...som dom påstår) och Miljöpartiet.
Men vi får väl se.
Trots att dom inte har något som helst förnuftigt att bidra med.
Hur korkade kan svenska väljare vara? Det finns ju möjligheten att rösta blankt om man är missnöjd eller ointresserad av politik.
Men det är väl ungefär som när ett gäng fotbollshulliganer försöker påverka en fotbollsmatch genom bråk på läktaren. Och den som hamnat på fel läktare jublar på rätt ställe för att undvika stryk.
Undrar hur länge det dröjer till omval och en splittring av blocken.
Kanske det så småningom leder till en kraftfull regering i samarbete mellan de två "Arbetarpartierna", Socialdemokraterna, de nya Moderaterna (Sveriges enda arbetarparti...som dom påstår) och Miljöpartiet.
Men vi får väl se.
Kul omtanke från Windows när det är jobbigt..
Helt OK att föreslå vin tycker jag, men annars hade kanske de flesta som saknar fil nöjt sig med vanlig mjölk?
Tack för ett kul skratt Ann!
Påminner mig om att jag bör städa kylskåpet.
Möte i golfklubben om rykten imorgon kväll...
Jag kommer antagligen att gå dit för att höra vad det är för rykten som jag missat.
Några medlemmar som frågat vad det handlar om har fått höra att det bara är ett medlemsmöte om allmänna saker.
Vi får väl se. Med tanke på planer om framtida försäljning, och årets resultat när det gäller gästvolym, och stiftelsens ekonomi, banans tidigare utmärkelser och goda rennomé, så lär det väl handla om mer än "allmänna saker".
Men vi får väl höra. Det kanske bara kommer att handla om gräs...
Vilket jag inte tror. Jag skämtar bara. Lite ironi från min sida alltså. :-)
Några medlemmar som frågat vad det handlar om har fått höra att det bara är ett medlemsmöte om allmänna saker.
Vi får väl se. Med tanke på planer om framtida försäljning, och årets resultat när det gäller gästvolym, och stiftelsens ekonomi, banans tidigare utmärkelser och goda rennomé, så lär det väl handla om mer än "allmänna saker".
Men vi får väl höra. Det kanske bara kommer att handla om gräs...
Vilket jag inte tror. Jag skämtar bara. Lite ironi från min sida alltså. :-)
Golfledig dag men fler bilder från gårdagen...
Fotografen eller kameran krånglade och åstadkom mest mycket suddiga bilder...
Men här kommer några bilder ändå. Även om de är suddiga så är det minnen från årets golftävling i samband med Dansbandshelgen på Idre Fjäll.
Alf och jag fixade en 54:de plats, så vi kom inte sist. Men det gjorde de vi spelade med.
Några bilder utan kommentarer...
Kul farbror som dök upp när jag skulle fotografera två glada pristagare i det trevliga tjejgänget.
Men den här bilden kräver en kommentar. Trond som prisutdelare är värd startavgiften...
Det var ont om tid, så han kunde inte berätta mer än ett par golfhistorier.
Vill inte avslöja vilken av Tronds olika golfhistorier det handlade om, men den slutade trevligt för alla medspelare i den bollen...
Och när det gäller suddiga bilder så vill jag också visa den här...
Så här suddigt går det att fotografera när jag är bakom knappen på min kamera.
Men att det var glada miner går nog fram ändå.
Jag funderar på att gå i någon sorts terapi för mitt kamerproblem. Eller skaffa en ny kamerapartner.
Men här kommer några bilder ändå. Även om de är suddiga så är det minnen från årets golftävling i samband med Dansbandshelgen på Idre Fjäll.
Alf och jag fixade en 54:de plats, så vi kom inte sist. Men det gjorde de vi spelade med.
Några bilder utan kommentarer...
Kul farbror som dök upp när jag skulle fotografera två glada pristagare i det trevliga tjejgänget.
Men den här bilden kräver en kommentar. Trond som prisutdelare är värd startavgiften...
Det var ont om tid, så han kunde inte berätta mer än ett par golfhistorier.
Vill inte avslöja vilken av Tronds olika golfhistorier det handlade om, men den slutade trevligt för alla medspelare i den bollen...
Och när det gäller suddiga bilder så vill jag också visa den här...
Så här suddigt går det att fotografera när jag är bakom knappen på min kamera.
Men att det var glada miner går nog fram ändå.
Jag funderar på att gå i någon sorts terapi för mitt kamerproblem. Eller skaffa en ny kamerapartner.
Och det var kul... eller moro...
Det gick som jag anade när bröderna Lie hade 44 poäng med två hål kvar att spela.
Dom vann hela tävlingen. 48 poäng!
Mats höll vinnartalet. Bra spelat! När den ene missade så grejade den andre resultat på hålet. Som det ska vara när man spelar Bästboll.
Innan vi gick ut på banan hann jag ta en bild på Marie i första startguppen.
Marie som var två meter kort för att vinna tjejernas Long Drive.
Trond hade spelat i första startgruppen, men hann in lagom för att berätta om lägesförbättring överallt utom i skogen...
Jag spelade i lag med Alf och vi startade på hål 3. Ett enkelt hål. Vi lyckades strecka hålet båda två.
Hur kul är det?
Vi spelade i samma boll som Yngve och Solveig.
Solen tittade fram ibland.
Och vi hade trevligt och pratade mycket om golfbanan i Gagnef och Kungsängen i Stockholm.
Jag kände mig ganska tråkig, eftersom jag inte hade så mycket att tillföra om vare sig banan i Gagnef eller Kungsängen.
Men senare fick jag lift med Kina upp till prisutdelningen på Idre Fjäll.
Inte för att hämta pris, men för att försöka ta några bilder..
Och jag knäppte mängder av bilder. Men de flesta blev ohanterligt suddiga.
Ett knippe bilder:
En kul tävling med många glada deltagare.
Och trots ovanligt tufsiga greener så lyckade många göra långt mer än 40 poäng i Bästbollen.
Så det är som jag sagt tidigare. Det är inte på green man vinner en tävling.
Man gör det på vägen dit.
Det kanske dyker upp fler bilder från kvällens prisutdelning så småningom.
Trond skötte den suveränt bra med hjälp av Kina och Påhl.
Dom vann hela tävlingen. 48 poäng!
Mats höll vinnartalet. Bra spelat! När den ene missade så grejade den andre resultat på hålet. Som det ska vara när man spelar Bästboll.
Innan vi gick ut på banan hann jag ta en bild på Marie i första startguppen.
Marie som var två meter kort för att vinna tjejernas Long Drive.
Trond hade spelat i första startgruppen, men hann in lagom för att berätta om lägesförbättring överallt utom i skogen...
Jag spelade i lag med Alf och vi startade på hål 3. Ett enkelt hål. Vi lyckades strecka hålet båda två.
Hur kul är det?
Vi spelade i samma boll som Yngve och Solveig.
Solen tittade fram ibland.
Och vi hade trevligt och pratade mycket om golfbanan i Gagnef och Kungsängen i Stockholm.
Jag kände mig ganska tråkig, eftersom jag inte hade så mycket att tillföra om vare sig banan i Gagnef eller Kungsängen.
Men senare fick jag lift med Kina upp till prisutdelningen på Idre Fjäll.
Inte för att hämta pris, men för att försöka ta några bilder..
Och jag knäppte mängder av bilder. Men de flesta blev ohanterligt suddiga.
Ett knippe bilder:
En kul tävling med många glada deltagare.
Och trots ovanligt tufsiga greener så lyckade många göra långt mer än 40 poäng i Bästbollen.
Så det är som jag sagt tidigare. Det är inte på green man vinner en tävling.
Man gör det på vägen dit.
Det kanske dyker upp fler bilder från kvällens prisutdelning så småningom.
Trond skötte den suveränt bra med hjälp av Kina och Påhl.
Så var det klart...
... om två timmar är det prisutdelning på Idre Fjäll.
Vi fick en hel del regn under golftävlingen. De som startade i första gruppen fick bara regn på slutet.
Vi som gick i andra startgrupp fick regn utom på slutet...
Många paraplyer var det...
... och hur det gick i tävlingen får vi veta vid prisutdelningen.
Det skulle förvåna mig om inte bröderna Lie vann.
Dom hade i alla fall snygga segerluvor och spelade bra.
Och dom slog troligen inte bort några bollar. Jag slog dessvärre bort två av de tre jag fick av Mats igår.
Fler bilder från tävlingen och från prisutdelningen kommer, men nu väntar dusch och ombyte efter en våt dag på golfbanan.
Vi fick en hel del regn under golftävlingen. De som startade i första gruppen fick bara regn på slutet.
Vi som gick i andra startgrupp fick regn utom på slutet...
Många paraplyer var det...
... och hur det gick i tävlingen får vi veta vid prisutdelningen.
Det skulle förvåna mig om inte bröderna Lie vann.
Dom hade i alla fall snygga segerluvor och spelade bra.
Och dom slog troligen inte bort några bollar. Jag slog dessvärre bort två av de tre jag fick av Mats igår.
Fler bilder från tävlingen och från prisutdelningen kommer, men nu väntar dusch och ombyte efter en våt dag på golfbanan.
Joel Alme...
... jag hade aldrig hört honom tidigare, men fick göra det på TV ikväll.
Mycket av Bob Dylan i den grabben.
Jag är väl ingen bra musikkritiker, men Dylan gillade jag när det begav sig...
Och idag har jag röstat!
Skickade in tre olika partier till makten i de tre olika valen...
Knepigt? Jo det är det nog, men det är ju olika personer och olika problem som ska hanteras...
Mycket av Bob Dylan i den grabben.
Jag är väl ingen bra musikkritiker, men Dylan gillade jag när det begav sig...
Och idag har jag röstat!
Skickade in tre olika partier till makten i de tre olika valen...
Knepigt? Jo det är det nog, men det är ju olika personer och olika problem som ska hanteras...
Vilade ryggen idag...
... och det var nog bra att det stundtals regnade häftigt. Annars hade jag nog spelat nog spelat några hål trots en öm rygg.
Men det var många tappra ute trots vädret. Några kom in precis när regnet började bli elakt häftigt.
Bland andra Mats och Anders Lie med kompisar
Och jag fick ett trepack bollar av Mats.
Tack Mats!
De jag fick förra året är försvunna i skog eller myr.
Den här gången kommer jag att spara en till min samling, och hålla de andra två i spel under resten av säsongen - minst.
Ett kul gäng från Västerås med omnejd som återkommer.
Jag hade inte kameran med mig, men hittade den här bilden från 2009...
En gediget avslagen rot från Idrefjällens golfbana. Jag frågade var den fanns nu, och det visade sig att han hade glömt den kvar hemma i garaget...
Lycka till imorgon alla glada golfare.
Men det var många tappra ute trots vädret. Några kom in precis när regnet började bli elakt häftigt.
