Årets bästa golf...

... i sju hål.
Agneta och jag spelade nio hål, och efter sju hål hade jag de 14 poäng som jag ska ha när jag spelar på mitt hcp.
 
Att ett dåligt utslag på hål 8 bland träden mot hål 4 följt av ett uselt andra som prickade två träd, och en socket ner i högra bunkern med en lobbwedge på fjärde ställde till problem eftersom femte korsade green och hamnade i nästa bunker, är ju inget att gråta över. Upp ur bunkern på sex, men missade putten från tre meter för den sista poängen.
 
På hål 9 lyckade jag hamna i ruffen precis ovanför första greenbunkern på tre. Chippade upp och förbi flaggan på fyra. Femte utför från bakre foregreen. Rullade förbi flaggan men stannade på rätt våning. Missade sjätte och det blev alltså bara 14 poäng. Men som sagt, inget att oroa sig för eller bli ledsen för.
Agneta spelade bra fram till green på i stort sett alla hål, men hade problem med puttningen på i första hand de korta puttarna. Men hon var glad ändå. Vilket nog bidrag till att mitt spel fungerade bättre än tidigare i år.
 
Men vi tränade puttning efteråt och efter ett antal varv på övningsgreen där jag var tre upp en tid så kom Agneta igen, och vi avslutade när vi var lika.
 
Före golfen åt vi en läcker fiskgryta.
 
Sandra berättade också hur det gått till när pappa Tobbe skickade upp paraplyt i tallen.
Det var ungefär som jag trodde, en duktig och glad golfare fick paraplyt sönderblåst så pinnarna yrde, och då skickade han det över axeln och rätt upp i tallen. Där hänger det fint och mystiskt tycker jag.
 
Tack för fisken och tack Sandra för svaret på min paraplyfundering, och tack Agneta för en inspirerande golfrunda.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0