12 hål idag...
Hade en planerad treboll med Ann och Jan, men jag ringde in Erling också. Han behöver lufta golfklubborna efter en vecka med pannbyte hemma (eller om det var varmvattenberedaren..).
Vädret såg smådystert ut men solen skymtade lite timmen före start. När vi skulle gå ut vid elvatiden regnade det lite smått men oroväckande ihärdigt.
Inne under plasttaket på uteserveringen lät det jobbigt med smattret, men när vi gick ut så var det paraplylöst och lätt regn. Blev till och med uppehåll och riktigt varmt.
Med en fiffig ljudisolering i taket på uteserveringen skulle det upplevas som att det regnar mindre på golfbanan när det regnar lätt..;-)
Drickapausposering vid hål 6.
Ann fyllde flaskan en extra gång
När vi puttade som bäst på hål 8 kom polisen flapprande
Men att vi brukar tillåta en Mulligan per nio hål och fri "motionärsdropp" för sten i skogen är väl inget kriminellt.
Och det var ju inte heller oss dom var ute efter.
Jag spelade bara järnklubbor idag för att sänka ambitionen och spara rygg och axel. Det fungerade hyfsat med järnsju i nio hål och en provsving på hål 10. Efter den provsvingen överträffade ambition och förväntning förmågan
Men på hål 12 hittade jag en järntrea i bagen som ingick i setet när jag köpte det. Oj vad långt jag skulle slå med den.
Och då hände något märkligt. Något som ingen golfare förutom jag känner till. Intresset för bollträffen och fascinationen över hur långt bollen skulle flyga gjorde att jag både tog i och tittade upp och tvärbromsade klubba, armar och kropp när det small. Det gjorde ont.... det gör alltid ont. Men den här gången var det ett ont för mycket.
Jag klev av efter 12 hål för att vila axeln inför LANDSKAMPEN imorgon. Sverige mot Norge i golf alltså.
En lokal landskamp här i Idre där man själv vill bidra till seger med lugna svingar, eleganta bunkerslag, snirkliga puttar och ett tryggt psyke. :-)
Men det kan ju vara kul att senare se Sverige mot Spanien i fotboll utan axelont också
Vädret såg smådystert ut men solen skymtade lite timmen före start. När vi skulle gå ut vid elvatiden regnade det lite smått men oroväckande ihärdigt.
Inne under plasttaket på uteserveringen lät det jobbigt med smattret, men när vi gick ut så var det paraplylöst och lätt regn. Blev till och med uppehåll och riktigt varmt.
Med en fiffig ljudisolering i taket på uteserveringen skulle det upplevas som att det regnar mindre på golfbanan när det regnar lätt..;-)
Drickapausposering vid hål 6.
Ann fyllde flaskan en extra gång
När vi puttade som bäst på hål 8 kom polisen flapprande
Men att vi brukar tillåta en Mulligan per nio hål och fri "motionärsdropp" för sten i skogen är väl inget kriminellt.
Och det var ju inte heller oss dom var ute efter.
Jag spelade bara järnklubbor idag för att sänka ambitionen och spara rygg och axel. Det fungerade hyfsat med järnsju i nio hål och en provsving på hål 10. Efter den provsvingen överträffade ambition och förväntning förmågan
Men på hål 12 hittade jag en järntrea i bagen som ingick i setet när jag köpte det. Oj vad långt jag skulle slå med den.
Och då hände något märkligt. Något som ingen golfare förutom jag känner till. Intresset för bollträffen och fascinationen över hur långt bollen skulle flyga gjorde att jag både tog i och tittade upp och tvärbromsade klubba, armar och kropp när det small. Det gjorde ont.... det gör alltid ont. Men den här gången var det ett ont för mycket.
Jag klev av efter 12 hål för att vila axeln inför LANDSKAMPEN imorgon. Sverige mot Norge i golf alltså.
En lokal landskamp här i Idre där man själv vill bidra till seger med lugna svingar, eleganta bunkerslag, snirkliga puttar och ett tryggt psyke. :-)
Men det kan ju vara kul att senare se Sverige mot Spanien i fotboll utan axelont också
Kommentarer
Trackback