Bland andra Mats och Anders Lie med kompisar
Och jag fick ett trepack bollar av Mats.
Tack Mats!
De jag fick förra året är försvunna i skog eller myr.
Den här gången kommer jag att spara en till min samling, och hålla de andra två i spel under resten av säsongen - minst.
Ett kul gäng från Västerås med omnejd som återkommer.
Jag hade inte kameran med mig, men hittade den här bilden från 2009...
En gediget avslagen rot från Idrefjällens golfbana. Jag frågade var den fanns nu, och det visade sig att han hade glömt den kvar hemma i garaget...
Lycka till imorgon alla glada golfare.
Dansbandsgolfnostalgi...
På lördag är det dags igen.
Jag roade mig med att se tillbaka i bloggen för att påminna mig om vilka jag spelade med, och vad som hände på kvällen vid prisutdelningen.
Min boll 2008. Jag tror att jag spelade i lag med den duktige mannen till höger...
Men jag hade ingen bra dag. Vi fick inte hämta något pris.
Men det fick Maggan och Carina! (ursäkta att jag kallade Carina för Christine i inlägget den gången. Jag ska rätta inlägget från 2008...)
Men hoppsan! Jag fick också pris tack vare Maggan och Carina. Dom föreslog Trond att jag skulle få ett pris för att jag hade slitit mig igenom 105 rundor på banan.
Och några bilder från 2009...
Min boll 2009, och jag spelade i lag med Inges brorsdotter Ina.
Jag hade ingen bra dag och vi fick inget pris.
Här är däremot ett lag som fick pris...
... och en tjej som vann Längsta drive eller något liknande...
Alf och Inga-Lill var där och njöt av maten...
Och i år blir det en ny tävling och några är redan på plats...
Som det härliga tjejgänget Maggan, Carina, Eva och Anna-Lena.
Jag spelade en träningsrunda med min spelpartner Alf, och vi hade lite samtal om fokusering.
Vi samtalade bland annat om Alf´s ivriga och uppskattade letande efter medspelarnas bollar i myr och skog. Han är kvick i fötterna, och ingen hinner med när han sprintar upp och ner i skogen och oftast hittar bollarna till allas vår glädje. Men det kan gå ut över Alf´s egen fokusering och lugn ibland.
Innan vi skulle gå ut så fick jag en golfboll av Carina som passade perfekt efter Alf´s och mitt samtal om bolletning!
Perfekt! Den bollen sparar jag i min lilla samling av trevliga loggobollar.
Jag visade den för Alf och därefter gick vi ut och spelade nio hål tillsammans med Björn.
Alf ordnade omedelbart ett enkelt Par på hål 1. Mycket nära en Birdie...
Senare fick vi problem, och det var mest jag som tappade fokus några gånger.
Men Alf bidrog till 5 bästa resultat och jag med 3. Och vi missade att göra poäng på hål 2 trots att jag nog hade mitt bästa utslag för i år...
Några bilder från vår runda 
Alf på hål 6. Bra drive.
Björn på hål 6.
Vi hade alla tre bra utslag och låg på linje, men jag låg i ruffen till höger.
Mina spelkamrater beundrar Björns klubba när vi väntar lite på hål 8.
Jag vill inte berätta hur det gick i Alf´s och min Bästboll, men Alf spelade bra.
Och när Alf som vanligt sprintade iväg och letade upp Björns boll i skogen på hål 9, så lovade han att bara göra så om mina bollar hamnade i skogen på tävlingen. ;-)
Som om jag skulle spela ut golfbollar i skogen... fniss :-)
Returmatch med/mot Maggan idag...
... den här gången spelade vi båda från gul tee...
Jag startade inspirerat och var snart i ledning. På hål 5 tog Maggan en lite för lång klubba eftersom hon inte såg att avståndet till flaggan för dagen var 15 meter kortare än vad det stod på skylten (vi har ju provisorisk green på femman).
Hon slog en boll till med rätt klubba, och då var det nära "Hole in one".
Bollen passerade hålet och stannade några decimeter bakom flaggan...
Efter nio spelade hål var jag i ledningen med 2 hål upp och 2 poängs försprång.
Vid hål 14 anslöt Alf som kom på hål 10 efter viss övertalning. Han hade bara hade tänkt spela 11 och 12 och därefter åka hem och fixa mat...
På hål 15 började det kärva till sig för mig i matchen mot Maggan trots vinst av hål 14 med ett enkelt Par mot en enkel Bogey...
Mina vänner letade upp många bollar i myrmarken i vattenhindret och hittade på kort tid 5 - 6 bollar men inte min ABB-boll.
Så om någon hittar en Pro V1 med ABB-logga där så är den min.
Tack för bollen Gunnar och Anki, men det var inte bollens fel att den hamnade där.
Och nu fick jag fem andra bollar i utbyte för en av era Pro V1:or...
Maggan vann hålet, men jag räddade 1 poäng.
Inför hål 18 var ställningen i vår match "All square".
På hål 18 landade Maggans andraslag på gräs, men vi var osäkra på hur den studsade i landningen och rullade ut i skogen. Så vi hittade den aldrig. Och eftersom Angela och Åse var tätt bakom så ville inte Maggan gå tillbaka och slå en ny.
Så antingen vann jag matchen trots att jag bara lyckades göra sju i för en poäng och Maggan hade kunnat dela på åtta i.
Hur som helst så ser jag fram mot en ny match med Maggan.
Och på lördag ser jag fram mot att spela Bästboll i lag med Alf. Då ska vi spela "Zen-golf".
Jag startade inspirerat och var snart i ledning. På hål 5 tog Maggan en lite för lång klubba eftersom hon inte såg att avståndet till flaggan för dagen var 15 meter kortare än vad det stod på skylten (vi har ju provisorisk green på femman).
Hon slog en boll till med rätt klubba, och då var det nära "Hole in one".
Bollen passerade hålet och stannade några decimeter bakom flaggan...
Efter nio spelade hål var jag i ledningen med 2 hål upp och 2 poängs försprång.
Vid hål 14 anslöt Alf som kom på hål 10 efter viss övertalning. Han hade bara hade tänkt spela 11 och 12 och därefter åka hem och fixa mat...
På hål 15 började det kärva till sig för mig i matchen mot Maggan trots vinst av hål 14 med ett enkelt Par mot en enkel Bogey...
Mina vänner letade upp många bollar i myrmarken i vattenhindret och hittade på kort tid 5 - 6 bollar men inte min ABB-boll.
Så om någon hittar en Pro V1 med ABB-logga där så är den min.
Tack för bollen Gunnar och Anki, men det var inte bollens fel att den hamnade där.
Och nu fick jag fem andra bollar i utbyte för en av era Pro V1:or...
Maggan vann hålet, men jag räddade 1 poäng.
Inför hål 18 var ställningen i vår match "All square".
På hål 18 landade Maggans andraslag på gräs, men vi var osäkra på hur den studsade i landningen och rullade ut i skogen. Så vi hittade den aldrig. Och eftersom Angela och Åse var tätt bakom så ville inte Maggan gå tillbaka och slå en ny.
Så antingen vann jag matchen trots att jag bara lyckades göra sju i för en poäng och Maggan hade kunnat dela på åtta i.
Hur som helst så ser jag fram mot en ny match med Maggan.
Och på lördag ser jag fram mot att spela Bästboll i lag med Alf. Då ska vi spela "Zen-golf".
Golfhotell köpte golfbana billigt...
Det handlar om Lanna Lodge som köpte golfbanan av Lanna GK i kris.
Läs mer i Nerikes Allahanda.
Det gick tydligen lite fort och många medlemmar i golfklubben hann inte med i svängarna...
Läs mer i Nerikes Allahanda.
Det gick tydligen lite fort och många medlemmar i golfklubben hann inte med i svängarna...
Intressant möte om Himmelfjäll...
... men tidigare på dagen spelade jag kul golf med Maggan.
Kameran kom fram när Maggan fick ett svårt läge vid bäcken framför green på hål 7.
Hur ska hon lösa det läget? Både seg ruff och knepigt läge för stansen...
Men hon fixade det suveränt bra!
Vi hade en kul och spännande match med stundtals bra golf.
Vi spelade båda från röd tee, och efter nio hål var jag i ledning med fyra slag, eller 3 poäng.
Sista nio vann Maggan med 4 slag, eller 6 poäng.
Slagen blev alltså 94 - 94 och poängbogeyn 34 - 31 till Maggan. Hon har lägre hcp än jag, men 3 slag mer eftersom hon är kvinna.
Matchspelet vann Maggan med 2/1 efter att det pendlat mellan 1 upp och 1 ner ända till avgörandet på hål 17.
Senare gick jag på det intressanta mötet om Himmelfjäll och utveckling av Idreområdet som Staffan Derning bjudit in till på Kulturhuset.
Det droppade in fler och fler intresserade åhörare...
Så småningom var det nog cirka 50 personer på plats
Staffan hade en intressant berättelse om bakgrunden till mötet, som handlade om att sälja mark för liftar och skidbackar till kommunen för att därefter försöka påverka Idre Fjäll att investera i liftar och ta hand om skidåkningen i området.
Staffan fick tillfälle att på ett strukturerat sätt beskriva sina visioner och den långa vägen fram till nuläget där de första husen nu uppförs, och den första liften monteras i oktober.
Hebert fick bekräfta att det möte med Älvdalens kommun, Länsstyrelse, Vägverk m fl som avhölls i Idre under slutet av augusti, ett möte som handlade om utveckling av vår fjällvärld hade varit givande. Staffan hade också varit närvarande och det var efter det som han bjöd in till dagens möte.
Men Staffan hade också träffat Näringlivschefen i Malungs kommun i ett annat sammanhang.
Ingemar Kylberg, vars befattning i Malung finansieras med hjälp av ett EU-projekt fick berätta om ett annat EU-projekt inom det så kallade Interreg-programmet (samarbete över gränsen) som han höll på att "rigga". Där är målet att göra Sälen, Idre, Trysil och Engerdals kommun till en internationellt konkurrenskraftig turistdestination.
Den typen av projekt tror jag kan vara kul för de som får sin försörjning genom att jobba med dom, men att göra ett så vidsträckt område till en turistdestination är dömt att misslyckas.
Stadsarkitekt, kommundirektör och kommunalråd lyssnade intresserat på Staffans presentation och på de positiva synpunkter till Staffans idéer som framfördes av framförallt Kjell T och Ola S...
... det är ju val på söndag...
Staffan redogjorde också för ett antal frågor som han fått före mötet via mail eller via media.
Det handlade mest om varför han inte vill bygga och driva liftarna själv i Himmefjäll AB´s regi.
