Den 3:dje oktober 2007
Erling, Inge och jag spelade en runda i ett sagolikt väder.
Vi har nu klimatanpassat golfbanan och låter den vara öppen med sommargreener så länge vädret tillåter. Och klimatförändringen har ju gjort att vi får bra golfväder fler veckor på hösten.
Sveriges mest klimatanpassade golfbana - det låter ju som en utmärkelse att sträva efter... ;-)
Mysteriet med vargen som inte krattat efter sig är löst! Det var ett klövdjur. Troligen ett rådjur...
Vädret och golfen och sällskapet var så trevligt att kameran fick stanna i bagen. Men efter nio hål dök Trond upp tillsammans med en grupp projektledare från Telia som ville prova på lite golf och få en uppvisning av Trond.
Tyvärr kunde jag inte fånga evenemanget på bild eftersom de sista nio hålen väntade för oss. Vi ville dessutom inte vara i vägen, så vi knallade vidare. Men Trond behövde mjuka upp lite, och slog därför en järnfemma och Inges nya driver tillsammans med oss på hål tio. Och då plockade jag upp kameran.
Laddar....
En kort baksving och ett mjukt tillslag med järnfemman. Men lite lätt hookad.
Men helt OK läge på fairway.
Lika lugn sving med Inges driver och lite fade. Kan ni se bollen? Stannade mitt i fairway vid den blå plattan som visar hundra meter kvar. De gånger som Trond trycker på med höften så prickar han green med en drive på hål tio. Men nu var det ju bara uppmjukning inför Teliashowen.
Erling placerade bollen mitt i fairway, men var några tiotal meter kortare än Trond.
Inge träffade också fairway som vanligt. Undrar om den mannen någonsin slagit en golfboll från ett läge i skogen...
Jag själv spelade den här dagen bara med järnklubbor. Trots att alla klubbor var med i bagen så lyckades jag hålla mig, och bara använda järnfem som längsta klubba.
Kul och nyttigt. Men hade jag inte haft kompisar med, som ibland påminde mig om vad jag bestämt från start, så hade jag nog plockat fram drivern redan på hål två.
Och hur gick det? Jo det gick bättre än vad det brukar gå i medeltal när jag använder alla klubbor. Den största fördelen med att spela järn är väl att man mer sällan är i skogen. Men den största nyttan är att järnen så småningom går så långt som dom ska - och att svingen blir lugnare. Man har ju inte samma krav på sig att slå långt när man slår en järnfemma. På hål tolv hamnade jag ungefär där jag brukar hitta bollen efter ett utslag med drivern. Men närmare mitten av fairway.
Vi har nu klimatanpassat golfbanan och låter den vara öppen med sommargreener så länge vädret tillåter. Och klimatförändringen har ju gjort att vi får bra golfväder fler veckor på hösten.
Sveriges mest klimatanpassade golfbana - det låter ju som en utmärkelse att sträva efter... ;-)
Mysteriet med vargen som inte krattat efter sig är löst! Det var ett klövdjur. Troligen ett rådjur...
Vädret och golfen och sällskapet var så trevligt att kameran fick stanna i bagen. Men efter nio hål dök Trond upp tillsammans med en grupp projektledare från Telia som ville prova på lite golf och få en uppvisning av Trond.
Tyvärr kunde jag inte fånga evenemanget på bild eftersom de sista nio hålen väntade för oss. Vi ville dessutom inte vara i vägen, så vi knallade vidare. Men Trond behövde mjuka upp lite, och slog därför en järnfemma och Inges nya driver tillsammans med oss på hål tio. Och då plockade jag upp kameran.
Laddar....
En kort baksving och ett mjukt tillslag med järnfemman. Men lite lätt hookad.
Men helt OK läge på fairway.
Lika lugn sving med Inges driver och lite fade. Kan ni se bollen? Stannade mitt i fairway vid den blå plattan som visar hundra meter kvar. De gånger som Trond trycker på med höften så prickar han green med en drive på hål tio. Men nu var det ju bara uppmjukning inför Teliashowen.
Erling placerade bollen mitt i fairway, men var några tiotal meter kortare än Trond.
Inge träffade också fairway som vanligt. Undrar om den mannen någonsin slagit en golfboll från ett läge i skogen...
Jag själv spelade den här dagen bara med järnklubbor. Trots att alla klubbor var med i bagen så lyckades jag hålla mig, och bara använda järnfem som längsta klubba.
Kul och nyttigt. Men hade jag inte haft kompisar med, som ibland påminde mig om vad jag bestämt från start, så hade jag nog plockat fram drivern redan på hål två.
Och hur gick det? Jo det gick bättre än vad det brukar gå i medeltal när jag använder alla klubbor. Den största fördelen med att spela järn är väl att man mer sällan är i skogen. Men den största nyttan är att järnen så småningom går så långt som dom ska - och att svingen blir lugnare. Man har ju inte samma krav på sig att slå långt när man slår en järnfemma. På hål tolv hamnade jag ungefär där jag brukar hitta bollen efter ett utslag med drivern. Men närmare mitten av fairway.
Kommentarer
Trackback