Staffans svar var skickligt framfört och inte så tokigt som man kan tycka. Han menade att det skulle finnas stora synergieffekter genom att utnyttja befintlig kompetens och resurser på Idre Fjäll istället för att bygga upp ny kompetens på andra sidan vägen. Men givetvis handlar det också om hur utbyggnaden av skidåkningen ska finansieras, och det påverkar i vilken takt visionen kan förverkligas.
Staffan visade en sammanfattning av skidåkningen när den kan stå färdig efter de planer som de amerikanska "skidarkitekterna" arbetat fram under ett par år. Och en golfbana med 18 hål finns med i tankarna.
Idre Fjäll hade skickat ett bud som framförde Vd´s och Styrelseordförandens syn på skidåkning på Hemmeråsen, som man valde att kalla det.
Per läste upp meddelandet som innebar att Idre Fjäll satsar i investeringar i sin egen anläggning, men välkomnar ett samarbete och en sammankoppling av anläggningarna när det finns skidåkning och liftar på Himmelfjäll.
Ja hur ska det gå, och hur ska det bli?
Staffan fick också frågan om varför han ville att kommunen skulle äga marken och varför han inte ville sälja den för 1 krona direkt till Idre Fjäll.
Svaret var att han tycker det är bättre att kommunen äger och arrenderar ut marken eftersom ingen vet hur länge Idre Fjäll kommer att vara en stiftelse. En bolagisering kan ju göra samverkan mellan anläggningarna komplicerad om inte kommunen äger marken.
Kameran kom fram när Maggan fick ett svårt läge vid bäcken framför green på hål 7.
Hur ska hon lösa det läget? Både seg ruff och knepigt läge för stansen...
Men hon fixade det suveränt bra!
Vi hade en kul och spännande match med stundtals bra golf.
Vi spelade båda från röd tee, och efter nio hål var jag i ledning med fyra slag, eller 3 poäng.
Sista nio vann Maggan med 4 slag, eller 6 poäng.
Slagen blev alltså 94 - 94 och poängbogeyn 34 - 31 till Maggan. Hon har lägre hcp än jag, men 3 slag mer eftersom hon är kvinna.
Matchspelet vann Maggan med 2/1 efter att det pendlat mellan 1 upp och 1 ner ända till avgörandet på hål 17.
Senare gick jag på det intressanta mötet om Himmelfjäll och utveckling av Idreområdet som Staffan Derning bjudit in till på Kulturhuset.
Det droppade in fler och fler intresserade åhörare...
Så småningom var det nog cirka 50 personer på plats
Staffan hade en intressant berättelse om bakgrunden till mötet, som handlade om att sälja mark för liftar och skidbackar till kommunen för att därefter försöka påverka Idre Fjäll att investera i liftar och ta hand om skidåkningen i området.
Staffan fick tillfälle att på ett strukturerat sätt beskriva sina visioner och den långa vägen fram till nuläget där de första husen nu uppförs, och den första liften monteras i oktober.
Hebert fick bekräfta att det möte med Älvdalens kommun, Länsstyrelse, Vägverk m fl som avhölls i Idre under slutet av augusti, ett möte som handlade om utveckling av vår fjällvärld hade varit givande. Staffan hade också varit närvarande och det var efter det som han bjöd in till dagens möte.
Men Staffan hade också träffat Näringlivschefen i Malungs kommun i ett annat sammanhang.
Ingemar Kylberg, vars befattning i Malung finansieras med hjälp av ett EU-projekt fick berätta om ett annat EU-projekt inom det så kallade Interreg-programmet (samarbete över gränsen) som han höll på att "rigga". Där är målet att göra Sälen, Idre, Trysil och Engerdals kommun till en internationellt konkurrenskraftig turistdestination.
Den typen av projekt tror jag kan vara kul för de som får sin försörjning genom att jobba med dom, men att göra ett så vidsträckt område till en turistdestination är dömt att misslyckas.
Stadsarkitekt, kommundirektör och kommunalråd lyssnade intresserat på Staffans presentation och på de positiva synpunkter till Staffans idéer som framfördes av framförallt Kjell T och Ola S...
... det är ju val på söndag...
Staffan redogjorde också för ett antal frågor som han fått före mötet via mail eller via media.
Det handlade mest om varför han inte vill bygga och driva liftarna själv i Himmefjäll AB´s regi.
Staffans svar var skickligt framfört och inte så tokigt som man kan tycka. Han menade att det skulle finnas stora synergieffekter genom att utnyttja befintlig kompetens och resurser på Idre Fjäll istället för att bygga upp ny kompetens på andra sidan vägen. Men givetvis handlar det också om hur utbyggnaden av skidåkningen ska finansieras, och det påverkar i vilken takt visionen kan förverkligas.
Staffan visade en sammanfattning av skidåkningen när den kan stå färdig efter de planer som de amerikanska "skidarkitekterna" arbetat fram under ett par år. Och en golfbana med 18 hål finns med i tankarna.
Idre Fjäll hade skickat ett bud som framförde Vd´s och Styrelseordförandens syn på skidåkning på Hemmeråsen, som man valde att kalla det.
Per läste upp meddelandet som innebar att Idre Fjäll satsar i investeringar i sin egen anläggning, men välkomnar ett samarbete och en sammankoppling av anläggningarna när det finns skidåkning och liftar på Himmelfjäll.
Ja hur ska det gå, och hur ska det bli?
Staffan fick också frågan om varför han ville att kommunen skulle äga marken och varför han inte ville sälja den för 1 krona direkt till Idre Fjäll.
Svaret var att han tycker det är bättre att kommunen äger och arrenderar ut marken eftersom ingen vet hur länge Idre Fjäll kommer att vara en stiftelse. En bolagisering kan ju göra samverkan mellan anläggningarna komplicerad om inte kommunen äger marken.
Kul program om livet på en golfbana på TV1
Men det sändes 20:00 idag, så ni kanske missade det.
Naturdokumentär.
Golfbanorna är en artificiell miljö skapad för människan, men där finns också djur. Biotoper som numera saknas i den vanliga naturen återfinns på golfbanorna och ger hotade djur nya livsmiljöer.
I filmen möter vi fåglar, däggdjur, kräldjur, insekter och den dominerande arten Homo Golficus som i Sverige uppgår till ca 500 000 individer.
Härligt väder idag också...
... men jag spelade bara nio hål med Håkan.
Det blev inga bilder från vårt spel på banan, men här är i alla fall en bild på Håkan efter att vi spelat klart. Han satte sig därefter i rangebilen för att samla in bollar.
Och där var Trond på plats.
Trond hade sina två barn med sig och förberedde något mystiskt inför kvällens avslutning på juniorträningen...
Aha, det ska bli lerduvegolf! Det blir säkert kul och troligen inte det enda roliga för juniorerna.
Men tyvärr kunde jag inte vara kvar för att fotografera evenemanget.
På vägen hem tog jag en tur upp i tomtområdet.
Jarles hus växer. Det blir både gediget, mysigt och pampigt.
Det blev inga bilder från vårt spel på banan, men här är i alla fall en bild på Håkan efter att vi spelat klart. Han satte sig därefter i rangebilen för att samla in bollar.
Och där var Trond på plats.
Trond hade sina två barn med sig och förberedde något mystiskt inför kvällens avslutning på juniorträningen...
Aha, det ska bli lerduvegolf! Det blir säkert kul och troligen inte det enda roliga för juniorerna.
Men tyvärr kunde jag inte vara kvar för att fotografera evenemanget.
På vägen hem tog jag en tur upp i tomtområdet.
Jarles hus växer. Det blir både gediget, mysigt och pampigt.
27 hål idag med Anki o Gunnar...
... och härligt väder trots en småregnig prognos.
Och jag spelade min etthundratredje runda för året.
Några bilder från dagens runda
Vacker himmel och härligt väder. Gunnar spelade på sitt hcp, igen...
Han hade till och med bättre än så... 38 poäng. Men då hade vi Mulligan på ett hål och skänkta puttar när det var grästussar mellan boll och hål, och när det samtidigt var mindre än en knapp halvmeter kvar.
Anki på hål 15
Efter en kort paus med en macka och lite fika så spelade vi ytterligare nio hål från röd tee.
Jag fick en bra start med en drive mitt i fairway och en Sandwedge kvar till green.
Men bollen hamnade på högra greenbunkerns "forebunker". D v s varkan gräs eller bunker utan stenård jord beströdd med sand... men jag lyckades rädda 1 poäng på hålet.
Men jag ska inte skylla på det tråkiga läget. Jag borde ha kunnat placera bollen på green från det läge jag hade på fairway!
Vi fick en härlig kvällsrunda med en vacker himmel och behaglig sensommartemperatur.
Att då och då spela från röd tee är kul. Det blir en helt ny bana, inte på alla hål, men på många.
Det enda spektakulära som inträffade var Gunnars fortkörning med två vagnar uppför sista backen för dagen. Den mellan hål 8 och hål 9. Men Anki som slapp släpa sin vagn uppför backen bara skrattade åt den lustiga episoden, och var tacksam för hjälpen från sin man.
Det börjar bli vackert höstlikt runt banan nu, och en kväll som idag med sol och ljumma vindar är ju perfekt för kul golf i trevligt sällskap.
Sista hålet i Idre med Anki och Gunnar för det här året.
Gunnar vann den röda niohålsrundan ännu mer överlägset än den första gula rundan.
Anki kom tvåa under första rundan, men de sista nio från rött delade vi som goda tvåor.
Jag hade en krånglig dag men fick till några golfslag så småningom. Jag räknade till två golfslag för mig under de första arton hålen - om ni förstår vad jag menar. Men det blev nog tre eller kanske fem till under den extra niohålsrundan.
Och det känns ju kul att veta att man kan.
Och jag spelade min etthundratredje runda för året.
Några bilder från dagens runda
Vacker himmel och härligt väder. Gunnar spelade på sitt hcp, igen...
Han hade till och med bättre än så... 38 poäng. Men då hade vi Mulligan på ett hål och skänkta puttar när det var grästussar mellan boll och hål, och när det samtidigt var mindre än en knapp halvmeter kvar.
Anki på hål 15
Efter en kort paus med en macka och lite fika så spelade vi ytterligare nio hål från röd tee.
Jag fick en bra start med en drive mitt i fairway och en Sandwedge kvar till green.
Men bollen hamnade på högra greenbunkerns "forebunker". D v s varkan gräs eller bunker utan stenård jord beströdd med sand... men jag lyckades rädda 1 poäng på hålet.
Men jag ska inte skylla på det tråkiga läget. Jag borde ha kunnat placera bollen på green från det läge jag hade på fairway!
Vi fick en härlig kvällsrunda med en vacker himmel och behaglig sensommartemperatur.
Att då och då spela från röd tee är kul. Det blir en helt ny bana, inte på alla hål, men på många.
Det enda spektakulära som inträffade var Gunnars fortkörning med två vagnar uppför sista backen för dagen. Den mellan hål 8 och hål 9. Men Anki som slapp släpa sin vagn uppför backen bara skrattade åt den lustiga episoden, och var tacksam för hjälpen från sin man.
Det börjar bli vackert höstlikt runt banan nu, och en kväll som idag med sol och ljumma vindar är ju perfekt för kul golf i trevligt sällskap.
Sista hålet i Idre med Anki och Gunnar för det här året.
Gunnar vann den röda niohålsrundan ännu mer överlägset än den första gula rundan.
Anki kom tvåa under första rundan, men de sista nio från rött delade vi som goda tvåor.
Jag hade en krånglig dag men fick till några golfslag så småningom. Jag räknade till två golfslag för mig under de första arton hålen - om ni förstår vad jag menar. Men det blev nog tre eller kanske fem till under den extra niohålsrundan.
Och det känns ju kul att veta att man kan.
Idag blev vi fem, så vi fick dela upp oss.
Anki och Gunnar gick en tvåboll före Alf, Nigel och Ulf.
Vi hade två fyrbollar framför oss och Anki och Gunnar hade smidigt passerat båda redan efter hål 7.
Så dom såg vi aldrig mer.
På hål 7 fick jag ett lurigt läge efter mitt tredje slag, och Nigel bad att få låna min kamera.
Flaggan står på andra sidan vattnet.... och Nigel förväntade sig att jag skulle ramla i vattnet efter ett golfslag mot flaggan...
Både Alf och Nigel tyckte att läget var ohanterligt och föreslog att jag skulle droppa bollen bakåt.
Jag tyckte nog också det, men nu var ju kameran framme, så jag försökte vinkla klubban öppen mot målet och slå mot busken till vänster...
Men jag träffade med skaftet eller hälen på klubban och den försvann in i busken...
Och efter en stunds letande så hittade vi den. Det blev åtta i på hålet och inga poäng.
Bara några suddiga men roliga bilder. Och det är ju också en poäng...
Alf började starkt och var i ledning efter tre hål. Nigel kom ifatt och spelade stabilt under
alla nio hålen före paus. !8 poäng för Nigel..
Här sitter mina spelkamrater Alf och Nigel och väntar på att det ska bli ledigt på fairway.
Alf gjorde Par på både hål 14 och 15 och hade vaknat till efter en svacka. 7 poäng på två hål.
Och när vi slagit ut fick vi en pratstund med bollen bakom oss. Vi hade ju ingen brådska eftersom vi visste att vi skulle få vänta innan vi kunde slå över "Havet".
Lennart och Mari flankerar Jill från Stockholm (och Solbacka-Gnesta GK ... tror jag).
På hål 16 blev det bara Alf som hade chans på ett ölpris för ett Par från foregreen bakom flaggan, men det blev en Dubbelbogey för två poäng. Och det lyckades inte Nigel eller jag överträffa efter vattenkänning och andra problem på vägen.
Vi fick lite smått regn på slutet, men inget som krävde paraply.
Och tävlingen vanns av Ulf med Nigel som tvåa.
Köpenhamnaren vanns av Ulf med Nigel och Alf på delad andra plats.
På hål 18 hade jag en låång putt för den sista poängen. Bollen startade ganska rätt men hoppade och studsade och hittade en linje någon decimeter fel till höger om hålet. Men ibland är det kul med hoppiga greener. Några decimeter före hål hittade bollen ett par lämpliga tuvor som styrde rätt i hål.
Om någon utifrån läser det här så vill jag påpeka att vi har mängder av jämna greener med gräs och utan hopp och skutt. Nämner det för att undvika ryktesspridning om att det är sämre än det är. Även om det aldrig varit så illa någon gång så här års under mina 12 år i Idre.
Men puttningen är inte allt. Det gäller ju att ta sig till green på rätt antal slag...
Och det går att spela banan på sitt hcp eller bättre. Det har vi många exempel på i år.
Om jag inte minns fel så hade vi till och med en halvstor Idregut med runt 6 i hcp som gjorde en kanonrunda tidigare i år. Jag menar Jesper, men jag minns vare sig tävling, resultat eller hcp.
Och jag som har spelat 99 rundor på banan i år har faktiskt haft minst tio rundor i Buffertzonen och ett par tre sänkningsrundor. Och jag lovar att min uppsjö av dåliga eller usla rundor inte berodde på greenerna...
Vi hade två fyrbollar framför oss och Anki och Gunnar hade smidigt passerat båda redan efter hål 7.
Så dom såg vi aldrig mer.
På hål 7 fick jag ett lurigt läge efter mitt tredje slag, och Nigel bad att få låna min kamera.
Flaggan står på andra sidan vattnet.... och Nigel förväntade sig att jag skulle ramla i vattnet efter ett golfslag mot flaggan...
Både Alf och Nigel tyckte att läget var ohanterligt och föreslog att jag skulle droppa bollen bakåt.
Jag tyckte nog också det, men nu var ju kameran framme, så jag försökte vinkla klubban öppen mot målet och slå mot busken till vänster...
Men jag träffade med skaftet eller hälen på klubban och den försvann in i busken...
Och efter en stunds letande så hittade vi den. Det blev åtta i på hålet och inga poäng.
Bara några suddiga men roliga bilder. Och det är ju också en poäng...
Alf började starkt och var i ledning efter tre hål. Nigel kom ifatt och spelade stabilt under
alla nio hålen före paus. !8 poäng för Nigel..
Här sitter mina spelkamrater Alf och Nigel och väntar på att det ska bli ledigt på fairway.
Alf gjorde Par på både hål 14 och 15 och hade vaknat till efter en svacka. 7 poäng på två hål.
Och när vi slagit ut fick vi en pratstund med bollen bakom oss. Vi hade ju ingen brådska eftersom vi visste att vi skulle få vänta innan vi kunde slå över "Havet".
Lennart och Mari flankerar Jill från Stockholm (och Solbacka-Gnesta GK ... tror jag).
På hål 16 blev det bara Alf som hade chans på ett ölpris för ett Par från foregreen bakom flaggan, men det blev en Dubbelbogey för två poäng. Och det lyckades inte Nigel eller jag överträffa efter vattenkänning och andra problem på vägen.
Vi fick lite smått regn på slutet, men inget som krävde paraply.
Och tävlingen vanns av Ulf med Nigel som tvåa.
Köpenhamnaren vanns av Ulf med Nigel och Alf på delad andra plats.
På hål 18 hade jag en låång putt för den sista poängen. Bollen startade ganska rätt men hoppade och studsade och hittade en linje någon decimeter fel till höger om hålet. Men ibland är det kul med hoppiga greener. Några decimeter före hål hittade bollen ett par lämpliga tuvor som styrde rätt i hål.
Om någon utifrån läser det här så vill jag påpeka att vi har mängder av jämna greener med gräs och utan hopp och skutt. Nämner det för att undvika ryktesspridning om att det är sämre än det är. Även om det aldrig varit så illa någon gång så här års under mina 12 år i Idre.
Men puttningen är inte allt. Det gäller ju att ta sig till green på rätt antal slag...
Och det går att spela banan på sitt hcp eller bättre. Det har vi många exempel på i år.
Om jag inte minns fel så hade vi till och med en halvstor Idregut med runt 6 i hcp som gjorde en kanonrunda tidigare i år. Jag menar Jesper, men jag minns vare sig tävling, resultat eller hcp.
Och jag som har spelat 99 rundor på banan i år har faktiskt haft minst tio rundor i Buffertzonen och ett par tre sänkningsrundor. Och jag lovar att min uppsjö av dåliga eller usla rundor inte berodde på greenerna...
Inbjudan till medlemsmöte med anledning av...
...ryktesspridning...
????
En punkt på mötet är att vår greenkeeper berättar om läget på banan, genomförda och planerade åtgärder, och svarar på frågor.
En annan punkt är att golfstiftelsen som driver banan svarar på frågor.
Undrar varför golfklubben har kallat till ett möte utan att ha något att säga?
Men det kommer väl under den första punkten om ryktesspridning.
Hur som helst så blir man nyfiken. Och det kanske är det som är syftet?
Men maken till konstig agenda för ett möte har jag aldrig skådat.
Inte i något sammanhang.
Och då har jag ändå varit med om en hel del genom åren.
Men mötet är behövligt och kan förhoppningsvis ge en hel del information som kan eliminera fortsatt ryktesspridning - vad det än kan handla om för rykten och hur dom sprids.
????
En punkt på mötet är att vår greenkeeper berättar om läget på banan, genomförda och planerade åtgärder, och svarar på frågor.
En annan punkt är att golfstiftelsen som driver banan svarar på frågor.
Undrar varför golfklubben har kallat till ett möte utan att ha något att säga?
Men det kommer väl under den första punkten om ryktesspridning.
Hur som helst så blir man nyfiken. Och det kanske är det som är syftet?
Men maken till konstig agenda för ett möte har jag aldrig skådat.
Inte i något sammanhang.
Och då har jag ändå varit med om en hel del genom åren.
Men mötet är behövligt och kan förhoppningsvis ge en hel del information som kan eliminera fortsatt ryktesspridning - vad det än kan handla om för rykten och hur dom sprids.
Spelade med Anki och Gunnar idag
Det var en kul överraskning när Gunnar ringde och anmälde att dom var på plats igen för golf.
Jag skulle få spela min etthundrade runda för året i trevligt och inspirerande sällskap.
Och vi hade trevligt. Gunnar spelade stundtals ren uppvisningsgolf med sina härliga järnslag.
Före oss gick en annan treboll. Det var Agneta, Maj och Lars som gick före oss under de första nio hålen, och jag utmanade dom på en tävling mellan våra trebollar.
Lars laddar och får till ett klockrent utslag på hål 8
Maj och Agneta beundrar utslaget. Vi hade inga problem med kö på banan, och det var först nu som vi kom i hälarna på bollen framför oss.
Efter nio hål och Paus så pep Maj, Agneta och Lars förbi fyrbollen med bland andra Lennart och Mari, så jag fick aldrig veta vad dom hade för resultat i min påhittade Bästboll.
Vi fick i alla fall 46 poäng kan jag meddela. Och då har jag räknat bästa poäng av tre spelare utan någon reduktion av hcp...
Mina lagkamrater Anki och Gunnar på hål 14.
Men skämt åsido. Vi hade ju naturligtvis vår egen golftävling. Och den mest prestigefyllda var ju naturligtvis den mellan Gunnar och mig. Att herrar ska behöva tävla mot damer är ju inte riktigt rättvist. Men det är rackarns roligt.
Men idag hade Gunnar en bra dag. Normalbra kan man väl säga eftersom han gick på sitt hcp.
Anki och jag värmde bara upp inför morgondagen tyckte Anki. Jag tyckte att jag hade problem, men njöt av att se Gunnars härliga järnslag från tee.
På Knappgårdens hål såg det först ut att kunna bli vin för en Birdie eftersom Gunnar var över "Havet" på två slag. Jag satsade på en öl, efter att jag spelat fram till vattnet med en Lobbwedge och placerat fjärde slaget på green.
Men det blev varken vin eller öl.
Imorgon ska jag försöka slå fler bra golfslag än idag. Jag hade 6 hål med 3 poäng och 7 hål med 0 poäng... övriga var 2-poängare. Man borde ju kunna rädda åtminstone 1 poäng på alla hål...
Usel golf från min sida alltså.
Anki föreslog att jag skulle räkna morgondagens runda som nr 100, och jag tror banne mig att jag gör det.
Nio hål med Eva och Alf idag
Vi spelade alla från röd tee, och det var kul för mig efter 99 rundor från gult.
Det är länge sedan jag spelade med Eva och Alf och dom var ett inspirerande sällskap.
Jag gjorde två Par, en Dubbel och resten Bogey. Det innebar att jag fick 19 poäng på de nio hålen.
Hade det varit från gul tee så had jag med glädje sänkt mitt hcp, men eftersom det var röd tee, så avstår jag en sänkning...
Jag får från röd tee 17 slag, vilket är det jag hade för några år sedan från gul tee, när jag hade ett hcp på 14 komma någonting.
När vi spelad klart och fikat och pratat om ditt och datt kom en annan Alf in efter en ensamrunda över nio hål.
Kul att se att Alf är på gång igen efter ett krånglande knä.
Och senare på eftermiddagen fick jag träffa hans två trevliga barnbarn och deras mamma.
Men då hade jag ingen kamera med mig. Men killen var en pigg lintott och lilltjejen en hungrig lintott (om jag inte fattat fel om minstingen).
Men efter golfen åkte jag först upp för att beskåda framskridandet av Jarles husbygge uppe på tomtområdet ovanför golfbanan.
Några bilder utan förklarande text...
Ett vackert och gediget hus som redan börjar se bättre ut än på Jarles tecknade broschyr...
Kul att se, och jag ska försöka följa bygget även om det ibland går så fort att jag inte riktigt hinner med att se framstegen.
Det är länge sedan jag spelade med Eva och Alf och dom var ett inspirerande sällskap.
Jag gjorde två Par, en Dubbel och resten Bogey. Det innebar att jag fick 19 poäng på de nio hålen.
Hade det varit från gul tee så had jag med glädje sänkt mitt hcp, men eftersom det var röd tee, så avstår jag en sänkning...
Jag får från röd tee 17 slag, vilket är det jag hade för några år sedan från gul tee, när jag hade ett hcp på 14 komma någonting.
När vi spelad klart och fikat och pratat om ditt och datt kom en annan Alf in efter en ensamrunda över nio hål.
Kul att se att Alf är på gång igen efter ett krånglande knä.
Och senare på eftermiddagen fick jag träffa hans två trevliga barnbarn och deras mamma.
Men då hade jag ingen kamera med mig. Men killen var en pigg lintott och lilltjejen en hungrig lintott (om jag inte fattat fel om minstingen).
Men efter golfen åkte jag först upp för att beskåda framskridandet av Jarles husbygge uppe på tomtområdet ovanför golfbanan.
Några bilder utan förklarande text...
Ett vackert och gediget hus som redan börjar se bättre ut än på Jarles tecknade broschyr...
Kul att se, och jag ska försöka följa bygget även om det ibland går så fort att jag inte riktigt hinner med att se framstegen.
Golf med Egon och Ella-Greta idag
Jag spelade min 99:de golfrunda för i år, men så många har inte Egon och Ella-Greta spelat...
Vi tog en paus för lunch efter de nio första hålen.
Egon och Ella-Greta väntar på maten medan jag fotograferar.
De trevliga herrarna från Uddeholms GK hade klarat av sin slutrunda och här är drygt hälften på plats för mat.
Jag missade att besöka deras avslutningskväll på Sporthotellet igår eftersom jag hade räknat fel på hur länge de skulle vara här. Men som jag förstått det så blev det mycket gitarr och roliga sånger...
När det gäller vårt golfspel så kan jag bara berätta att det inte är lätt att vara på topp varje dag.
Men Egon spelade stabilt och vann alla tre tävlingarna. Tre Birdies och bara en dubbelbogey (förutom att vi aldrig hittade hans boll på hål 8).
Mina meriter begränsade sig till en Birdie på hål 9 och ett Par på hål 12.
Egon hade en lång Birdieputt för en flaska vin från Knappgården på hål 16, men bollen skuttade lite hit och dit och blev lite kort och skev. Men det blev en öl för ett Par.
Egon hälsar och tackar Nigel!
Vi tog en paus för lunch efter de nio första hålen.
Egon och Ella-Greta väntar på maten medan jag fotograferar.
De trevliga herrarna från Uddeholms GK hade klarat av sin slutrunda och här är drygt hälften på plats för mat.
Jag missade att besöka deras avslutningskväll på Sporthotellet igår eftersom jag hade räknat fel på hur länge de skulle vara här. Men som jag förstått det så blev det mycket gitarr och roliga sånger...
När det gäller vårt golfspel så kan jag bara berätta att det inte är lätt att vara på topp varje dag.
Men Egon spelade stabilt och vann alla tre tävlingarna. Tre Birdies och bara en dubbelbogey (förutom att vi aldrig hittade hans boll på hål 8).
Mina meriter begränsade sig till en Birdie på hål 9 och ett Par på hål 12.
Egon hade en lång Birdieputt för en flaska vin från Knappgården på hål 16, men bollen skuttade lite hit och dit och blev lite kort och skev. Men det blev en öl för ett Par.
Egon hälsar och tackar Nigel!
Kul säsongsavslutning med Ann och Jan.
Jag var på banan i god tid och fick se några av Uddeholmarna slå ut på hål 10.
Dom hade startat redan vid åttatiden och spelade två rundor idag.
Efter lite frukost hos Bettan och en del sittande i hopsjunken ställning fick jag ett lätt hugg i ryggen.
Aj, ryggskott på gång... jag vandrade i långsam takt tillbaka till bilen och åkte hem för att smeta Voltaren på ryggen. Trodde inte att jag skulle kunna spela någon golf, men det löste sig.
Och jag blev påmind om tre saker. Räta på ryggen, svanka och svinga lugnt. Och det hjälpte.
Nigel och jag spelade ett antal olika matcher mot Ann och Jan, men huvudmatchen var en Bästboll Match utan hcp.
Kul att se Alf i farten igen efter problem med ett knä. Alf sprang förbi oss på hål 2.
På hål 9 gjorde Ann en kam av krattan i fairwaybunkern. Nigel visar kammen och pekar mot Ann som gjorde det.
Det var ett lågt andraslag mot green som prickade krattan och delade den i två delar. En del med skaft och en del utan skaft...
Efter nio spelade hål var Ann och Jan ett hål upp i matchen efter att Jan spelat suveränt bra.
Trots att Nigel gjorde en övertygande Birdie på hål 6.
Inför hål 15 var vi lika.
Nigel svingar härligt och går igenom hela vägen eftersom han har en rackarns fart på klubbhuvudet.
Lite väntan på hål 16. Mina prisshorts från Kurvans tävling fick göra premiär idag.
Nigel svingar vackert på Knappgårdens hål.
Vi vann scratschmatchen med 3 upp och 1 kvar att spela efter ett vackert Par av Nigel på hål 17.
Efter golfen blev det en stunds mys och avskedsprat över en mellanöl.
Nigel beskrev ett antal läckra maträtter för oss, och Jan blev väldigt inspirerad och lyssnade noga.
Speciellt eftrsom Jan är väldigt intresserad av matlagning. Jag snappade också upp en hel del tips, även om jag på senare år blivit för lat för att laga lika läckra maträtter som jag experimenterade med för fyrtio år sedan - typ.
Medan vi satt och lyssnade på Nigels olika beskrivningar att fantastiska läckerheter och kärlek till kockyrket, så började Jenterna samlas för sin tisdagsgolf.
Jentsamling, men alla är ännu inte på plats.
Efter det matpratet och en härlig golfdag bjöd Ann och Jan mig på mat hos Ahmed.
Det var ju säsongsavslutning och jag hade vunnit vår egen speciella Ordovicium Eclectic.
Vi åt en härlig och snyggt upplagd Black & White hos Ahmed.
Jättetack till Ann och Jan, och tack till Ahmed som verkligen hade lyckats, trots att alla förväntningar på läcker mat var uppskruvad i topp efter pratstunden med Nigel. Och givetvis jättetack till Nigel, men vi får kanske chansen att spela ytterligare några golfrundor i år.
När det gäller golfmatchen mot Ann och Jan så kan jag tillägga att den hade slutat oavgjord om vi spelat med hcp.
Dom hade startat redan vid åttatiden och spelade två rundor idag.
Efter lite frukost hos Bettan och en del sittande i hopsjunken ställning fick jag ett lätt hugg i ryggen.
Aj, ryggskott på gång... jag vandrade i långsam takt tillbaka till bilen och åkte hem för att smeta Voltaren på ryggen. Trodde inte att jag skulle kunna spela någon golf, men det löste sig.
Och jag blev påmind om tre saker. Räta på ryggen, svanka och svinga lugnt. Och det hjälpte.
Nigel och jag spelade ett antal olika matcher mot Ann och Jan, men huvudmatchen var en Bästboll Match utan hcp.
Kul att se Alf i farten igen efter problem med ett knä. Alf sprang förbi oss på hål 2.
På hål 9 gjorde Ann en kam av krattan i fairwaybunkern. Nigel visar kammen och pekar mot Ann som gjorde det.
Det var ett lågt andraslag mot green som prickade krattan och delade den i två delar. En del med skaft och en del utan skaft...
Efter nio spelade hål var Ann och Jan ett hål upp i matchen efter att Jan spelat suveränt bra.
Trots att Nigel gjorde en övertygande Birdie på hål 6.
Inför hål 15 var vi lika.
Nigel svingar härligt och går igenom hela vägen eftersom han har en rackarns fart på klubbhuvudet.
Lite väntan på hål 16. Mina prisshorts från Kurvans tävling fick göra premiär idag.
Nigel svingar vackert på Knappgårdens hål.
Vi vann scratschmatchen med 3 upp och 1 kvar att spela efter ett vackert Par av Nigel på hål 17.
Efter golfen blev det en stunds mys och avskedsprat över en mellanöl.
Nigel beskrev ett antal läckra maträtter för oss, och Jan blev väldigt inspirerad och lyssnade noga.
Speciellt eftrsom Jan är väldigt intresserad av matlagning. Jag snappade också upp en hel del tips, även om jag på senare år blivit för lat för att laga lika läckra maträtter som jag experimenterade med för fyrtio år sedan - typ.
Medan vi satt och lyssnade på Nigels olika beskrivningar att fantastiska läckerheter och kärlek till kockyrket, så började Jenterna samlas för sin tisdagsgolf.
Jentsamling, men alla är ännu inte på plats.
Efter det matpratet och en härlig golfdag bjöd Ann och Jan mig på mat hos Ahmed.
Det var ju säsongsavslutning och jag hade vunnit vår egen speciella Ordovicium Eclectic.
Vi åt en härlig och snyggt upplagd Black & White hos Ahmed.
Jättetack till Ann och Jan, och tack till Ahmed som verkligen hade lyckats, trots att alla förväntningar på läcker mat var uppskruvad i topp efter pratstunden med Nigel. Och givetvis jättetack till Nigel, men vi får kanske chansen att spela ytterligare några golfrundor i år.
När det gäller golfmatchen mot Ann och Jan så kan jag tillägga att den hade slutat oavgjord om vi spelat med hcp.
Idag var det shortsväder och en del bra golf...
... men jag hade inte provat mina nya smårutiga shorts och spelade därför i storrutiga långbyxor.
Men inga långkalsonger idag.
Jan och Ann ville ha revansch efter den senaste förlusten, och det fick dom.
Nigel spelade normal golf under de första nio hålen, men jag spelade uselt efter en miss på hål 4.
Vi släppte förbi Pipa och Gunnar på hål 5. Dom hade hållit sig diskret i bakgrunden efter att dom kom ifatt oss på hål 3. Men dom var ju bara två och åkte dessutom bil.
Jan och Nigel hade ett intressant prat om alla internationella turister på Knappgården medan vi släppte fram Pipa och Gunnar.
Jag hade mitt utslag på det ovanligt korta hål 5 nära tallen till vänster, så jag hann ta en bild på Pipa och Gunnar innan dom rullade vidare på hål 6.
I matchen mellan de båda lagen Ann/Jan och Nigel/Ulf så var ställningen så här långt "All square".
Men efter nio spelade så var Ann och Jan 3 hål upp.
Vi delade därefter hål 10, Jan vann hål 11 och Nigel vann hål 12.
Jan fick ett knepigt läge på hål 13, men Ann och Jag låg bra mitt i fairway. Nigel var också i skogen i ett knepigt läge, men en bra bit längre fram än Jan.
Jan knackade elegant ut bollen i spelbart läge utan att få tallbarr i ögonen.
Ann och jag räddade Bogey på en svårputtad green, men Ann vann hålet på sitt högre hcp.
Jan svingar igenom på ett följsamt sätt på hål 15.
Och efter det så var matchen slut. Ann och Jan vann med 5/3.
Nigel skickar iväg ett slag över "Havet" på hål 16.
Men det blev varken vin eller öl för Birdie eller Par.
Jag vann hålet på en Bogey.
Och gissa om jag blev överraskad när det var ett välkänt gäng Uddeholmare som kom i bollen bakom oss. Där var ju Gunnar från Dalenskaparna med totalt 15 glada gentlemän från det vackra Klarälvdalen. Den redan klara Älvdalen i jämförelse med Älvdalen här som fortfarande brottas en del med sammanvävningen av de tre tidigare kommunerna Älvdalen, Särna och Idre.
Och då finns det ändå en hel radda av kommuner längs Klarälven...
Jocke var i full fart med knatteträning i härligt väder under den begynnande kvällen.
Men vi säger hejdå och ses igen till grabbarna från Uddeholms GK
Och imorgon går dom ut före oss. Idag var det bara inspel på banan. Nu väntar två dagar av viktig tävling för de glada grabbarna från Klarälvdalen.
Och när det gäller säsongsavslutningen på matchspelet mellan Ann/Jan och Nigel/Ulf så spelar vi imorgon scratch. Inget hcp som strular till det. Vi räknar bara antal slag per hål!
Har Nigel och jag nyss bestämt.
Men inga långkalsonger idag.
Jan och Ann ville ha revansch efter den senaste förlusten, och det fick dom.
Nigel spelade normal golf under de första nio hålen, men jag spelade uselt efter en miss på hål 4.
Vi släppte förbi Pipa och Gunnar på hål 5. Dom hade hållit sig diskret i bakgrunden efter att dom kom ifatt oss på hål 3. Men dom var ju bara två och åkte dessutom bil.
Jan och Nigel hade ett intressant prat om alla internationella turister på Knappgården medan vi släppte fram Pipa och Gunnar.
Jag hade mitt utslag på det ovanligt korta hål 5 nära tallen till vänster, så jag hann ta en bild på Pipa och Gunnar innan dom rullade vidare på hål 6.
I matchen mellan de båda lagen Ann/Jan och Nigel/Ulf så var ställningen så här långt "All square".
Men efter nio spelade så var Ann och Jan 3 hål upp.
Vi delade därefter hål 10, Jan vann hål 11 och Nigel vann hål 12.
Jan fick ett knepigt läge på hål 13, men Ann och Jag låg bra mitt i fairway. Nigel var också i skogen i ett knepigt läge, men en bra bit längre fram än Jan.
Jan knackade elegant ut bollen i spelbart läge utan att få tallbarr i ögonen.
Ann och jag räddade Bogey på en svårputtad green, men Ann vann hålet på sitt högre hcp.
Jan svingar igenom på ett följsamt sätt på hål 15.
Och efter det så var matchen slut. Ann och Jan vann med 5/3.
Nigel skickar iväg ett slag över "Havet" på hål 16.
Men det blev varken vin eller öl för Birdie eller Par.
Jag vann hålet på en Bogey.
Och gissa om jag blev överraskad när det var ett välkänt gäng Uddeholmare som kom i bollen bakom oss. Där var ju Gunnar från Dalenskaparna med totalt 15 glada gentlemän från det vackra Klarälvdalen. Den redan klara Älvdalen i jämförelse med Älvdalen här som fortfarande brottas en del med sammanvävningen av de tre tidigare kommunerna Älvdalen, Särna och Idre.
Och då finns det ändå en hel radda av kommuner längs Klarälven...
Jocke var i full fart med knatteträning i härligt väder under den begynnande kvällen.
Men vi säger hejdå och ses igen till grabbarna från Uddeholms GK
Och imorgon går dom ut före oss. Idag var det bara inspel på banan. Nu väntar två dagar av viktig tävling för de glada grabbarna från Klarälvdalen.
Och när det gäller säsongsavslutningen på matchspelet mellan Ann/Jan och Nigel/Ulf så spelar vi imorgon scratch. Inget hcp som strular till det. Vi räknar bara antal slag per hål!
Har Nigel och jag nyss bestämt.
Trysilresan framflyttad till söndag den 12:te sep.
Orsaken är att det är en tävling inplanerad i Trysil på lördag.
Och med tanke på väderprognosen så kanske det är till vår fördel.
Det blir i alla fall ingen frost...
Och med tanke på väderprognosen så kanske det är till vår fördel.
Det blir i alla fall ingen frost...
Glömde en kul grej idag...
... men Jan hade kameran redo och tog en bild.
Jag hade pluggat bollen i greenbunkern på hål 9. Och bredvid bollen stack det upp en bit av fiberfilten som används som botten i bunkerväggen.
Vi hade en kort diskussion om hur man får droppa i bunkern när tillverkade föremål är i vägen.
Men jag tyckte att det pluggade läget var intressant, så jag pluggade bollen efter bästa förmåga en bit bort från den störande snuttefilten.
Och jag fick upp bollen ganska nära flaggan. Tillräckligt nära för att sänka den.
Men hade det varit tävling så hade jag nog droppat bollen längre ned i bunkern.
Och när det gäller morgondagens golf så är det OK från Nigel.
Och när det gäller resan till Trysil på lördag så droppar det in anmälningar...
Jag hade pluggat bollen i greenbunkern på hål 9. Och bredvid bollen stack det upp en bit av fiberfilten som används som botten i bunkerväggen.
Vi hade en kort diskussion om hur man får droppa i bunkern när tillverkade föremål är i vägen.
Men jag tyckte att det pluggade läget var intressant, så jag pluggade bollen efter bästa förmåga en bit bort från den störande snuttefilten.
Och jag fick upp bollen ganska nära flaggan. Tillräckligt nära för att sänka den.
Men hade det varit tävling så hade jag nog droppat bollen längre ned i bunkern.
Och när det gäller morgondagens golf så är det OK från Nigel.
Och när det gäller resan till Trysil på lördag så droppar det in anmälningar...
Vacklande golf idag i kanonväder!
Jag hade missat att det blivit shortsväder och hade både långbyxor och långkalsonger.
Svettigt värre kan jag lova.
Jag spelade med Jan och Ann.
Jan är överraskad över att ingen av oss behövde en "Mulligan" på hål 10.
Ann skickar iväg en bra boll från det nya röda teet på hål 16.
Vi spelade ingen seriös tävling. Vi spelade mest för att det är kul att umgås och kul med golf.
Jan vann och jag kom tvåa på samma poäng som Ann... men med lägre hcp.
Jag fick också några bilder från Ann som jag hittade först i morse.
Dels från prisutdelningen igår, men också från deras besök på golfbanan i Klövsjö tidigare i veckan.
Maj spelade bra i många hål, men jag spelade dåligt. Men alla fick pris.
Maj valde nya gardiner.
Jag valde ett par shorts som blir bra nästa sommar. Även om dom hade behövts idag.
Bilderna från Klövsjö handlade om en kul idé. En liten privat sponsorklubb i samverkan med klubbens ordinarie verksamhet.
Lägg märke till att man också har hålvärdar där uppe i Klövsjö/Vemdalen.
Något som jag föreslagit några gånger i Idre, men troligen inte till rätt personer eller på rätt sätt.
Namnskyltar på de privata sponsorerna i Klövsjö.
Sist men inte minst så är det i alla fall full fart med planeringen inför en bussresa till Trysil nu på lördag.
Alla är naturligtvis välkomna att delta i resan med buss från golfbanan i Idre på lördag.
Jag var i Trysil och spelade för några veckor sedan och banan är i toppskick.
Start från Idre golfbana ungefär vid åttatiden på lördag och efter golfspel och mat på en kul kinakrog i Trysil så återkommer vi till Idre golfbana i god tid för en mysig lördagskväll hemma.
Vi åker via Drevsjö och kan lätt plocka upp många trevliga norska golfare på vägen.
Just nu är vi cirka ett dussin anmälda. Anmäl er via kansliet eller till mig eller Agneta.
När det gäller kostnad för resan så får var och en betala sin rabatterade greenfee och sin mat.
Men transporten kan eventuellt bli helt kostnadsfri eftersom Banvärdarna inte gjorde sin årliga resa med gratis greenfee, gratis resa och gratis mat.
Och jag tror inte att Banvärdarna vill hålla på pengarna för egen del, utan skänker dom gärna till den här roliga resan. Och klubben har ju pengar reserverade i sin budget.
Svettigt värre kan jag lova.
Jag spelade med Jan och Ann.
Jan är överraskad över att ingen av oss behövde en "Mulligan" på hål 10.
Ann skickar iväg en bra boll från det nya röda teet på hål 16.
Vi spelade ingen seriös tävling. Vi spelade mest för att det är kul att umgås och kul med golf.
Jan vann och jag kom tvåa på samma poäng som Ann... men med lägre hcp.
Jag fick också några bilder från Ann som jag hittade först i morse.
Dels från prisutdelningen igår, men också från deras besök på golfbanan i Klövsjö tidigare i veckan.
Maj spelade bra i många hål, men jag spelade dåligt. Men alla fick pris.
Maj valde nya gardiner.
Jag valde ett par shorts som blir bra nästa sommar. Även om dom hade behövts idag.
Bilderna från Klövsjö handlade om en kul idé. En liten privat sponsorklubb i samverkan med klubbens ordinarie verksamhet.
Lägg märke till att man också har hålvärdar där uppe i Klövsjö/Vemdalen.
Något som jag föreslagit några gånger i Idre, men troligen inte till rätt personer eller på rätt sätt.
Namnskyltar på de privata sponsorerna i Klövsjö.
Sist men inte minst så är det i alla fall full fart med planeringen inför en bussresa till Trysil nu på lördag.
Alla är naturligtvis välkomna att delta i resan med buss från golfbanan i Idre på lördag.
Jag var i Trysil och spelade för några veckor sedan och banan är i toppskick.
Start från Idre golfbana ungefär vid åttatiden på lördag och efter golfspel och mat på en kul kinakrog i Trysil så återkommer vi till Idre golfbana i god tid för en mysig lördagskväll hemma.
Vi åker via Drevsjö och kan lätt plocka upp många trevliga norska golfare på vägen.
Just nu är vi cirka ett dussin anmälda. Anmäl er via kansliet eller till mig eller Agneta.
När det gäller kostnad för resan så får var och en betala sin rabatterade greenfee och sin mat.
Men transporten kan eventuellt bli helt kostnadsfri eftersom Banvärdarna inte gjorde sin årliga resa med gratis greenfee, gratis resa och gratis mat.
Och jag tror inte att Banvärdarna vill hålla på pengarna för egen del, utan skänker dom gärna till den här roliga resan. Och klubben har ju pengar reserverade i sin budget.
"Lägg Åh" är tidigarelagd till den 25 sep.
Och Gutgolffinalen är flyttad till nästa år.
Men vi planerar en resa med Jenter och Gutar till Trysil nästa lördag. Den 11:te sep.
För att det ska bli av så behövs det snabba ryck.
Vi behöver snabba anmälningar som visar intresse. Och vi behöver bindande anmälningar när vi presenterat mer om tider och kostnader. Troligen redan imorgon.
Anmälan om intresse kan göras via kansliet eller genom mail eller telefon till mig eller Agneta...
Och när det gäller den roliga avslutningstävligen så vill Trond ha förslg på roliga hål.
Men vi planerar en resa med Jenter och Gutar till Trysil nästa lördag. Den 11:te sep.
För att det ska bli av så behövs det snabba ryck.
Vi behöver snabba anmälningar som visar intresse. Och vi behöver bindande anmälningar när vi presenterat mer om tider och kostnader. Troligen redan imorgon.
Anmälan om intresse kan göras via kansliet eller genom mail eller telefon till mig eller Agneta...
Och när det gäller den roliga avslutningstävligen så vill Trond ha förslg på roliga hål.
Kurvans och Syrrornas golftävling idag...
Starten blev uppskjuten 20 minuter på grund av en kall natt och en frostig morgon.
Men vi fick en underbar dag i sol och skön värme.
Och det var ju bra eftersom man annars hade frusit under all väntan... 6 timmar är för lång tid för en goldfrunda. Drygt en timme för lång tid.
Maj och Kerstin väntar.
Mer väntan... men vi hade ett härligt väder.
Inge fick ett knepigt läge på hål 18
Första föröket fick ut bollen i slagläge. Och då gick det bättre.
Väntan på de sista bollarna. Syrrorna väntar tillsammans med Håkan och Agneta.
Många andra väntar i solen. Jag tror att det var 60 deltagare...
Men snart är det nog tid för prisutdelning...
Ett välfyllt prisbord som räckte till alla deltagare.
Kurvan och Syrrorna sponsrade prisbordet med hjälp av sina leverantörer.
Startavgiften gick till kaffe eller läsk och korv i pausen och resten hamnade i klubbkassan.
Tronds dotter hade blivit av med två framtänder och var jättestolt.
Hon gjorde några snygga klättringar på ställningen för skoborstning. Tyvärr missade jag den viga uppklättringen och balansen på den smala järnbiten.
Men jag fick en bild när hon hoppade ner på ett elegant sätt.
Och så småningom blev det prisutdelning. Trond började med det han kallade "fjollpriset" eftersom det gällde närmast hål på hål 3 och var en gemensamt tävling mellan fjollor och fjantar...
Men vi som spelar golf ofta tar skämtet på rätt sätt. Kjell vann på 1,99 från hål.
Därefter var det dags för pris för längsta drive.
Kjells fru Lena vann damernas "Long Drive" men Trond vann herrarnas.
Och ett kul pris bland andra var Tronds hårstimulerande verktyg...
Han är för kul. Tronds långdrivepris skänkte han till Hasse... eller var det så att Hasse slog längst... minns inte.
Hur som helst blev Hasse och Lara glada.
Vinnare blev inte oväntat Gun och Kurt E.
Gun gjorde 10 poäng på två hål. Två Birdies värda 5 poäng var. Så kan det bli om man har förmåga att nå hålen på rätt antal slag trots högt handikapp.
Ann och Jan kom på tredje plats.
Ann och Trond-kram.
Jag spelade me Maj som hade en bra dag länge och spelade suveränt bra golf.
Tyvärr gjorde inte jag detsamma.
Men alla fick priser.
Jag valde ett par golfshorts inför nästa år och Maj som jag spelade med valde ett par gardinlängder.
Maj spelade kanonbra i början och jag spelade illa.
Men vi hade kul sällskap av Inge och Kerstin och ett underbart golfväder.
Men sex timmar? Nej tack.
Men vi fick en underbar dag i sol och skön värme.
Och det var ju bra eftersom man annars hade frusit under all väntan... 6 timmar är för lång tid för en goldfrunda. Drygt en timme för lång tid.
Maj och Kerstin väntar.
Mer väntan... men vi hade ett härligt väder.
Inge fick ett knepigt läge på hål 18
Första föröket fick ut bollen i slagläge. Och då gick det bättre.
Väntan på de sista bollarna. Syrrorna väntar tillsammans med Håkan och Agneta.
Många andra väntar i solen. Jag tror att det var 60 deltagare...
Men snart är det nog tid för prisutdelning...
Ett välfyllt prisbord som räckte till alla deltagare.
Kurvan och Syrrorna sponsrade prisbordet med hjälp av sina leverantörer.
Startavgiften gick till kaffe eller läsk och korv i pausen och resten hamnade i klubbkassan.
Tronds dotter hade blivit av med två framtänder och var jättestolt.
Hon gjorde några snygga klättringar på ställningen för skoborstning. Tyvärr missade jag den viga uppklättringen och balansen på den smala järnbiten.
Men jag fick en bild när hon hoppade ner på ett elegant sätt.
Och så småningom blev det prisutdelning. Trond började med det han kallade "fjollpriset" eftersom det gällde närmast hål på hål 3 och var en gemensamt tävling mellan fjollor och fjantar...
Men vi som spelar golf ofta tar skämtet på rätt sätt. Kjell vann på 1,99 från hål.
Därefter var det dags för pris för längsta drive.
Kjells fru Lena vann damernas "Long Drive" men Trond vann herrarnas.
Och ett kul pris bland andra var Tronds hårstimulerande verktyg...
Han är för kul. Tronds långdrivepris skänkte han till Hasse... eller var det så att Hasse slog längst... minns inte.
Hur som helst blev Hasse och Lara glada.
Vinnare blev inte oväntat Gun och Kurt E.
Gun gjorde 10 poäng på två hål. Två Birdies värda 5 poäng var. Så kan det bli om man har förmåga att nå hålen på rätt antal slag trots högt handikapp.
Ann och Jan kom på tredje plats.
Ann och Trond-kram.
Jag spelade me Maj som hade en bra dag länge och spelade suveränt bra golf.
Tyvärr gjorde inte jag detsamma.
Men alla fick priser.
Jag valde ett par golfshorts inför nästa år och Maj som jag spelade med valde ett par gardinlängder.
Maj spelade kanonbra i början och jag spelade illa.
Men vi hade kul sällskap av Inge och Kerstin och ett underbart golfväder.
Men sex timmar? Nej tack.
En dag till utan golf idag...
... men imorgon blir det golftävling!
Och det har blivit en hel del ändringar i årets avslutande tävlingar.
Den roliga och annorlunda golffesten "Lägg Åh" är flyttad till den 25:te september.
Och då kanske vi slipper snö på banan...
Och finalen i Gutgolfen är framflyttad till nästa år.
Men det är tänkt att det ska bli en gemensam resa till Trysil för golf den 19:de sep.
Ett initiativ från Jenterna...
En annan som är initiativrik, och vägrar ge upp, är mannen bakom det här projktet...
Men å andra sidan skyndar han långsamt och riskerar inte att behöva ge upp.
Och tanken på att Idre Fjäll ska bygga och sköta liftarna i området har ju funnits redan från start.
Men det har inte funnits något intresse från Idre Fjäll. Varken av ideella eller ekonomiska skäl.
Nu återstår det att se om kommunen Älvdalen anser att det kan vara positivt med lite extra puff på en begynnande tillväxt i Idre.
Dagens balkongbild:
Ett häftigt regn bortåt Storbo trots ganska låga moln..
Och jag såg en film som var gratisbilaga till en kvällstidning för en tid sedan.
Och trots att tindnigen var slutsåld så fanns det filmer kvar. Passade mig perfekt.
En film till kostnaden av en kvällstidning som jag ändå inte var intreserad av...
Och det har blivit en hel del ändringar i årets avslutande tävlingar.
Den roliga och annorlunda golffesten "Lägg Åh" är flyttad till den 25:te september.
Och då kanske vi slipper snö på banan...
Och finalen i Gutgolfen är framflyttad till nästa år.
Men det är tänkt att det ska bli en gemensam resa till Trysil för golf den 19:de sep.
Ett initiativ från Jenterna...
En annan som är initiativrik, och vägrar ge upp, är mannen bakom det här projktet...
Men å andra sidan skyndar han långsamt och riskerar inte att behöva ge upp.
Och tanken på att Idre Fjäll ska bygga och sköta liftarna i området har ju funnits redan från start.
Men det har inte funnits något intresse från Idre Fjäll. Varken av ideella eller ekonomiska skäl.
Nu återstår det att se om kommunen Älvdalen anser att det kan vara positivt med lite extra puff på en begynnande tillväxt i Idre.
Dagens balkongbild:
Ett häftigt regn bortåt Storbo trots ganska låga moln..
Och jag såg en film som var gratisbilaga till en kvällstidning för en tid sedan.
Och trots att tindnigen var slutsåld så fanns det filmer kvar. Passade mig perfekt.
En film till kostnaden av en kvällstidning som jag ändå inte var intreserad av...
Golftomtområdet får nu sitt första hus på plats.
Men innan jag åkte upp för att se början på bygget åt jag lunch på golfbanan och tog några suddiga bilder på ett par trevliga golfgäng som var där.
Dels var det Ljusdalsgänget som är här för fjortonde året i rad.
Några av Ljusdalingarna efter nio spelade hål.
Inne på Bettans restaurang var det fullsatt av ett gäng från ett företag som började med lunch och genomgång av dagens tävling
Jag frågade aldrig vilket företag det var, men jag är nästan helt säker på att det var ARDEX.
Jag såg två bilar på parkeringen som jag tror att jag minns hade en text om ARDEX.
En annan kul sak att höra var att Jocke hade Eagleputt på hål 16 igår. Men Nigel eller jag var inte närvarande, så det blev ingen vinflaska för den Birdie det resulterade i.
Jag spelade inte golf idag. Vilar mig i form inför Kurvans tävling på lördag.
Men jag tog en tur upp i tomtområdet vid golfbanan för att beskåda hur Jarle & Co hade gjutit klart och börjat resa det första huset i området.
Och givetvis ett timmerhus. Inga prefabricerade moduler eller ens fabrikstillverkade väggar.
Och även om det inte handlar om rundtimmer från skogen bredvid så är det handbilade passningar mellan stockarna.
Ett exempel på stock. Och som tätning mellan stockarna används lin om jag inte fattade fel.
När jag kom dit var det lunchrast för grabbarna bygg... Jarle, (som inte syns i bild) slevade i sig det sista av lunchmaten, Kjell vilade gott i lä bakom en bit vägg, och Bosse hade fullt sjå med telefonsamtal.
Yvonne och John kom på besök efter en promenad från byn via någon av motionsslingorna som snuddar vid tomtområdet.
Det kliade i fingrarna när man såg alla "legobitar" på plats, och visste att allt redan tidigare hade monterats och passats in på annat håll.
Utsikten från det här huset ner mot parkeringen vid golfbanan och med ett par av de nya hålen i blickfånget närmare så småningom. Hoppas vi.
Dels var det Ljusdalsgänget som är här för fjortonde året i rad.
Några av Ljusdalingarna efter nio spelade hål.
Inne på Bettans restaurang var det fullsatt av ett gäng från ett företag som började med lunch och genomgång av dagens tävling
Jag frågade aldrig vilket företag det var, men jag är nästan helt säker på att det var ARDEX.
Jag såg två bilar på parkeringen som jag tror att jag minns hade en text om ARDEX.
En annan kul sak att höra var att Jocke hade Eagleputt på hål 16 igår. Men Nigel eller jag var inte närvarande, så det blev ingen vinflaska för den Birdie det resulterade i.
Jag spelade inte golf idag. Vilar mig i form inför Kurvans tävling på lördag.
Men jag tog en tur upp i tomtområdet vid golfbanan för att beskåda hur Jarle & Co hade gjutit klart och börjat resa det första huset i området.
Och givetvis ett timmerhus. Inga prefabricerade moduler eller ens fabrikstillverkade väggar.
Och även om det inte handlar om rundtimmer från skogen bredvid så är det handbilade passningar mellan stockarna.
Ett exempel på stock. Och som tätning mellan stockarna används lin om jag inte fattade fel.
När jag kom dit var det lunchrast för grabbarna bygg... Jarle, (som inte syns i bild) slevade i sig det sista av lunchmaten, Kjell vilade gott i lä bakom en bit vägg, och Bosse hade fullt sjå med telefonsamtal.
Yvonne och John kom på besök efter en promenad från byn via någon av motionsslingorna som snuddar vid tomtområdet.
Det kliade i fingrarna när man såg alla "legobitar" på plats, och visste att allt redan tidigare hade monterats och passats in på annat håll.
Utsikten från det här huset ner mot parkeringen vid golfbanan och med ett par av de nya hålen i blickfånget närmare så småningom. Hoppas vi.
Gutgolffinalen skjuten till nästa år....
... så snart banan är i ordning. Någonstans före Midsommar kan jag tro.
Och det finns ett roligt förslag från Jenterna. Dom vill spela sin final i Trysil i slutet av september och givetvis tycker dom att det är skoj om Gutar är med.
Jag vet inte vilket datum som gäller, men preliminärt är det kanske och eventuellt den 19:de September? Möjligen en vecka senare.
Det låter kul tycker jag, och Gutarna kan ju ha en egen liten tävling utan att röra prispotten inför den stora finalen nästa år.
Och det finns ett roligt förslag från Jenterna. Dom vill spela sin final i Trysil i slutet av september och givetvis tycker dom att det är skoj om Gutar är med.
Jag vet inte vilket datum som gäller, men preliminärt är det kanske och eventuellt den 19:de September? Möjligen en vecka senare.
Det låter kul tycker jag, och Gutarna kan ju ha en egen liten tävling utan att röra prispotten inför den stora finalen nästa år.
Kyligt i vinden när solen gick i moln.
Så jag var lite tveksam till golf idag, men det skulle bli bättre efter lunch.
Jag mötte Alf på parkeringen. Han hade provat att spela 12 hål trots ett knäproblem.
Han hade gått ut tidigt i det kyliga vädret.
Vi hade ett busslast återkommande gäster från Ljusdal på plats, så det fann ingen tid före 12:30 och det passade mig bra.
Jag hade tänkt äta lunch och ringa Maj för en eftermiddagsrunda eftersom vi ska tävla i lag på lördag.
Men så dök det upp en herr Leif från Österåker som skulle spela banan för första gången och saknade spelkamrat. Och det fanns en möjlighet att smita ut på hål 10 en timme tidigare, men jag var både frusen och hungrig så jag tvekade. Jag ringde därför Maj för att ha ett alternativ, men hon var inte hemma.
Så därför sprang Leif och jag ut på hål 10. Kul att få spela med en ny bekantskap, och kul att få guida en förstagångsbesökare.
Och redan före green på hål 10 var jag varm. Solen värmde fint och Leif visade sig vara ett mycket trevligt golfsällskap. Vilket också gjorde att mitt spel fungerade hyfsat.
På hål 16 gjorde jag en Bogey för 3 poäng. Hade jag spelat så i förrgår så hade jag haft 38 poäng efter sexton spelade hål. Men nu startade vi på hål 10, så då är både huvud och kropp med lite bättre än när man spelat från hål 1.
Min spelpartner Leif på hål 17.
Leifs utslag smet mellan träden till vänster men kom ut på fairway nära min boll som var kort om green.
Jag gjorde Bogey på 17 och hade en knepig putt för Par på hål 18. Men det blev en slarvig fyrputt och våra första nio hål slutade med 17 poäng för mig. Leif spelade ungefär som jag, men vi förde inget protokoll.
Efter korv och en lite förlängd vila gick vi ut på hål 1.
När vi var på hål 2 såg det ut som att det kunde bli regn.
Men regnet drog vidare upp mot Nipfjället och Städjan.
När vi var på hål 4 så mötte vi ett gäng banarbetare som spelade hål 8.
Suddig bild bakom träden, men jag kände igen Björn...
Nästa gäng banarbetare på åttans tee. Jonas undrar nog när jag ska flytta på mig så att han kan slå.
Men jag litar på Jonas och ställde mig bakom ett träd för att få en bild på en flygande boll.
Och knäppte precis efter att bollen lämnat klubban... suddigt, men man ser bollen som ett litet ägg framför Jonas...
Vi slapp regn och jag gjorde 17 poäng även på de andra nio hålen trots ett bortslarvat hål 2.
Och vi hade jättetrevligt. Och jag slapp frysa eftersom vi gick fort utan jäkt och solen värmde.
Jag mötte Alf på parkeringen. Han hade provat att spela 12 hål trots ett knäproblem.
Han hade gått ut tidigt i det kyliga vädret.
Vi hade ett busslast återkommande gäster från Ljusdal på plats, så det fann ingen tid före 12:30 och det passade mig bra.
Jag hade tänkt äta lunch och ringa Maj för en eftermiddagsrunda eftersom vi ska tävla i lag på lördag.
Men så dök det upp en herr Leif från Österåker som skulle spela banan för första gången och saknade spelkamrat. Och det fanns en möjlighet att smita ut på hål 10 en timme tidigare, men jag var både frusen och hungrig så jag tvekade. Jag ringde därför Maj för att ha ett alternativ, men hon var inte hemma.
Så därför sprang Leif och jag ut på hål 10. Kul att få spela med en ny bekantskap, och kul att få guida en förstagångsbesökare.
Och redan före green på hål 10 var jag varm. Solen värmde fint och Leif visade sig vara ett mycket trevligt golfsällskap. Vilket också gjorde att mitt spel fungerade hyfsat.
På hål 16 gjorde jag en Bogey för 3 poäng. Hade jag spelat så i förrgår så hade jag haft 38 poäng efter sexton spelade hål. Men nu startade vi på hål 10, så då är både huvud och kropp med lite bättre än när man spelat från hål 1.
Min spelpartner Leif på hål 17.
Leifs utslag smet mellan träden till vänster men kom ut på fairway nära min boll som var kort om green.
Jag gjorde Bogey på 17 och hade en knepig putt för Par på hål 18. Men det blev en slarvig fyrputt och våra första nio hål slutade med 17 poäng för mig. Leif spelade ungefär som jag, men vi förde inget protokoll.
Efter korv och en lite förlängd vila gick vi ut på hål 1.
När vi var på hål 2 såg det ut som att det kunde bli regn.
Men regnet drog vidare upp mot Nipfjället och Städjan.
När vi var på hål 4 så mötte vi ett gäng banarbetare som spelade hål 8.
Suddig bild bakom träden, men jag kände igen Björn...
Nästa gäng banarbetare på åttans tee. Jonas undrar nog när jag ska flytta på mig så att han kan slå.
Men jag litar på Jonas och ställde mig bakom ett träd för att få en bild på en flygande boll.
Och knäppte precis efter att bollen lämnat klubban... suddigt, men man ser bollen som ett litet ägg framför Jonas...
Vi slapp regn och jag gjorde 17 poäng även på de andra nio hålen trots ett bortslarvat hål 2.
Och vi hade jättetrevligt. Och jag slapp frysa eftersom vi gick fort utan jäkt och solen värmde.
